Bli ditt smartaste jag

Hög IQ i unga år ökar sannolikheten för ett långt, friskt liv. Men det handlar inte bara om vad man fått med sig i sina gener. Våra kognitiva förmågor är inte statiska – tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet tränar hjärnan bäst.

dekorativ bild
Illustration: Katrin Rodegast

De tränar mer, äter hälsosammare, är rikare, friskare och har mindre psykisk ohälsa – dessutom lever de längre än de flesta. De som har hög intelligens har verkligen vunnit högsta vinsten i livets lotteri – eller – är det ett lotteri?

Torkel Klingberg är professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och intresserar sig för hur våra skilda förutsättningar – våra gener, socioekonomiska omständigheter samt utbildningstid – kan påverka hur våra kognitiva förmågor utvecklas.

Förutsäger framgång

– Intelligens kan förutsäga framgång, som hur det kommer att gå i skolan, samt vilken sorts jobb, inkomst och livstillfredsställelse en person kommer att få, förklarar han.

Men det är inte samma sak som att intelligens är statiskt. Förr trodde man att intelligens var medfött och mer eller mindre stabilt. Men nu visar studie efter studie att det inte bara är en fråga om arv – framför allt är det tydligt att tiden vi tillbringar i skolbänken har stor betydelse.

– Men väljer man en lång utbildning för att man är intelligent eller är det så att utbildning förbättrar ens intelligens? Vi behöver få reda på kausaliteten – och här har forskningen gjort en hel del framsteg, säger Torkel Klingberg.

Porträttfoto av professor Torkel Klingberg
Torkel Klingberg. Foto: Sara Mac Key

Två varianter av intelligens

Intelligens kan definieras olika, men inom forskningen brukar man oftast utgå ifrån att intelligens är någonting som vi kan mäta med kognitiva tester, till exempel intelligenstester.

Forskare, oavsett om de kommer från neurovetenskapen, pedagogiken, folkhälsovetenskapen eller psykologin, brukar i dag skilja på olika varianter av intelligens; flytande respektive kristalliserad intelligens. Ibland pratar man också om arbetsminne och visualiseringsförmåga.

Den kristalliserade intelligensen är vår samlade kunskaps- och erfarenhetsbank och kan växa ända till ålderdomen. De med hög kristalliserad intelligens har god allmänbildning, bra ordförståelse och får ofta full poäng på frågesporter. Den flytande intelligensen handlar om förmågan att tänka, resonera och lösa nya obekanta uppgifter snabbt, oberoende vår samlade erfarenhet. Yngre personer upp till 30 år brukar vara bäst på detta.

Fakta: Definitionen av intelligens

Den 13 december 1994 enades 52 intelligensforskare om en definition kring vad intelligens är som publicerades i Wall Street Journal:

”Intelligens är en mycket generell mental kapacitet som, bland annat, involverar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära snabbt och lära av erfarenhet. Det handlar inte bara om att vara boklärd, om smal akademisk skicklighet eller att göra bra ifrån sig på test. Snarare speglar det en bredare och djupare förmåga att förstå vår omgivning – att ’fatta galoppen’, begripa saker eller ’lista ut’ vad man ska göra.”

Den franska psykologen Alfred Binet var först ut med intelligenstest när han för drygt hundra år sedan utformade tester i syfte att upptäcka barn med inlärningssvårigheter. I Sverige används Wechsler-skalan för att få fram en persons IQ, intelligenskvot. Wechsler-skalan testar en persons numeriska, spatiala och verbala förmåga. För utredning av barn med neuropsykiatriska diagnoser eller intellektuella funktionsnedsättningar används WISC-testet. Detta test mäter IQ baserat på de fyra kognitiva förmågorna verbal funktion, perceptuell funktion, arbetsminne och snabbhet.

Det är framför allt G-faktorn, den generella intelligensen, som man är intresserad av att få fram. Intelligenstest är utformade så att om en person presterar bra på ett område så tenderar den att också göra bra ifrån sig på ett annat.

Kopplat till sjukdom och livslängd

I dag vet vi att det finns ett omvänt samband mellan hög intelligens å ena sidan samt sjukdom och död å den andra. Om man jämför den fjärdedel med högst intelligens med den fjärdedel som har lägst intelligens har de sistnämnda en fördubblad risk att dö i förtid.

Anton Lager Foto: Anna Molander
Anton Lager Foto: Anna Molander Foto: Anna Molander

– Men det är inte bara de i den lägre änden som åker på all sjukdom. Ju högre intelligens desto lägre risk att bli sjuk och dö i förtid. Det sambandet gäller över hela intelligensfördelningen, säger Anton Lager, forskare i folkhälsovetenskap vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

För några år sedan kunde Anton Lager visa i en avhandling att pojkar födda 1928, som följdes från 10 års ålder upp till 70 års ålder, levde längre ju högre IQ de hade. Dock visade samma studie att flickor med hög IQ inte alls levde längre än jämnåriga kvinnor med lägre IQ, tvärtom faktiskt. Vad könsskillnaden i hans studie berodde på vet han inte, men han gissar att det kan ha att göra med rökning. Andra studier har dock inte hittat den här könsskillnaden. Därför menar han ändå att varje liten extra IQ-poäng förlänger vår tid på jorden – för både män och kvinnor.

Personer som precis kvalar in i Mensa, föreningen för personer med hög IQ, och därmed är smartare än 98 procent av befolkningen, lever i snitt ett längre liv än de som precis inte kvalar in.

Intelligens går att påverka

Anton Lagers intresse för IQ rör sig kring sambandet mellan hälsa, klass och intelligens – och startskottet till hans forskning gick när han hörde talas om en studie som gav honom rysningar. Den amerikanska psykologen Linda Gottfredson föreslog att arbetare dog tidigare än personer ur medelklassen på grund av lägre intelligens.

– Jag tyckte att det här var en fruktansvärd tanke, särskilt om man samtidigt tror att intelligens är medfött och stabilt. Men ändå blev det här bakgrunden till min avhandling. Och det som gör sambandet mellan klass, intelligens och hälsa så intressant är att intelligens går att påverka, säger han.

Så kanske är det inte bara vid födseln som vi har chansen att dra den där vinstlotten i IQ. Att hjärnan är formbar och utvecklas utifrån vad vi gör har länge fascinerat Torkel Klingberg. Han berättar hur norska forskare kunnat visa att två extra år i skolan höjer barns IQ med ungefär ett poäng i snitt. När Norge införde utökad skolgång gjorde man det i en region i taget, därför var det lätt att jämföra hur jämnåriga elevers IQ utvecklades beroende på hur länge de gick i skolan. Det svenska införandet av nioårig grundskola har i en senare studie, gjord av Anton Lager, visat sig ha samma effekt.

dekorativ bild
Illustration: Katrin Rogestad

Utbildning ger högre IQ

Skolgångens effekt på IQ har kunnat visas på fler sätt, till exempel genom att jämföra barn som är födda tidigt respektive sent på året.

– Genom att jämföra antal månader i skolan och antal månader sedan barnen föddes har man kunnat se att skolgång påverkar intelligens och arbetsminne mer än kronologisk ålder, förklarar han.

Studier visar även att personer som följts i 20 år, från 12-års ålder, fick högre IQ ju längre utbildning de genomgått.

Men vilken roll spelar gener och miljö för en lyckad skolgång och möjligheterna att utveckla sin intelligens? I en studie på drygt 300 barn, som nyligen publicerats, har Torkel Klingberg med sin medarbetare Bruno Sauce, tittat på hur gener påverkar hur arbetsminne utvecklas, dels i takt med att barn blir äldre, dels beroende på hur mycket arbetsminnesträning barn får.

– Arbetsminnet ökade med åldern, men också av träningen. Samma gener påverkade både träning och utveckling. Det tyder också på att barns utveckling till stor del är en träningseffekt, säger Torkel Klingberg.

En sak som inte kan sluta irritera Anton Lager är dock att barn som ligger över medel från början har lättare att tillgodogöra sig undervisningen. Barn med sämre förutsättningar skulle därför behöva mer träning än de får i  dag, anser han.

– Skolan är ju tänkt att utjämna skillnader, men om det var det primära skulle man ta de barn som hade svårast och exponera dem för längst utbildning. Som det är nu förstärker skolan skillnader, säger han.

Fakta: En i varje klass är särskilt begåvad

Vart tjugonde barn, drygt en elev i varje klass, räknas som särskilt begåvat. Eleverna utmärker sig i förmågan att resonera nyanserat, tänka abstrakt och förstå komplexa idéer. De lär sig oftast fort, har ett gott minne och drar lärdom av erfarenheter bortom det uppenbara. En del barn med särskild begåvning kan underprestera i skolan, antingen för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära. Elever som lätt når kunskapsmålen har sedan 2010 rätt enligt skollagen att få ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Källa: Skolverket

Erika Jonsson Laukka Foto: Maria Wahlberg
Erika Jonsson Laukka Foto: Maria Wahlberg

Lättare i unga år

Men vi verkar ändå inte ha hur lång tid som helst på oss att skruva upp vår IQ. I dag är det i alla fall mindre väl belagt att man kan förbättra sin IQ som medelålders eller äldre. Kanske handlar det då främst om att bevara sina förmågor och färdigheter. Erika Jonsson Laukka är forskare i psykologi vid Aging Research Center, Karolinska Institutet, och studerar förändringar i kognitiva förmågor i samband med att vi åldras.

– Intelligens etableras till stor del under den första delen av livet, när vi är barn, växer upp och läser vid universitetet. Har man som ung presterat högt på intelligenstest, och de olika kognitiva domäner som dessa mäter, så behåller man sina förmågor upp i högre åldrar, säger hon.

Den kristalliserade intelligensen kan vara intakt upp till 80-årsåldern, enligt Erika Jonsson Laukka.

– Den funktion som drabbas mest i takt med åldrandet är den mentala snabbheten. Många intelligenstest och kognitiva test är på tid. Rena snabbhetstest toppar i 25 till 30-årsåldern. Minnet brukar hållas stabilt upp till 60-årsåldern och efter det ser man en nedgång, säger hon.

Ju äldre vi blir, desto större variation ser dock forskarna i hur vi presterar på kognitiva tester.

Det kan förstås vara begynnande demens som påverkar de kognitiva förmågorna negativt. Men det är också vanligt att hjärt-kärlsjukdom orsakar skador på hjärnan. Om man har högt blodsocker eller blodtryck och inte gör någonting åt det löper man större skaderisk.

– Även de små blodkärlen i hjärnan kan påverkas. Det kanske inte leder till bristningar eller infarkter, men kan ändå göra att blodflödet går långsammare så att mindre skador uppstår, vilket påverkar hjärnans kommunikationsförmåga, säger hon.

Det kan till exempel påverka det episodiska minnet, en komplex kognitiv förmåga som involverar flera hjärnregioner. Det här visar sig genom att man inte kommer ihåg saker från sitt eget liv, som vad man gjorde igår eller förra veckan.

dekorativ bild
Illustration: Katrin Rodegast

Alla kan påverka sin hjärnhälsa

Att påverka hjärnhälsan i rätt riktning är dock möjligt, och det är bra att börja senast i 50-årsåldern. En bra hälsa ur ett hjärt-kärlperspektiv i den åldern har stor betydelse för hur man kommer att åldras kognitivt. Man bör undvika kost som gör att man blir överviktig. Medelhavsdieten innehåller mycket frukt och grönt, samt nyttiga fetter som hjärnan behöver. En livsstilsfaktor som också har stor betydelse för hur vi åldras kognitivt är motion.

– Fysisk aktivitet kan hjälpa oss att hålla hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer i schack, säger Erika Jonsson Laukka.

Att bryta en stillasittande livsstil är det som främst främjar hjärnhälsan för personer som har kommit ännu lite högre upp i åldrarna.

– Vi har tittat på äldre och sett att det är viktigast att inte hamna i den sämsta kategorin, där man motionerar mindre än fyra gånger i månaden, säger hon.

Forskning har också visat att kognitiv träning kan få hjärnans gråa substans att öka i volym och positivt påverka nervbanorna i den vita hjärnsubstansen, vilket främjar kommunikationen mellan olika delar av hjärnan.

– Det är alltid bra att aktivera hjärnan, lära sig nya saker, som ett nytt språk, en ny dans eller hur en dator fungerar. Det handlar om att utmana sig och göra något som man inte har gjort förut. Social interaktion är också stimulerande och bra, det gör mycket för hjärnan att ha sällskap, säger Erika Jonsson Laukka.

Men om det är ett långt liv man främst är ute efter, finns också andra saker man kan göra för att maxa sina förutsättningar.

– Det är inte som att rika personer har bättre hälsa för att de är smartare. De har bättre hälsa för att de i genomsnitt har högre inkomst, bättre jobb och bor i bättre områden. Vem som helst kan försöka knycka de här fördelarna som ofta hör ihop med personer med hög intelligens och bra socioekonomiska förhållanden. Man kan sluta röka, följa sitt blodtryck och försöka omge sig med folk som är bra för en, säger Anton Lager

Text: Maja Lundbäck Först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2021