Fältarbete i katastrofområden

På Kunskapscentrum för global katastrofmedicin är vi övertygad om att för att kunna bedriva den bästa forskningen, hålla hög klass på undervisningen och ge det bästa stödet åt våra samarbetspartners är det av yttersta vikt att vi aldrig tappar kontakten med det praktiska arbetet i katastrofområden. Därför ägnar våra medarbetare en stor del av sin tid och sin kunskap åt just arbete i katastrofområden.

Hus som rasat efter en jordbävning. Bråte på gatan
Förstörelse i Adyiaman i Turkiet efter jordbävning Foto: Johan von Schreeb

Turkiet

Direkt efter att den förödande jordbävningen som drabbade regionen i februari 2023, åkte chefen för vårt centrum Johan von Schreeb till området för att genom ett samarbete mellan Centrum för hälsokriser och organisationen UK-Med, stötta arbetet med koordinering av internationela hjälpinsatser på plats. Han arbetade på plats i regionen de första veckorna efter jordbävningen och fortsätter att vara delaktig i koordinering av internationella insatser genom Världshälsoorganisationen WHO. 

Malawi

Tack vare vårt samarbete med Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet och deras medlemskap i GOARN (Global Outbreak Alert and Response Network), kunde Kunskapscentrum för global katastrofmedicin svara upp när förfrågan om att bidra med personal för at stödja det lokala hälso och sjukvården i Malawi, för att hantera ett kolerautbrott som drabbade landet våren 2023. Martina Gustavsson, sjuksköterska och doktorand på centrumet, arbetade i landet i fyra veckor i februari och mars. 

Ukraina

Kunskapscentrum för global katastrofmedicin har sedan krigets början varit engagerade i situationen i Ukraina, framför allt genom Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet, som Johan von Schreeb också är föreståndare för. Centrumet har ställt sin expertis till förfogande för svenska myndigheter och ofta svarat på medias frågor om hur kriget påverkar hälso och sjukvård. 

Våra medarbetare ledde även utbildningar i masskadehantering i Moldavien, på uppdrag av WHO. 

Under mars och april 2022 tog Johan von Schreeb över rollen som samordnare av internationella medicinska insatser i Ukraina, på uppdrag av WHO. Han befann sig på plats i landet och arbetade bland annat med koordinering av medicinska evakueringar och eventuellt utsändande av Emergency Medical Teams (EMT).

Martina Gustavsson, sjuksköterska och doktorand på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin, arbetade med organisationen UK-Med i Ukraina under hösten 2022. 

Uganda

Med anledning av Ebolautbrottet i september 2022 åkte Anneli Eriksson, forskningspecialist på kunskapscentrumet, till det drabbade området för att arbeta för Läkare utan gränser. Hennes roll var att bistå med stöd till organisation och vård. Hon berättar mer om sina erfarenheter i två artiklar publicerade på KI:s hemsida. 

explosionsdrabbade hus och miljöer
Explosion i Libanon den 4 augusti 2020. Minst fyra sjukhus nära explosionen förstördes. St george University hospital är ett av dem. Foto: Johan von Schreeb

Libanon

Flera av våra medarbetere, däribland centrumets chef Johan von Schreeb, har gjort omfattande arbete i Libanon de senaste åren. I augusti 2020 blev Johan von Schreeb tillfrågad av WHO att leda deras arbete med att koordinera de internationella insatserna i landet efter explosionerna som drabbade Beirut. Det slutade med att han stannade resten av året och även arbetade med utökandet av intensivvårdsplatser efter utbrottet av covid-19-pandemin. I det arbetet ingick bildandet av ett nationellt EMT-system, i vilket privata sjukhus förband sin att stödja offentliga när det gäller intensivvård (ett så kallat twinning project). Arbetet resulterade i att antalet intensivvårdsplatser ökade med med mer än 300%. Under 2021 reste Johan von Schreeb tillbaka till Libanon upprepade gånger för att fortsätta arbetet med WHO och twinning projects. 

Utöver detta så har Märit Halmin, som även hon är knuten till centrumet, arbetat i Libanon på uppdrag av Läkare utan Gränser.  

Tidigare genomförda fältarbetesinsatser av medlemmar i vårt team

Efter jordbävningen 2010 och flera andra naturkatastrofer, och i kombination med ett fortsatt instabilt politiskt läge och ett utbrett våld, har behovet av katastrofinsatser varit särskilt stort på Haiti. Flera av våra medarbetare har arbetat i olika roller på Haiti under de senaste åren. Däribland Martina Gustavsson, som också arbetat med covid-19-utbrottet i Etiopien 2020, och i flera andra katastrofer. Precis som övriga i teamet så använder använder hon sig av sina erfarenheter från det arbetet i både sin forskning och sin undervisning.  

Flera av våra medarbetare och personer anknutna till centrumet har arbetat i olika Ebolautbrott, bland annat i utbrottet i Uganda 2022 som nämns ovan, men även i flera tidigare utbrott, framför allt i Västafrika. Deras erfarenheter av att arbeta i området, och framför att av att arbeta med mycket smittsamma sjukdomar och deras kunskap om korrekt användande av personlig skyddsutrustning, (PPE), visade sig mycket användbara när de kunde bidra med extertis till Sveriges åtgärder i samband med covid-19-utbrottet 2020. Bland annat så utvecklade de kurser och utbildning för svensk hälso- och sjukvård i ämnet.  

Under perioden 2016 till 2019 genomförde flera av våra medarbetare fältarbete i konfliktområden i Jemen och Irak. Arbetet med skadade i dessa områden lade grunden till mycket av centrumets forskning rörande skott och explosionsskador, behovsbedömning och mycket mer. Vi har även genomfört utbildningar inom triage och prioritering i Irak. 

Illustration av coronaviruset
Illustration av covid-19-viruset. Foto: Getty Images

Covid-19-pandemin

När covid-19-pandemin drabbade Sverige våren 2020 kunde våra medarbetare på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin använda våra erfarenheter av arbete i katastrofområden internationellt för att bidra till Sveriges insatser för att bekämpa pandemin. Det innebar bland annat att de utvecklade onlinekurser för hälso- och sjukvårdspersonal och att de bidrog med expertkunskap när offentliga instanser, som till exempel Socialstyrelsen, utvecklade sitt arbete och riktlinjer.  

Covid-19-pandemin visade tydligt att erfarenhet från internationellt katastrofarbete kan vara mycket användbart för arbete nationellt i Sverige. Vi sätter stort värde på våra medarbetares omfattande erfarenhet och vår målsättning är att använda det för att utveckla katastrofmedicin, både i Sverige och internationellt. 

JV
Innehållsgranskare:
Åsa Svensson
2023-03-22