Olika ätstörningar – vad är skillnaden?
Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen ta sig väldigt olika uttryck.
Text: Ola Danielsson, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2017
Anorexia nervosa kännetecknas av ett otillräckligt energiintag och en låg kroppsvikt, ofta i kombination med överdriven motion, och en rädsla för att gå upp i vikt. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form. Många mår dåligt psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression.
Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning, där personen äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och en upplevelse av att ha förlorat kontroll över ätandet. I diagnosen ingår även ett kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, till exempel genom kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion.
Hetsätningsstörning kännetecknas av upprepade episoder av hetsätning, men utan kompensatoriskt beteende.
Andra specificerade ätstörningar (tidigare kallat ”ätstörningar utan närmare specifikation”) är ett samlingsbegrepp för ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för någon av de ovanstående diagnoserna. Lidandet vid dessa övriga ätstörningar är oftast minst lika allvarligt som vid anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning.
Källa: Frisk & Fri: riksföreningen mot ätstörningar, RIKSÄT
Därför är inte ortorexi en diagnos
Ortorexi är ingen formell diagnos, utan ett begrepp som i vetenskapliga sammanhang har betecknat ett överdrivet fokus på nyttig kost. Men i Sverige har begreppet kommit att få en delvis annan innebörd, vilket lett till viss förvirring.
– I Sverige har det blivit ett mediefenomen som handlar mer om överdriven träning, vilket inte ingår i ordets ursprungliga innebörd eller hur det används i andra länder, säger forskaren Andreas Birgegård. Enligt honom är det inte vetenskapligt motiverat att införa en ortorexidiagnos, då problemen redan kan beskrivas i termer av existerande diagnoser.
Andreas Birgegård ser samtidigt problem med att ortorexi får eget liv som en diagnos människor sätter på sig själva, då problemen kan vara allvarliga och behöva behandlas.
– Det finns en risk att människor, kanske särskilt män, i själva verket lider av anorexia nervosa men kallar det något som är mer socialt accepterat och inte ses som lika allvarligt, säger han.
Mer om ätstörningsforskning
Foto: Cecilia OdlindPodd: Fri från ätstörningar?
Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer – och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på KI och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar. Hör henne i podden Medicinvetarna.
Foto: Getty imagesDelta i global studie om ätstörningar
The Eating Disorders Genetic Initiative (EDGI) är världens största kartläggning av hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar risken att drabbas av ätstörningar. Utöver Sverige ingår bland annat USA, England, Nya Zeeland och Australien och fler länder är på väg in.
9 sanningar om ätstörningar
De nio sanningarna om ätstörningar togs fram 2014 av KI-professorn Cynthia Bulik och stöds av forskare och experter över hela världen.