Rödbetsjuice sänker trycket
Kan man sänka blodtrycket genom att dricka rödbetsjuice? Ja, det kan man faktiskt. Mattias Carlström, docent i fysiologi och forskargruppledare, förklarar hur det hänger ihop.
Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021
– Det har att göra med kväveoxid, en gas som fungerar som en signalmolekyl med påverkan på olika system i kroppen, bland annat hjärt-kärlsystemet, immunsystemet och nervsystemet. 1998 fick tre forskare Nobelpriset för upptäckten att kväveoxid spelar stor roll för viktiga funktioner i just hjärt-kärlsystemet. De hade bland annat lyckats förklara varför äldre generationers hjärtläkemedel, nitroglycerin, har effekt vid kärlkramp. Svaret är att nitroglycerin frisätter kväveoxid, som har en kärlvidgande effekt.
Var kommer rödbetsjuicen in i bilden?
– Det finns flera sätt för kroppen att förse sig med kväveoxid. Det som upptäcktes först är att kväveoxid produceras av ett enzym, kallat kväveoxidsyntas, förkortat NOS. Detta enzym verkar dock försämras i funktion och tappa i kväveoxidbildande förmåga när vi blir äldre, men också av andra skäl, som av att leva stillasittande och äta osund kost. För ungefär 25 år sedan upptäcktes att kroppen kan bilda kväveoxid på ett annat sätt. Det går ut på att vi äter nitrat som omvandlas till nitrit med hjälp av bakterier i munhålan. Denna nitrit kan sedan omvandlas till kväveoxid i kroppen, helt oberoende av NOS. Att äta mat med mycket nitrat kan därför hjälpa till att öka bildandet av kväveoxid i kroppen och därmed sänka blodtrycket.
Hur stor effekt?
– I genomsnitt sänks det systoliska blodtrycket med cirka 4 till 5 mm Hg och det diastoliska med 2 mm Hg, efter intag av 5-10 mmol nitrat per dag. Det är en sammanvägd bild av studier där försökspersonerna fått i sig nitratrik kost, ofta i form av rödbetsjuice, under olika lång tid och i lite olika mängd, men i samtliga fall en mängd som går att få i sig via kosten. Det är en kliniskt relevant sänkning: En sänkning med 2 mm Hg av blodtrycket innebär en tioprocentig sänkning av risken att få stroke.
Finns nitrat bara i rödbetor?
– Nej, det finns i höga halter i gröna bladgrönsaker också, främst i spenat och rucola, men också i isbergssallad. Det finns också i persilja, purjolök, selleri, rädisor, fänkål och grönkål.
Vad studerar ni just nu?
– I en studie ska vi låta kvinnor med havandeskapsförgiftning få dricka en shot koncentrerad rödbetsjuice à 7 cl per dag. Hälften av kvinnorna får vanlig rödbetsjuice, som innehåller 400 mg nitrat, resten får juice som är identisk till smak och utseende, men utan nitrat. Vi har en kontrollgrupp med friska kvinnor också, som ska få juice enligt samma upplägg, men det är kvinnorna med havandeskapsförgiftning vi är mest nyfikna på. Vår hypotes är att nitratrik rödbetsjuice ger sänkt blodtryck och förbättrad endotelfunktion jämfört med placebobehandling. Sedan ska vi precis starta en annan studie, där personer med typ 2-diabetes ska få nitrat i form av rödbetsjuice morgon och kväll under en månad. Sedan ska vi undersöka effekten på kardiovaskulära, metabola samt njurrelaterade funktioner.
Mer läsning
Gröna grönsaker testas som blodtryckssänkare
Gröna bladgrönsaker tros vara bra för hjärta och kärl och forskare misstänker att ett tidigare utskällt ämne ligger bakom hälsofördelarna.
Kan man lära sig gilla äcklig mat?
Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår. Mer växtbaserat och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser, menar de flesta forskare. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst?
Läs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!