Mesoteliomstudie
I en stor studie av sambandet yrke och cancer i Norden (NOCCA) fann man mesoteliom i många yrken där det vanligtvis inte förekommit exponering av asbest.
Projektbeskrivning
Projekt vid Karolinska Institutet IMM, MEB och Lungkliniken vid Karolinska Sjukhuset
Asbest förbjöds i Sverige 1976 (Arbetarskyddsstyrelsen, 1976) och det råder stränga försiktighetsåtgärder och skyddskrav för de som får dispens att t.ex. riva bort existerande asbestmaterial. Trots att asbesten varit förbjuden i Sverige i snart 35 år så fortsätter antalet insjuknade i mesoteliom att ligga kvar på i stort sett samma relativt höga nivå, dvs drygt 100 fall per år (Cancerregistret, 2008). Det är fler än årligt insjuknande silikosfall under 1940- och 50-talet då antalet silikosfall var som högst (Ahlmark et al, 1961). Under år 2008 konstaterades dock en kraftig nedgång och ingen kan förutse om minskningen består. Det är lungsäckstumörer som minskat medan tumörer på bukhinnan fortsätter att öka och utgör nu 35 % av mesoteliomfallen (Cancerregistret, 2008). Enligt Boffetta (2007), är asbestexponering huvudorsaken till bukhinnetumörer (peritoneal mesoteliom). Ett av skälen till att antalet cancerfall fortfarande ligger högt är den långa latenstiden, men eftersom asbest varit borta från arbetsmarknaden i 35 års tid borde nu siffrorna börja sjunka.
I den nyligen publicerade NOCCA-studien (Nordic Occupational Cancer) som omfattade 2,4 miljoner insjuknade cancerfall i de fem nordiska länderna åren 1962-2005 och deras registrerade yrken, identifierade man 2521 män och 548 kvinnor som insjuknat i mesoteliom i Sverige. En statistisk signifikant överrisk observerades i 12 av de 54 studerade yrkena hos männen. I hela Norden registrerades 7565 män och 1548 kvinnor som insjuknade i mesoteliom under samma tidsperiod (Pukkala et al, 2009). Totalt är 40,6 % av Nordens mesoteliomfall från Sverige. Enbart asbestexponering förklarar inte kvinnornas förhållandevis höga andel samtidigt som många av dem insjuknat i påfallande låg ålder, 50 års-åldern (SCB, 2009). Asbestexponering har hittills huvudsakligen förekommit i typiskt mansdominerande yrken (isolerare, skeppsbyggare, bilmekaniker, asbestcementtillverkning, byggnadsarbete och liknande) (NIOSH, 2008).
Mesoteliom uppträder ofta lång tid efter asbestexponering, upp till 40 år (Barone-Adesi et al, 2008) men har nyligen även konstaterats efter kortvarig mycket hög exponering i samband med saneringsarbetet efter att World Trade Center-tornen kollapsade år 2001 (Asbestos.net, 2010). Tvillingtornen innehöll 2000 ton asbest i de 40 nedersta våningarna vilket kontaminerade rasmassorna och ett stort antal saneringsarbetare arbetade med detta under flera år.
Övergripande syfte
Att försöka identifiera andra tänkbara exponeringsfaktorer än asbest som givit upphov till mesoteliom i den svenska befolkningen.
Specifika frågeställningar
- Finns det exponeringar från analysen i det svenska materialet i NOCCA som klassats i NOCCA-JEM som inte finns rapporterat i den vetenskapliga litteraturen? Har det förelegat andra tänkbara exponeringar i berörda yrken som inte går att få ut via NOCCA-JEM som dessutom kan förklara kvinnornas exponering?
- Finns det någon tänkbar skillnad i exponeringen som kan förklara att inte samma yrken drabbas av mesoteliom i de olika Nordiska länderna?
Projektledare: Nils Plato, Pär Sparén, co-PI: Elisabete Weiderpass
Projektperiod: 2012 - pågående
Finansiering: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS)
Forskningsgrupp
Nils Plato, Anknuten till Forskning, Docent
Elisabete Weiderpass, professor, co-PI
Pär Sparén, professor, co-PI
Pouran Almstedt, systemutvecklare