Skip to main content

Fästingbett kan ge köttallergi

Det första fallet av köttallergi beskrevs i Sverige 2009, nu är det en etablerad sjukdom. Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset berättar mer.

Marianne van Hage, foto: Erik Holmgren.Vad är köttallergi?
– Det är allergi mot kolhydraten alfa-Gal som finns i rött kött från alla däggdjur. Patienter kan även reagera på mejeriprodukter och gelatin, som också innehåller alfaGal, men fågelkött går bra att äta eftersom det inte innehåller alfa-Gal. Fästingbett är det som utlöser allergin, eftersom fästingen har alfa-Gal i saliv och mage. När man blir biten överförs kolhydraten genom huden och hos vissa individer bildas då IgE-antikroppar mot alfa-Gal. Vi får i oss alfa-Gal varje gång vi äter kött, men då kommer det via mag-tarmkanalen och då bildar vi istället IgG-antikroppar som inte ger allergi.

Hur vanligt är det?
– Det är inte jättevanligt, men inte alldeles ovanligt heller. Ungefär 200 patienter har fått diagnosen på Södersjukhuset i Stockholm, men vi tror att det finns ett stort mörkertal. Nästan hälften har fått den svåraste formen av allergisk reaktion, anafylaxi. Ett bekymmer är att symtomen är fördröjda. Patienterna kan ha ätit kött på kvällen och sedan vaknat på natten med svåra symtom. Det gör det svårt, både för patienter och läkare, att koppla ihop den allergiska reaktionen med något som intogs många timmar tidigare. Alkohol, fysisk ansträngning och inflammationshämmande läkemedel verkar dessutom vara faktorer som förvärrar symtomen.

Hur kan man skydda sig?
– Med rätt klädsel när man vistas i fästingrika områden. Personer med blodgrupp B eller A/B verkar dock vara mer skyddade, men inte helt. Det beror på att blodgrupp Bantigenet har en kolhydrat som liknar alfa-Gal, vilket gör att dessa personer är mindre benägna att reagera. Har man väl fått köttallergi så får man helt enkelt undvika rött kött och inälvsmat. Det går inte att tillaga bort alfaGal utan äter man rött kött så exponeras man.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2018.