Medicinvetarna #164: Sjunker läsförmågan?
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning. Avsnittet publicerades 5 februari 2025.
För att kunna förstå en text behöver man både kunna avkoda texten - att kunna läsa ord korrekt och flytande - och ha en språklig förståelse för vad orden och meningarna betyder. Tillsammans utgår avkodning och språkförståelse vår läsförmåga. Larmen om en läskris bland unga har kommit med jämna mellanrum, men vad säger egentligen forskningen?
– Tyvärr verkar minskningen vara reell, internationella undersökningar vissar att läsförmågan sjunker i Sverige men också i andra jämförbara OECD-länder, säger Anna Eva Hallin.
Hon är logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
En faktor som bidrar till den minskande läsförmågan är enligt henne de senaste decenniernas demografiska förändringar i Sverige. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.
– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och pojkar presterar generellt sämre än flickor, säger Anna Eva Hallin.
Situationen ställer nya krav på hur skolundervisningen ska bedrivas, och grunden för en god läsförmåga läggs tidigt, redan på förskolan.
Men även om många siffror är dystra så finns det hoppfulla signaler. En undersökning från Mediemyndigheten visar till exempel att en majoritet av de unga själva säger att önskar att de läste mer.
Och även om skolan är central för att våra unga ska få en så bra läsförmåga som möjligt så finns det mycket att vinna genom att öka medvetenheten hos föräldrarna. Anna Eva Hallins medskick till alla föräldrar är glasklart:
– Var läsande förebilder, läs för barnen och med barnen varje dag, säger hon.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Anna Eva Hallin.
Photo: Cecilia OdlindHar du koll på skärmtiden?
Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls
Photo: Jens MagnussonLäs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Photo: Gettyimages,Getty ImagesLogopeden: ”Läsgapet drabbar de mest utsatta”
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Lyssnarfrågan: Ökar kyla risken för hjärtinfarkt?
De flesta känner till att värmeböljor på sommaren kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom. Men hur är det med kyla? En ny studie visar att plötsliga köldknäppar, precis som värmeböljor, ökar risken för hjärtinfarkt. Forskarna har undersökt över 120 000 hjärtinfarkter i Sverige under vinterhalvåret och funnit att risken ökar markant efter några dagar med extrem kyla.
– Vi såg att risken för hjärtinfarkt ökade tre till sex dagar efter ett plötsligt temperaturfall. Om man har kärlkramp eller har haft en hjärtinfarkt tidigare är det bra att känna till det här. Då kan man ta på sig en extra tröja och mössa och kanske överlåta snöskottningen åt någon annan, säger Stefan Agewall, gästprofessor i kardiovaskulär forskning med fokus på klimatets påverkan vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Hör honom berätta mer i lyssnarfrågan 28 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Photo: Johannes FrandsenKBT för brustna hjärtan ska ge färre återfall
Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.
Podcast: Har du koll på trycket?
Varannan över 60 år har högt blodtryck, hälften utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. Hör mer i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.