”Det finns dramatiska könsskillnader”

Nils Landegren är läkare och forskare med inriktning mot autoimmunitet. Han har startat ett forskningsprojekt för att undersöka varför autoimmuna sjukdomar är så mycket vanligare hos kvinnor.

Porträtt av Nils. Han har slips, vit skjorta och kavaj på sig.
Nils Landegren, forskare vid institutionen för medicin, Solna. Foto: Hans Ericksson/SSMF

Hur är könsfördelningen?

– Kvinnor har överlag en fyrfaldigt ökad risk att få en autoimmun sjukdom. För vissa sjukdomar är risken ännu högre. Kvinnor löper till exempel en tiofaldigt ökad risk att få SLE, Sjögrens syndrom eller autoimmunt orsakad sköldkörtelsjukdom.

Vad gör ni i studien?

– Vi undersöker immunförsvaret hos 80 personer som behandlas med könshormoner för könsdysfori. Hälften är kvinna-till-man-behandlingar och hälften är man-till-kvinna-behandlingar. Det ger oss möjlighet att följa samma individ, där miljöfaktorer och genetik är desamma, och endast hormonbilden ändras. Det här är personer utan auto-immun sjukdom, så det vi vill försöka förstå här är hur ett friskt immunsystem påverkas av hormonmiljön. Vi undersöker också ett antal personer med så kallade mosaiktillstånd. Det är personer med ovanliga tillstånd, där man finner celler med två olika uppsättningar av könshormoner i blod. Vi kan jämföra immunceller med kvinnlig mot manlig kromosomsammansättning från samma individ, så hormonbilden och miljön är identisk. Vi kommer även kunna stimulera de här immuncellerna på olika sätt och se hur de svarar. Det ger oss möjlighet att undersöka hur genetiska skillnader mellan män och kvinnor påverkar immunfunktionen.

Vad kan den här forskningen ge?

– Den kan ge en grundförståelse för hur immunsystemet styrs och varför vi ser dessa dramatiska skillnader mellan könen. Det unika med vårt upplägg är att vi kan bena ut vad som förklaras av genetik respektive hormoner. Förhoppningsvis kan detta ge ledtrådar till nya behandlingsstrategier, till hur man skulle kunna påverka immunsystemet vid autoimmuna sjukdomar. Kan vi få det att bete sig mer manligt? Kan det vara en ny strategi för SLE? Det är sådana tankar vi har inom ramen för det här projektet.  

Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2020.

Mer läsning