BETA-projektet
BETA-projektet syftar till att med en ny utmanande och progressiv balansträningsmodell, i kombination med fysisk aktivitet på recept, förbättra balans, gångförmåga, livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå, minska fallrädslan hos äldre med ökad risk för fall samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis.
Hela projektet omfattar tre faser: metodutveckling (slutförd), en randomiserad kontrollerad effektstudie (slutförd) och implementering i klinik (pågående). Etthundranittiosju äldre (96 med benskörhet och 101 med Parkinsons sjukdom) över 60 år deltog i fas 2, och 200 äldre med balansproblem jämte sex olika vårdinrättningar planeras delta i fas 3.
Sammantaget har långtidsresultaten visat på signifikanta resultat avseende förbättrad balans- och gångförmåga, ökat självförtroende att utföra dagliga aktiviteter, rädslan att ramla minskar, vilket i sig ger en mindre risk att falla, och de som tidigare inte varit fysisk aktiva blev mer fysisk aktiva. Fysisk funktion och livskvalitet förbättras också.
Implementeringen av resultaten i klinisk praxis såväl som utbildning av fysioterapeuter och andra ledare pågår. Två doktorander har disputerat på osteoporosdelen av projektet; Alexandra Halvarsson (2015) och Ing-Mari Dohrn (2015) och tre på Parkinsondelen; David Conradsson (2016), Niklas Löfgren (2016) och Håkan Nero (2016).
Projektet har, inom osteoporosdelen, hittills resulterat i 18 peer-reviewed publicerade artiklar, 15 presentationer vid nationella eller internationella kongresser och konferenser, ett antal workshops och även specifikt patientmaterial.
”Håll balansen” – Evidensbaserat balansträningsprogram för att förebygga fallskador, implementering av evidensbaserat balansträningsprogram för äldre (Fas3)
Syftet med projektet är att studera implementeringen och utfallet av ett evidensbaserat balansträningsprogram i klinisk vardag för att förhindra framtida fall och fallrelaterade skador hos äldre personer.
Att förhindra fall och skador är en mycket viktig angelägenhet för hela samhället, då ett fall med en efterföljande fraktur medför höga samhällskostnader; cirka 25 miljarder/år, ett ökad beroende av vård och omsorg och inte minst kan förkorta livet för den drabbade.
Implementeringen och utfallet av balansträningskonceptet kommer att studeras avseende själva implementeringsprocessen, d.v.s. vårdinrättningar och personal, genom att vi följer programmets genomförbarhet, acceptans, följsamhet, kostnader samt hållbarhet. För att beforska detta kommer vi att använda enkäter, intervjuer, fokusgrupper, observationer och rena fysiska mätningar som forskningsmetoder. Utöver detta kommer vi även att följa de deltagande äldre personerna i balansträningsprogrammet och utvärdera antalet fall och fallolyckor, fallrädsla, livskvalitet, balansförmåga och fysisk aktivitet i dagliga livet.