Skip to main content

Fokus på barn som föder barn: ”Största utmaningen är att förändra normer”

Globalt beräknas två miljoner flickor under 15 år föda barn varje år och konsekvenserna kan vara förödande. Trots det saknas de i statistiken. Forskaren Anna Kågesten vill öka flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar.

Anna Kågesten, researcher at the Department of Global Public Health at Karolinska Institutet
Att långsiktigt investera i flickors rättigheter ger positiva effekter både på individnivå och på samhällsnivå, menar Anna Kågesten. Foto: Joel Nilsson

Runt två miljoner flickor i åldrarna 10–14 år föder barn varje år, enligt en uppskattning av Världshälsoorganisationen, WHO.

– När så unga barn föder barn är det ofta till följd av barnäktenskap och sexuellt våld. Det är väldigt få flickor under 15 år som själva väljer att gifta sig eller skaffa barn, säger Anna Kågesten, forskare inom global och sexuell hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hennes forskning fokuserar på just denna grupp och tillsammans med lokala aktörer i de mest utsatta områdena arbetar hon för att synliggöra problemet och stärka ungas rätt till sin egen kropp.

En utmaning är att de allra yngsta flickorna och pojkarna saknas i den globala statistiken om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som fokuserar på åldrarna 15–49 år. Insamlingen av data försvåras bland annat av att ämnet är tabubelagt, att föräldrarnas tillstånd krävs och att vissa länder har lagstiftning som förbjuder sex före en viss ålder. År 2012 var Anna Kågesten med och startade Global Early Adolescent Study, den första studien om SRHR hos 10–14-åringar.

En central tid i livet

– Att presentera data som visar att behovet finns är det första steget mot förändring. Vår forskning visar att det är viktigt att investera i den här åldersgruppen. Det är en central tid i livet då beteenden, attityder och könsnormer formas som påverkar hälsan senare i livet, säger hon.

När flickor under 15 år föder barn påverkar det inte bara mammans och barnets hälsa och framtid, det får också konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Flickor i fattiga områden är mest drabbade och eftersom barnafödande påverkar möjligheterna till utbildning och arbete späder det på fattigdomen ytterligare. Dessutom riskerar barnen som föds, precis som sina mammor, att få barn tidigt i livet och därmed skapas en negativ spiral.

Komplikationer relaterade till graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken hos flickor i åldrarna 15–19 år. Att bli gravid och föda barn är särskilt riskfyllt för riktigt unga flickor eftersom deras reproduktiva organ och bäckenbotten inte har vuxit färdigt. Vanliga förlossningskomplikationer är kraftiga blödningar, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, infektioner och för tidig födsel. Tonårsgraviditeter är även förknippade med psykisk ohälsa, utanförskap och osäkra aborter, som är särskilt vanliga i länder med restriktiv abortlagstiftning.

Vanligast i fattiga områden

Att flickor under 15 år föder barn är vanligast i västra och mellersta Afrika söder om Sahara, följt av Sydostasien och Latinamerika. De uppskattade siffrorna varierar stort, men generellt är förekomsten högst i fattiga områden på landsbygden där barnäktenskap är vanliga.

– Det upprör mig att kontexten vi föds i avgör våra möjligheter att bestämma över våra kroppar och våra liv. Tyvärr saknar många barn i världen grundläggande mänskliga rättigheter, säger Anna Kågesten.

Även tillgången till preventivmedel, säkra aborter och sexualundervisning varierar mellan länder, liksom normer, värderingar, religion och lagstiftning; faktorer som spelar stor roll för hur man kan komma till rätta med problemen. Därför är det svårt att identifiera generella framgångsfaktorer, menar Anna Kågesten.

– För oss är det nödvändigt att etablera nära samarbeten med starka lokala aktörer i civilsamhället. En stor del av vårt arbete handlar om att stötta lokala organisationer att genomföra egen forskning och interventioner.

Försöker påverka könsnormer 

Anna Kågesten är inblandad i flera forskningsprojekt i särskilt drabbade områden, bland annat i Kenya och Indonesien. I samarbete med den lokala organisationen Ujamaa utreder hon insatser för att stoppa sexuellt våld i slumområden i Nairobi i Kenya, där en av fyra flickor under 18 år uppger att de har blivit våldtagna. Ett mycket effektivt sexveckorsprogram riktat till både flickor och pojkar lyckades under ett års tid halvera antalet våldtäkter där. En central del av programmet var att diskutera könsnormer och hur man kan visa manlighet utan att använda våld.

– Jag genomför just nu kvalitativa intervjuer med deltagarna för att ta reda på vilka verktyg som är mest effektiva. Vi diskuterar också möjligheten att testa och utvärdera programmet i andra länder som Sydsudan och Sydafrika, säger Anna Kågesten.

I Indonesien samarbetar hon med SRHR-organisationen Rutgers International för att utvärdera effekten av sexualundervisning. I de mest utsatta regionerna är 10-14-åringars kunskaper om sex och samlevnad generellt väldigt låga.

– Forskningen visar att sexualundervisning ur ett brett perspektiv leder till senare sexualdebut och lägre sexuellt risktagande. Det är viktigt att undervisningen startar tidigt, helst före tio års ålder, och att den är återkommande och åldersanpassad. Tyvärr är detta väldigt tabubelagt i vissa länder där man anser att 10–14-åringar är för unga. Många tror också felaktigt att mer kunskap leder till mer sex, säger Anna Kågesten.

Hon poängterar också att etablerade normer i samhället är en stor del av problemet. Därför räcker det inte att bara påverka ungdomar utan det behövs en rad breda och långsiktiga insatser riktade till olika målgrupper som föräldrar, religiösa ledare och andra inflytelserika personer i samhället.

– Den största utmaningen är att förändra normer, men det är helt nödvändigt för att komma åt problemet. Att ge unga flickor bättre möjligheter till självbestämmande och god hälsa är mycket angeläget och kopplat till många av de globala målen för hållbar utveckling. Men det räcker inte att fokusera på flickor, vi måste involvera pojkar och män i jämställdhetsarbetet.

Text: Felicia Lindberg, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4/2019. Foto: Joel Nilsson

Stark koppling till barnäktenskap

Statistik för flickor i åldrarna 15–19 år i utvecklingsländer visar att 16 miljoner flickor föder barn och 3,9 miljoner flickor genomgår osäkra aborter varje år.

  • För flickor i åldrarna 10–14 år saknas statistik, även i Sverige. I de värst drabbade områdena i västra och mellersta Afrika beräknas tre till åtta procent av flickorna i den åldersgruppen föda barn varje år.
  •  90 procent av barnen till mycket unga mammor föds inom barnäktenskap.
  • 12 miljoner flickor under 18 år gifts bort varje år.

Källa: WHO, UNICEF och Guttmacher Institute.