TINA-projektets arbetsgrupp
TINA-projektet är ett sexårigt forskningsprojekt om tidiga insatser för nyanlända finansierat av Vetenskapsrådet. Det är ett omfattande arbete som utförs av en arbetsgrupp med medlemmar från Karolinska Institutet men även från våra samarbetspartners Rudans vårdcentral i Haninge, Aleris och Transkulturellt Centrum, Region Stockholm.
Det dagliga arbetet sker i en mindre projektgrupp bestående av följande personer
- Christina Dalman, huvudansvarig, professor i psykiatrisk epidemiologi, forskargrupp EPiCSS
- Anna-Clara Hollander, forskare, forskargrupp EPiCSS
- Johan Åhlén, forskare, forskargrupp EPiCSS
- Karima Assel, doktorand, forskargrupp EPiCSS och anställd vid Transkulturellt Centrum, Region Stockholm
- Ester Gubi, forskare, forskargrupp EPiCSS
- Ana Hagström, doktorand, forskargrupp PROCOME
- Hanna Johans, projektkoordinator, forskargrupp EPiCSS
- Isabelle Metelius, psykolog, forskargrupp EPiCSS
Här nedan kan du läsa mer om några av oss
Anna-Clara Hollander, forskare och leg. psykolog, ansvarar för samhällsdelen av TINA projektet
Vad gör du i TINA projektet?
Sedan ett par år tillbaka har våra studier visat att barn vars föräldrar är födda utanför Sverige inte söker vård för psykisk ohälsa alls lika mycket som barn vars föräldrar är födda i Sverige. Detta, trots att vi vet att den här gruppen barn har minst lika stora behov av vård för psykisk ohälsa som alla andra barn i Sverige. Detta är extra tydligt när den gäller den vård för psykisk ohälsa som erbjuds av vårdcentraler, den som kallas första linjens psykiatri. För att ändra på detta, och på så sätt göra vården mer jämlik, så finns det en del av TINA-projektet som går ut på att öka andelen barn med utrikesfödda föräldrar som söker vård. Den här delen av projektet kallas för SAM-TINA och har flera olika delar. Min uppgift är att samordna alla dessa delar och dessutom se till att de blir utvärderade på ett vetenskapligt sätt.
Ester Gubi, forskare, forskargrupp EPiCSS
Vad gör du i TINA projektet?
Som en del av bakgrundsarbetet till TINA genomfördes epidemiologiska undersökningar av vårdanvändning för psykisk ohälsa bland barn och unga i Stockholm, där vi jämförde hur utrikesfödda barns vårdanvändning skiljde sig åt från svenskfödda barns. Fokuset för dessa studier var att försöka förstå bakomliggande orsaker till skillnader i vårdutnyttjandet mellan olika grupper. Vi undersökte bland annat hur faktorer som ålder, kön, föräldrars inkomst, samt hur migrationsrelaterade faktorer som tid i Sverige, skäl för migration, huruvida barnet/ungdomen var ensamkommande eller ej, påverkade vårdanvändningen. Resultaten visare att generellt använde utrikesfödda barn mindre psykiatrisk vård än svenskfödda barn, men att faktorer som tiden i Sverige och åldern påverkade användandet på olika vis för olika grupper. Bland annat såg vi att utrikesfödda tonåringar och unga vuxna med flyktingbakgrund använde signifikant mindre vård än deras svenskfödda jämförelsegrupp medan ensamkommande barn använde mer vård än svenskfödda de första två åren efter ankomst till Sverige. Vi tror att en del av våra resultat kan bero på i vilken grad utrikesfödda får hjälp och stöd att få sina vårdbehov upptäckta och får möjlighet att bli refererade till vården, från instanser som förskola, grundskola och BVC.