Skip to main content

Tal- och språkstörning hos barn

En utvecklingsrelaterad tal- och språkstörning innebär att barnet inte utvecklar språket som förväntat. Barnen utvecklar inte tal eller börjar tala senare och språket utvecklas långsammare jämfört med jämnåriga. Språkstörning kan förekomma som enda svårighet eller ingå i andra tillstånd. Dyslexi är lässvårigheter utan annan funktionsnedsättning och är vanligt hos personer som haft en språkstörning som barn.

BARN
Tal- och språkstörning drabbar fler än 200 000 barn i Sverige

Språkstörning drabbar omkring 6 % av barn i förskoleåldern vilket innebär att ca 60 000 barn i förskole- och tidig skolålder beräknas ha språkstörning. Svår språkstörning förekommer hos ca 15 000 barn.

Hörselnedsättning drabbar ungefär 200 barn om året varav ca 60 procent % får problem med tal- och språkutvecklingen, dvs totalt ca 1400 barn i olika åldrar.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi drabbar mellan 5-8 % vilket innebär drygt 100 000 barn i grundskolan.

Stamning förekommer hos omkring 20 000 barn.

Svår talstörning förekommer hos omkring 15 000 barn. Av dem beräknas:
  • cirka 2 000 tros ha varianter av apraxi, så att de inte viljemässigt kan producera tal på grund av skador som påverkar planeringen av tal
  • cirka 10 000 har sluddrigt tal och nasalt tal på grund av traumatisk hjärnskada eller nedsatt rörlighet i talorganen.
  • cerebral pares (CP) drabbar ca 200 barn om året. Av dem utvecklar 1/3 inte alls tal, medan 1/5 får en talstörning (totalt ca 1000 barn i olika åldrar.
  • omkring 200 barn om året föds läpp-, käk-och gomspalt . Av dem har 2/3 en gom som inte vuxit ihop under fosterstadiet (kluven gom), vilket ger störst risk för svårigheter med talet. Ungefär 50 % får problem med tal- och språkutvecklingen, dvs totalt ca 1100 barn i olika åldrar.