Passivitet kan ge ökad risk för diabetes

This page in English

Processen att byta land kan även leda till fysisk ohälsa, till exempel verkar risken för diabetes öka, åtminstone för kvinnor. Diabetes är en sjukdom som det tar ganska lång tid att utveckla vilket gör att det inte finns någon forskning på de nu aktuella flyktingarna.

Men Per Wändell, senior professor i allmänmedicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har studerat turkiska invandrare från landsbygden i centrala Anatolien som kommit till Sverige och jämfört dem med jämnåriga personer som stannade kvar. Kvinnorna som kommit till Sverige hade en signifikant högre förekomst av diabetes medan signifikant fler av de invandrade männen hade en försämrad glukostolerans – ett förstadium till diabetes – samt högre blodtryck och BMI, jämfört med de som stannade kvar.

– Om man kommer från centrala Anatoliens landsbygd till Sverige är det som att förflytta sig till ett annat århundrade. Det blir en form av urbanisering. Då tycks man gå upp i vikt, få högre blodtryck och mer diabetes. Det är inte alldeles enkelt att bena ut varför, men rimliga förklaringar är att man rör sig mindre och att vi har mer och billigare fettrik och sockerrik mat, säger Per Wändell.

Han lyfter också forskning som pekat på vikten av fysisk aktivitet för invandrare. För flyktingarna som kommer nu finns det en stor risk att väntan på asylprövning leder till en passivisering som kan öka risken för diabetes.

– Därför gäller det ju redan när flyktingarna kommer att sätta in åtgärder så att man aktiverar folk på olika sätt. Vi kan behöva tänka i nya banor för att nå de grupper som inte är lika vana vid att motionera, säger Per Wändell.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap, nummer 1, 2017.

Länkar

Diabetes