Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård är en ingripande och etiskt komplex vårdform där kunskapsläget fortfarande är begränsat. John Wallerts team forskar på risker, åtgärder och hur tvångsvården kan följas upp och utvärderas.

Forskning om risk, uppföljning och effekter

Psykiatrisk tvångsvård kan vara nödvändig vid svåra psykiatriska tillstånd och akuta kriser när vårdbehovet bedöms som oundgängligt men personen motsätter sig frivillig vård. Samtidigt är vårdformen resursintensiv och innebär stora ingrepp i patientens autonomi. Den tar inte bara stora kliniska resurser i anspråk, utan kräver också omfattande juridiska processer.

I Wallerts modelleringsteam bedrivs forskning som stärker kunskapen om psykiatrisk tvångsvård genom både prediktiva och kausala studier. Forskningen handlar bland annat om att undersöka risker efter utskrivning, utveckla beslutsstöd för uppföljning, kartlägga användningen av tvångsåtgärder och analysera hur tvångsvård kan utvärderas på ett etiskt och metodologiskt hållbart sätt.

I en nationell registerstudie har teamet undersökt suicidrisk efter utskrivning från psykiatrisk tvångsvård i Sverige. Resultaten visar att suicidrisken är förhöjd efter utskrivning, särskilt nära inpå vårdtillfället, och att risken varierar mellan olika patientgrupper och diagnoser. Kunskapen kan bidra till bättre riskbedömning, mer riktad uppföljning och mer träffsäkra insatser efter utskrivning.

Målet är att bidra till mer kunskap om vilka patienter som löper störst risk för negativa utfall, hur vården kan bli mer jämlik och säker, och vilka studiedesigner som kan ge bättre svar på tvångsvårdens effekter.

 

Illustration av en riskkalkylator som visar uppskattad risk för negativa utfall efter psykiatrisk tvångsvård.
Preliminär skiss av en riskkalkylator som kan användas som beslutsstöd efter psykiatrisk tvångsvård. Foto: N/A

Riskkalkylator för uppföljning efter utskrivning

Teamet utvecklar en befolkningsbaserad riskkalkylator för negativa utfall efter psykiatrisk tvångsvård. Syftet är att ta fram ett beslutsstöd som kan användas vid utskrivning och planering av uppföljning.

Riskkalkylatorn ska uppskatta risken för allvarliga negativa utfall efter utskrivning, till exempel suicid, självskada som leder till sjukhusvård eller akut psykiatrisk återinläggning. Projektet bygger på nationella registerdata om tvångsvårdade individer och använder den största datamängden av sitt slag. I projektet kombineras traditionell statistik, maskininlärning och klinisk kunskap.

I utvecklingen ingår även intervjuer och fokusgrupper med läkare och personer med egen erfarenhet av tvångsvård. Syftet är att undersöka användbarhet, acceptans och etiska aspekter, eftersom samskapande är centralt för att beslutsstödet ska bli relevant och användbart i klinisk vardag.

På sikt kan beslutsstödet bidra till att patienter med hög risk får mer anpassad uppföljning efter utskrivning.

Tvångsåtgärder under vårdtiden

En del av forskningen handlar om tvångsåtgärder under psykiatrisk tvångsvård: fastspänning, tvångsmedicinering och avskiljning. Teamet studerar hur sådana åtgärder används, hur användningen varierar mellan patientgrupper och hur tvångsåtgärder kan mätas på ett tillförlitligt sätt i registerdata.

Arbetet handlar både om att beskriva förekomsten av tvångsåtgärder och om att validera de variabler som används för att studera dem. Det är viktigt eftersom mer tillförlitliga data kan ge bättre kunskap om vilka patienter som löper högre risk att utsättas för tvångsåtgärder och hur vården kan utvecklas för att bli mer jämlik, säker och rättssäker.

Genom att kombinera registerdata med klinisk kunskap vill teamet bidra till en mer robust kunskapsbas om tvångsåtgärder under vårdtiden. På sikt kan forskningen användas för att identifiera förebyggande insatser och förbättra uppföljningen av psykiatrisk tvångsvård.

Illustration av hur experimentella, observationsbaserade och kvalitativa studier kan kombineras till robust evidens.
Ramverk för hur olika studiedesigner kan kombineras för att skapa robust evidens om psykiatrisk tvångsvård. Foto: N/A

Etik och metodologisk studiedesign

Psykiatrisk tvångsvård är svår att studera eftersom det ofta är etiskt problematiskt att randomisera patienter till tvångsvård eller frivillig vård. Samtidigt behövs bättre kunskap om tvångsvårdens effekter, eftersom vårdformen innebär stora ingrepp i patienters frihet och självbestämmande.

Teamet arbetar därför med att utveckla ett etiskt och metodologiskt ramverk för hur tvångsvård kan utvärderas. En viktig utgångspunkt är att olika typer av studier behöver komplettera varandra. Registerstudier kan visa mönster och risker i stora populationer, kvalitativa studier kan ge kunskap om patienters och vårdpersonals erfarenheter, och experimentella eller kvasi-experimentella designer kan bidra till bättre kunskap om orsak och verkan.

Tillsammans kan dessa angreppssätt ge en mer robust kunskapsbas för framtidens psykiatriska tvångsvård.

Logotyper för finansiärer till forskning om psykiatrisk tvångsvård: Region Stockholm, CIMED, Vetenskapsrådet och Forte.
Logotyper för Region Stockholm, CIMED, Vetenskapsrådet och Forte. Foto: N/A

Finansiärer 

Forskningen finansieras med stöd från Forte, Vetenskapsrådet, Region Stockholm och CIMED.

Publicerade och pågående artiklar

Grossmann, L., Johansson, F., Fazel, S., Kuja-Halkola, R., Bråstad, B., Mataix-Cols, D., Fernández de la Cruz, L., Runeson, B., Lichtenstein, P., Chang, Z., Larsson, H., Brikell, I., D’Onofrio, B., Pingel, R., Rück, C., & Wallert, J. (2026). Suicide after involuntary psychiatric care: a nationwide cohort study in Sweden. The Lancet Regional Health – Europe, 60, 101504. https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2025.101504

Rück, C., Grossmann, L., Johnson-Singh, C. M., Gubi, E., Brenner, P., Gardner, R. M., Wallert, J., & Johansson, F. Absolute and relative risk of mechanical restraint, forced medication, and seclusion during involuntary psychiatric hospitalisation: a population-wide cohort study. Preprint/manuscript.

Grossmann, L., Jonsson, F., Johansson, F., Dahlin, M., Brenner, P., Rück, C., Sjöstrand, M., & Wallert, J. Involuntary psychiatric care should be evaluated: towards an ethical methodological framework. Manuscript.

Grossmann, L., Johansson, F., Rück, C., & Wallert, J. Risk indicators for suicide after involuntary psychiatric care. Preregistration. Open Science Framework. https://osf.io/nyftu/

Grossmann, L., Johansson, F., Flygare, O., Axelsson, E., Turesson, M., Rück, C., & Wallert, J. Involuntary Psychiatric Care in Relation to Clinical and Sociodemographic Outcomes in Adult Patients: A Systematic Review. Preregistration, Open Science Framework. https://osf.io/z7w2n/

Grossmann, L., Johansson, F., Rück, C., & Wallert, J. Suicide in the compulsory mental care population in Sweden: a descriptive nationwide registry study. Preregistration, Open Science Framework. https://osf.io/k56np/

Innehållsgranskare:
Erik Melin
2026-06-01