Förvärvade tal- och språkstörningar

Vi människor föds med förmågan att lära oss språk, börjar tala redan från ett års ålder och behärskar som vuxna ett brett register av samtalsformer i samspel med andra i ständigt varierande situationer. I det moderna samhället lär vi oss också läsa och skriva och använder skrift i alla yrken och när vi kommunicerar i våra privata nätverk. Att kunna kommunicera i tal och skrift är alltså helt avgörande för att vi som vuxna ska kunna vara delaktiga i mängd sociala sammanhang.

Att tala, läsa och skriva bygger ytterst på att våra nervsystem fungerar, och många neurologiska sjukdomar påverkar förutsättningarna för samtal liksom för att läsa och skriva. Det inverkar ofta negativt på livskvaliteten och arbetsförmågan. Ett viktigt exempel är stroke, en av våra största folksjukdomar. Efter en stroke blir talet ofta svagt och otydligt (dysartri), och strömmen av talljud flyter inte som den ska (talapraxi). Likaså kan en stroke göra att vi får svårt att använda ord och bygga yttranden i samtal eller att förstå vad andra säger (afasi). Vid afasi påverkas också läs- och skrivförmågan. Ganska få personer med kvarstående afasi kan återgå i arbete.

Kommunikation innebär inte bara att hitta rätt ord och förstå vad någon annan säger i ett samtal. Vi måste också sätta vad vi säger i ett sammanhang (kontext) och dessutom föreställa oss vilket sammanhang som lyssnaren utgår ifrån när vi samtalar. Denna bredare grund för kommunikationen är starkt beroende av att minnet fungerar. Om vi inte minns vad som har sagts tidigare i samtalet, vad som har hänt före samtalet, varför vi befinner oss där samtalet äger rum eller ens vem personen är som vi talar med är det svårt att göra sig förstådd! Det är denna aspekt som påverkas mest vid demenstillstånd som Alzheimers sjukdom och gör att kommunikationen ofta upplevs som svår för personer med demens och deras närstående och för omvårdnadspersonal.

Personer med tal- och språkstörningar kan dra nytta av träning, antingen av specifika tal- och språkfunktioner eller av kommunikationsaktiviteter som att genomföra ett samtal. Omgivningen har stor betydelse för att kommunikationen ska fungera, inte minst för personer med afasi där närstående och personal kan lära sig metoder för samtalsstöd vid afasi. Så kallad alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) omfattar en mängd olika hjälpmedel och tekniker som kan underlätta kommunikationen för patienter och närstående.

CS
Innehållsgranskare:
Åsa Catapano
2024-02-23