NeoStroke-studien
Stroke, det vill säga en blodpropp eller en blödning i hjärnan, förknippas oftast med äldre personer, men även spädbarn kan drabbas innan eller strax efter födseln. Forskningsstudien NeoStroke syftar till att öka kunskaperna om orsakerna, hur barnets hjärna påverkas och hur det går för drabbade barn längre fram i livet.
Nyföddhetsstroke
Nyföddhetsstroke, även kallad perinatal eller neonatal stroke, är stroke som drabbar barn under graviditeten, i samband med födseln, eller upp till en månad efter födseln.
Risken för bestående restsymtom efter en nyföddhetsstroke är stor, men idag vet man inte varför vissa barn drabbas och inte heller i detalj hur hjärnan utvecklas efteråt och därför saknas också effektiva behandlingar.
Om studien
Vår forskning syftar till att ta reda på mer om varför nyfödda barn får stroke, hur hjärnan påverkas och hur det går för drabbade barn längre fram i livet.
I studien granskar vi nationella register och journaler, samt följer upp barn som tidigare har drabbats av nyföddhetsstroke.
Barnen som deltar i studien får göra olika färdighetstester, samt genomgå en magnetkameraundersökning. Vi jämför de nya bilderna med bilderna som togs när barnen var nyfödda och relaterar även detta till hur barnen mår och fungerar idag.
På det här sättet kan vi kartlägga hjärnans tillväxt och hur olika nätverk och funktioner har utvecklats och ökar därmed våra kunskaper om hur olika typer av stroke påverkar hjärnan. Dessa kunskaper utgör sedan en viktig grund för framtida behandlingsstudier.
Till dig som medverkar i studien
På den här sidan har vi samlat några vanliga frågor och svar. Efterhand kommer vi även att presentera det vi kommer fram till.
Kontakt: Har du några frågor om NeoStroke-studien är du varmt välkommen att kontakta ansvarig forskare Jenny Bolk: jenny.bolk@regionstockholm.se.
Lär dig mer om magnetkameror:
På Björnwebben finns ett bildspel som visar hur en magnetkameraundersökning går till och på Epilepsiwebben kan du titta på en film och lära dig mer om hur en magnetkamera fungerar.
Frågor och svar (FAQ)
Neonatal stroke eller perinatal stroke som det kallas är stroke hos nyfödda barn. Stroke betyder att man får en blodpropp eller en blödning någonstans i hjärnan. Många tror att bara äldre människor kan få stroke, men det stämmer inte, man kan få det i alla åldrar. Störst risk har man när man är gammal och när man är nyfödd.
Nyföddhetsstroke är vanligare än man tidigare trodde. En studie från Kanada har visat att ungefär ett nyfött barn per 1100 födda drabbas av stroke:
Population Based Birth Prevalence of Disease-Specific Perinatal Stroke.
Mary Dunbar, MD; Aleksandra Mineyko, MD; Michael Hill, MD; Jacquie Hodge, MSc; Amalia Floer, MD; Adam Kirton, MD.
Pediatrics (2020).
Det är vanligt att de drabbade barnet mår dåligt av stroken och ett vanligt symtom är nyföddhetskramper. Barnet behöver ofta vårdas på neonatalavdelning och få krampmedicin. För de flesta barn slutar kramperna efter ett eller några dygn och barnet kan då åka hem och sedan komma på återbesök på neonatalmottagningen.
En del barn har inga symtom alls utan stroken upptäcks när barnet är äldre. Man brukar då kalla det presumed perinatal stroke.
En del barn som har haft nyföddhetsstroke får problem även efter nyföddhetstiden och man har sett att det är vanligt med cerebral pares (CP). Det finns även ökad risk för epilepsi, kognitiva problem och ADHD. Graden av besvär kan variera. Det kan till viss del bero på vilken del av hjärnan som har drabbats, men även barn med samma typ av stroke kan utvecklas på olika sätt och vissa får stora besvär och andra inga alls. Varför det är så vet man inte så mycket om ännu. Man vet inte heller så mycket om hur barnen mår när de är lite större.
Till skillnad från äldre barn (som är mer än en månad gamla då de får stroke) och vuxna så finns det idag ingen behandling mot nyföddhetsstroke och därför behövs mer kunskap. Barn som har drabbats får gå på regelbundna sjukhusbesök och om de lider av restsymtom får de hjälp av barnneurolog, sjukgymnast och arbetsterapeut för att mildra besvären.
På Child Neurology Foundations webbplats kan du se bilder på nyföddhetsstroke och läsa mer om vad nyföddhetsstroke är (på engelska).
Vi som jobbar med NeoStroke-studien
Vi är en grupp läkare, forskare, psykologer, sjukgymnaster och sjuksköterskor som jobbar tillsammans. Styrgruppen består av:
Jenny Bolk, ansvarig forskare (Principal Investigator) för Neostroke-studien.
Jenny är barnläkare och neonatolog, specialiserad på nyfödda barn, samt forskare på avdelningen för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet och affilierad till KI SÖS. Hon har jobbat i tio år på Karolinska Universitetssjukhuset och arbetar sedan 2012 som överläkare på neonatalavdelningen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjuhuset.
I sitt arbete både på neonatalavdelningen och på neonatalmottagningen träffar hon regelbundet barn med nyföddhetsstroke och har varit med och byggt upp neonatalmottagningens uppföljning av barn som har drabbats av nyföddhetsstroke och andra tillstånd som innebär risk att hjärnans utveckling påverkas.
Mats Blennow Bohlin, professor i perinatal hjärnforskning, barnläkare, neonatolog, Karolinska Universitetssjukhuset.
Mats har i många år arbetat som överläkare i neonatologi och har träffat många barn med nyföddhetsstroke. Han har också forskat mycket om syrebrist vid förlossningen, för tidig födsel och perinatal stroke och hur det påverkar drabbade barn och hjärnans utveckling. Mats är anknuten till forskning vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet.
Eleni Simatou, barnläkare, ST-läkare i barnneurologi.
Eleni har gjort sin specialisering till barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset. Hon arbetar nu som barnläkare på barnneurologen på Karolinska Universitetssjukhuset och är snart färdig specialist i barnneurologi. Eleni är även doktorand på avdelningen för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet och har Jenny som handledare.
Gustaf Håkansson. barnläkare, specialist i barnneurologi.
Gustaf arbetar som barnneurolog på Karolinska Universitetssjukhuset. Han är doktorand på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) och har Mats Blennow Bohlin som handledare. Gustaf är speciellt intresserad av att med avancerad magnetkamerateknik göra detaljerade kartläggningar av hjärnans utveckling efter nyföddhetsstroke.
Samarbeten med andra forskargrupper
- Samarbete runt registerforskning om stroke hos barn: PedStroke-projektet i Linköping.
- Samarbete om avancerade magnetkameratekniker och smärtrelaterade tillstånd: Docent Karin Jensens forskargrupp och lektor Maria Lalouni på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Relaterade publikationer
Sundelin H Söderling J, Bang P, Bolk J.
Risk of autism after pediatric ischemic stroke: A nationwide cohort study.
Neurology. 2022 Mar 21:10.1212/WNL.0000000000200253. doi: 10.1212/WNL.0000000000200253.
Bolk J, Simatou E, Söderling J, Thorell LB, Persson M, Sundelin H.
Association of perinatal and childhood ischemic stroke and attention-deficit/hyperactivity disorder.
JAMA Network Open 2022 Apr 1;5(4):e228884. (En sammanfattning på svenska går att läsa i Läkartidningen.)
Svensson K, Walås A, Bolk J, Bang P, Sundelin HEK
Adverse motor outcome after paediatric ischaemic stroke: A nationwide cohort study.
Paediatric Perinat Epidemiology. 2022 May;36(3):412-421. Doi: 10.1111/ppe.12869 *these authors contributed equally