Forskning från cell till samhälle - historien bakom institutionen NVS

Följ med på en resa genom historien för att möta personerna bakom den forskning som i dag utgör NVS: institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Här gör vi utvalda nedslag för att spegla framväxten av en av Karolinska Institutets (KI:s) största institutioner.

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), är i dag en av KI:s största institutioner med över 500 anställda, flera hundra anknutna forskare och 1600 helårsstudenter. Ibland beskrivs NVS som ett miniuniversitet i sig själv, eller som ett eget KI inuti själva KI.

Institutionens utveckling har drivits av en stark akademisering av ämnen och utbildningar, samt en nära samverkan med sjukvården. Forskningen har präglats av en strävan efter att hitta nya behandlingar för den växande grupp patienter som drabbas av olika demenssjukdomar. 

Dagens stora institution är resultatet av sammanslagningar av mindre institutioner, ett flertal organisationsförändringar och även nationella reformer av högskole- och universitetssektorn. 

En av de allra största förändringarna skedde år 1993 då omorganisationen KI93 genomfördes då cirka 150 institutioner reducerades till cirka 30. Vid denna tidpunkt gick institutionerna för geriatrik, neurologi, psykiatri samt social och rättspsykiatri samman under namnet Neurotec. 

Namnet Neurotec levde kvar i drygt tio år till år 2005 då institutionen fick namnet NVS. Det nya namnet myntades av den dåvarande prefekten Åke Seiger för att bättre spegla den allt bredare verksamheten.

I början av 2000-talet adderades ytterligare institutioner till NVS. År 2002 blev institutionen för sjukgymnastik en del av institutionen. År 2005 anslöt institutionen för allmänmedicin, och året därefter också institutionen för omvårdnad. 

I dag består NVS av de sju avdelningarna: Aging Research Center, allmänmedicin och primärvård, arbetsterapi, fysioterapi, klinisk geriatrik, neurogeriatrik och omvårdnad. 

 

”NVS är ju en konstruktion som utvecklats av att olika enheter kommit till och andra försvunnit. Att lyckas skapa en sammanhållen enhet med ett gemensamt namn var något av en brottningsmatch. Men när jag myntade NVS nådde vi fram till något som alla kunde identifiera sig någorlunda med.”

Åke Seiger, professor i geriatrik

Porträtt av Bengt Winblad, professor, NVS.
Bengt Winblad, NVS första prefekt. Foto: Ulf Sirborn

Prefekter vid NVS

1987–1999, Bengt Winblad

2000–2008, Åke Seiger

2009–2012, Kerstin Tham

2013–2019, Maria Eriksdotter

2019–nu, Maria Ankarcrona

TEXT: Magnus Trogen Pahlén

Annika Clemes
2024-12-20