Thomas Perlmann: ”Alla brinner för Nobelpriset”

This page in English

Få priser röner samma världsintresse och har en urvalsprocess som går så på djupet som Nobelpriset. Vikten av att vårda prisets renommé är större än på länge, menar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Femtio professorer i Karolinska Institutets Nobelförsamling väljer varje år ut den eller de forskare som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Vid sidan av församlingen finns en Nobelkommitté, en arbetsgrupp med ungefär 15 personer som sköter mycket av det praktiska arbetet.

– Det allra roligaste är tveklöst förberedelsearbetet och sammanträdena som vi har i kommittén och församlingen. Det handlar om otroligt spännande forskning som man får ta del av, folk är väldigt engagerade, det är ingen tvekan om att de brinner för Nobelpriset, säger Thomas Perlmann, sekreterare i både Nobelförsamlingen och Nobelkommittén för fysiologi eller medicin sedan 2016.

Församlingen röstar om vilka kandidater man ska gå vidare med.

– Vi nöter våra åsikter mot varandra, men på ett vänskapligt vis. Det kan vara väldigt olika starka åsikter och känslor, säger Thomas Perlmann.

Han menar att det är det noggranna utredningsarbetet som lett till att rätt forskning har belönats genom åren.

– Men ska man ge exempel på en miss kan man nämna Oswald Averys upptäckt 1944 att DNA är den molekyl som bär vår arvsmassa i cellerna, vilket var ett Nobelprisvärdigt fynd. Avery blev nominerad, men hann aldrig tilldelas priset innan han gick bort, säger Thomas Perlmann.

En specifik upptäckt 

En grundläggande regel är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält.

– Generellt kännetecknas bra forskning av att den får ett väldigt stort genomslag och möjliggör för ytterligare upptäckter och innovationer. Problemet är att detta oftast inte går att se förrän efter 20, 30 eller till och med 40 år, säger Thomas Perlmann.

Ett undantag är Shinya Yamanaka, som 2012 (tillsammans med John B. Gurdon) belönades för en upptäckt han gjorde 2006 att redan specialiserade celler kan ”backas” i utvecklingen och omprogrammeras till stamceller igen och som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader. Där uppfylldes kriterierna för en stor upptäckt väldigt snabbt. Om man kan beskriva några gemensamma drag hos Nobelpristagare, så upplever Thomas Perlmann att de han träffat präglas av ovanligt stor nyfikenhet och öppenhet för nya idéer.

– De är ofta väldigt kreativa och dynamiska personer, men de allra flesta har också haft en hel del tur, de har varit på rätt plats vid rätt tillfälle, säger han.

Ingen utifrån ska kunna påverka 

Transparensen är obefintlig när det gäller urvalsprocessen till Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset. Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig. Något gick dock fel 2010, då Svenska Dagbladet avslöjade vem som skulle få priset innan kommittén offentliggjort det. Nobelkommittén har sedan dess skärpt sitt regelverk och även tagit hjälp av expertis på IT-säkerhet för att det inte ska hända igen.

En av de största kriserna var 2011 när det först efter att priset tillkännagivits uppdagades att Nobelpristagaren Ralph Steinman gått bort innan beslutet togs på morgonen. Enligt stadgarna måste pristagaren vara i livet när beslutet tillkännages. Efter konsultation med juridisk expertis lät ändå Nobelstiftelsen beslutet stå fast, eftersom det tagits i god tro.

Thomas Perlmann var inte sekreterare då, men väl när Macchiarini-ärendet kulminerade 2016. Några personer kopplade till ärendet satt även i Nobelförsamlingen.

– Jag har ett övergripande ansvar utåt att kommunicera med journalister och det är viktigt att vara noggrann och transparent. Men det var svårt att hantera det massmediala trycket, även om Nobelpriset inte var direkt berört, säger han.

En undersökning efteråt visade att Nobelprisets anseende påverkats negativt i Sverige av Macchiarini-ärendet, men inte nämnvärt internationellt.

Få kvinnliga kandidater

Ett problem som uppmärksammats allt mer är att endast under tio procent av de omkring 400 nomineringar som brukar komma in varje år gäller kvinnliga kandidater, även om trenden är ökande. Det är också få kvinnor som lämnar in nomineringar. För att få fler kvinnor att nominera har kommittén sett över formuleringarna i inbjudan och skickat ut fler enskilda inbjudningar till kvinnor, något som har gett resultat. Men bland de 214 personer som hittills mottagit medicinpriset fram till 2017 har endast tolv varit kvinnor.

– Varför det är så få kvinnor är en komplex fråga att svara på. Men eftersom de forskningsupptäckter vi oftast belönar gjorts för länge sedan, då andelen kvinnliga professorer också var lägre, avspeglas detta mönster i de Nobelpris som ges idag. Jag känner mig övertygad om att utvecklingen går åt rätt håll och att det kommer resultera i fler Nobelpris till kvinnor framöver, men jag skulle önska mig att det gick fortare, säger Thomas Perlmann.

Svenska Akademiens kris

Svenska Akademien, som utser Nobelpristagaren i litteratur, har under året genomgått en stor kris i kölvattnet av #metoo-kampanjen.

– Det är lett till ett ökat fokus på frågan. När det gäller Svenska Akademiens kris så är det ett allvarligt problem eftersom alla Nobelprisen hänger ihop. Kombinationen av vetenskap, kultur och fred ger en slags synergieffekt och bygger det goda ryktet, säger han. Thomas Perlmann ser ändå ljust på Nobelprisets framtid. – Renomméet står sig, men vi måste fortsätta vara relevanta och förtroendeingivande med hög vetenskaplig integritet. I tider när många sanningar ifrågasätts av till exempel politiker, som istället använder sig av alternativa fakta som passar just deras intressesfär, så måste Nobelpriset hålla fanan högt.

Årscykel som rullar på

Under hösten skickas flera tusen inbjudningar ut till tidigare Nobelpristagare och professorer vid medicinska fakulteter för att nominera kandidater. Enbart inbjudna forskare får nominera. I januari är det deadline och Nobelkommittén tar fram förslag till Nobelförsamlingen. Ytterligare personer adjungeras till kommittén beroende på vilka expertkunskaper som behövs. I augusti-september har församlingen kommit fram till ett kandidatförslag. Den slutliga omröstningen sker på morgonen strax före tillkännagivandet första måndagen i oktober årligen. Nobelpriset delas ut på Nobeldagen den 10 december varje år.

Text: Helena Mayer, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2/2018.

Länkar

Nobelpriset