Institutionens historia

Den akademiska laboratoriemedicinens särart ligger i integrationen mellan å ena sidan den kliniska laboratorieverksamheten med dess ansvar för diagnostik, konsultation och utveckling av vården och å andra sidan den medicinska, naturvetenskapliga och teknologiska forskningen och undervisningen. Framgångsfaktorerna finns i tillgången till patientprover, högt kompetens-, metod- och teknikinnehåll, naturlig miljö för preklinisk, translationell och klinisk forskning och systematiskt kvalitetsarbete.

- Karolinska Institutets rektor i ett brev till Landstingsdirektören 2010 -

Före den stora institutionsreformen 1993, KI-93, utgjorde institutionens olika avdelningar egna, självständiga institutioner och KI bestod av mer än 120 institutioner. Den struktur som Institutionen har idag är ett resultat av ett stegvis, målmedvetet organisationsarbete med syftet att samla de laboratoriemedicinska verksamhetsområdena i en och samma institution och därvid få en struktur som närmar sig den kliniska partnerns, Karolinska Universitetslaboratoriets, KUL. Divisionsprefekt inom laboratoriemedicin var från 2004 till och med 2011 Lennart Eriksson och från och med 2012 Matti Sällberg.

Några viktiga steg på vägen:

1993

Institutionen för medicinsk laboratorievetenskap och teknik (MLoT, H3) bildas under ledning av prefekt Lennart Kaiser. Denna bestod av de verksamhetsområden som huvudsakligen var lokaliserade till Huddinge sjukhus C-hus (kemi, farmakologi, fysiologi, neurofysiologi och medicinsk teknik (Novum)).

Verksamheterna i F-huset (Immunologi, transfusionsmedicin, bakteriologi, virologi, patologi, dermatologi och infektionsmedicin (I-huset)) bildade Institutionen för immunologi, mikrobiologi, patologi och infektion (IMPI, H5) under ledning av prefekt Carl Erik Nord.

Detta år genomfördes också en annan betydelsefull strategisk förändring av de nybildade storinstitutionernas ledning och organisation genom införandet av administrativa chefer (AC). Prefekten hade det övergripande strategiska ansvaret för verksamheten, men AC kunde väsentligt avlasta prefekten det administrativa ansvaret för att institutionen förvaltades på rätt sätt vad gällde personal och ekonomi. Allt sedan 1993 har Kim von Schoultz haft detta uppdrag för den laboratoriemedicinska verksamheten i Huddinge.

1998

Karolinska Institutet övertar ansvaret för den medellånga vårdutbildningen, som hittills legat på Lindhagensgatan och drivits av Stockholms Läns Landsting (SLL). Ansvaret för utbildningen av biomedicinska analytiker (BMA) fördes därvid över till H3 och H5 där det på vardera institutionen bildades en avdelning för Biomedicinsk laboratorievetenskap under ledning av Vivi-Anne Sundqvist.

2000

Lennart Eriksson tillträder som prefekt för Institutionen för immunologi, mikrobiologi, patologi och infektion (IMPI).

Infektion och dermatologi lämnar IMPI.

Avdelningarna för biomedicinsk laboratorievetenskap integreras med övriga avdelningar med uppdrag att inom respektive område utveckla och anpassa biomedicinska metoder och teknik till standardiserad, ackrediterad applikation.

2003

Institutionen för laboratoriemedicin bildas genom sammanslagning av H3 och H5 under ledning av Prefekt Lennart Eriksson (tidigare prefekt på IMPI). Alla verksamhetsområden kom att utgöra egna avdelningar inom institutionen.

2004

Lennart Eriksson tillträder som divisionsprefekt.

Institutionens prefekt ingår i KULs ledningsgrupp som divisionsprefekt. Uppdraget som divisionsprefekt definierades i Karolinska Institutets och Karolinska Universitetssjukhusets ledningsorganisation.

Institutionen Kliniskt Forskningscentrum integreras med Laboratoriemedicin.

2005

Neurofysiologi lämnar institutionen.

2007

Avdelningen för Metabola sjukdomar genom Nils-Göran Larsson, flyttar över med sin grupp Medicinsk Näringslära.

2010

Medicinsk teknik lämnar Labmed.

2011

Matti Sällberg tillträder som prefekt.

2012

Avdelningen för Terapeutisk immunologi (TIM) bildas, vilket är den akademiska spegeln av Centrum för Allogen Stamcells Transplantation (CAST).

Institutionen utgör idag en av KIs stora institutioner med mycket aktiv forskning och ett betydande utbildningsuppdrag. Institutionens roll som strategisk FOUU-resurs utgör en drivande motor för utvecklingen av laboratoriemedicinen och vården. För att ytterligare förstärka denna roll har diskuterats att föra över de motsvarande laboratorieverksamheterna i Solna, som idag finns inom 4 olika institutioner till Labmed, vilket ytterligare skulle stärka institutionens strategiska roll.

Ursprungstext: Lennart Eriksson

2014

Birgitta Agerberth flyttar över med sin forskargrupp från Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) och slås ihop med Peter Bergmans grupp (Forskargrupp Bergman/Agerberth - AMP-gruppen).

Jonas Mattssons forskargrupp lämnar LabMed och flyttar över till Institutionen för onkologi-patologi.

2015

Christian Giske flyttar över med sin forskargrupp från Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi (MTC) till avdelningen för klinisk mikrobiologi.

Thomas Gustafsson blir ny chef för avdelningen för klinisk fysiologi.

Institutionens AC sedan 23 år, Kim von Schoultz, går i pension. Jenny Degerholm Langsmo tillträder.

2016

1 januari - Avdelningen för Metabola Sjukdomar lämnar LabMed och går över till Institutionen för Medicinsk biokemi och biofysik (MBB).

Jaakko Patrakka flyttar över till avdelningen för patologi med sin forskargrupp från Institutionen för Medicin, Huddinge (MedH).

2017

Avdelningen för klinisk mikrobiologi, klinisk immunologi & transfusionsmedicin och Labmeds administrativa kansli flyttar in i nybyggda "Framtidens labb ANA 8" på Alfred Nobels Allé 8.

2018

Delar av avdelningarna; klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk farmakologi och patologi flyttar in i nybyggda "Framtidens labb ANA 8" på Alfred Nobels Allé 8.

Pan Hammarströms forskargrupp lämnar LabMed och flyttar över till Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (Bionut).

Christian Giske utnämns till professor i klinisk bakteriologi.

Uwe Tietge utnämns till professor i klinisk kemi.

2019

"Framtidens labb ANA 8" byter namn till "ANA Futura".

Thomas Gustafsson utnämns till professor i klinisk fysiologi.

2020

Kliniskt forskningscentrum (KFC) byter namn till ”avdelningen för biomolekylär och cellulär medicin (BCM)”.

Jonas Fuxe flyttar över med sin forskargrupp från Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi (MTC) till avdelningen för patologi.

Eleni Aklillu utnämns till professor i tropisk farmakologi.

2021

Samir EL Andaloussi utnämns till professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi.

2022

Jonas Fuxe blir ny chef för avdelningen för patologi.

Peter Bergman utnämns till professor i klinisk immunologi.

Avdelningen för klinisk immunologi som har ingått i avdelningen för klinisk mikrobiologi startas igen under ledning av Peter Bergman.

Peter Bergman avgår som institutionens grundutbildningsansvarig (GUA).

Forskargrupp Robert Månsson flyttar från Neo till ANA Futura.

Matti Sällberg avgår som prefekt efter 12 år.

Joakim Dillners forskargrupp lämnar LabMed och flyttar över till institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC).

2023

Jonas Fuxe tillträder som perfekt.

Dhifaf Sarhan blir ny chef för avdelningen för patologi.

Eleni Aklillus forskargrupp lämnar LabMed och flyttar över till institutionen för global folkhälsa.

Lars Frelin tillträder som institutionens grundutbildningsansvarig (GUA).

Karin Sundströms forskargrupp lämnar Labmed och flyttar över till institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC).

Göran Andersson blir professor emeritus efter 45 år på institutionen.

Avdelningen för biomolekylär och cellulär medicin (BCM) flyttar från Novum in till ANA Futura.

2024

Samir EL Andaloussi blir ny chef, efter Anthony Wright, för avdelningen för biomolekylär och cellulär medicin (BCM). 

KISCO - Karolinska Institutet Stem Cell Organoid flyttar från Institutionen för biovetenskaper och näringslära till avdelningen för klinisk mikrobiologi.