Nyttan av alkohol ifrågasätts

Den utbredda uppfattningen att lite alkohol har en positiv hälsoeffekt är fel. Det menar Sven Andréasson som, tillsammans med en internationell forskargrupp, ifrågasätter nyttan av alkohol. Men han får mothugg.

Sven Andréasson. Foto Mattias Ahlm.Är alkohol nyttigt? Det ifrågasätts nu av Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, som tillsammans med forskare från Australien, Kanada och USA gått igenom den omfattande forskningen i ämnet.

– Stödet för en eventuell nyttoeffekt är väldigt svagt, säger han. Det beror på att alla studier som har tittat på nyttan av alkohol är så kallade observationsstudier där forskarna frågar hur folk dricker eller har druckit och sedan ser hur det har gått för dem.

Problemet är att dessa studier har många inbyggda svagheter som gör dem mindre tillförlitliga. I de allra flesta fall brukar dessa studier därför följas av andra studier som är dyrare och mer tidskrävande att göra där forskarna lottar olika personer till olika konsumtion eller placebo och sedan följer dem. Men det är både praktiskt och etiskt omöjligt att lotta människor till en viss alkoholkonsumtion under ett liv för att se vad som händer. De studier som finns visar att de personer som säger att de inte dricker någon alkohol alls har en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än de som säger att de dricker lite grand. Men Sven Andréasson och hans internationella forskarkollegor menar att det är fel, trots att det finns en stor mängd studier som säger samma sak.

– Vår poäng är att om man gör 100 studier med samma felaktiga metodik så får man 100 studier med samma felaktiga slutsats, säger han.

Deras första invändning gäller hur det skulle gå till.

– Hur skulle alkohol, som är toxiskt för de flesta biologiska vävnader, kunna vara hälsosamt?, säger han.

De granskade föreslagna mekanismer som påverkan på det så kallade goda kolesterolet, blodtryck och kärlförkalkning. Men det visade sig att det goda kolesterolet inte längre anses påverka hjärt-kärlsjukligheten, de mängder alkohol som anses vara skyddande ökade risken för högt blodtryck, inte tvärtom och en helt färsk studie från Finland där forskarna hade mätt utvecklingen i kärlväggarna hos unga människor från tiden innan de först drack alkohol och framåt inte kunde visa någon skyddseffekt.

– Det vill säga ju mer alkohol de drack, från noll och uppåt, desto mer negativa effekter fick de på kärlväggarna, säger Sven Andréasson.

Ett annat viktigt argument är att nyttoeffekten av alkohol inte kan ses i kulturer där alkohol inte är normen utan något som en minoritet håller på med. Det är bara i de moderna västerländska industrisamhällena som nyttoeffekten har hittats. Det skulle kunna förklara varför de som inte dricker alkohol kommer ut med en högre risk i studierna, menar Sven Andréasson.

– Vår slutsats är att de som dricker alkohol i vår kultur är i huvudfåran. De är ”normala” människor som umgås och har bra relationer och då träffas man ibland och dricker några glas till en god måltid. De som inte gör det är lite avvikare, ensamma, udda eller psykiskt sjuka. Och avvikare är generellt mer riskutsatta för allt mellan himmel och jord, säger han.

Men Sven Andréassons slutsatser har fått kritik i Läkartidningen av andra insatta personer som förre chefen för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Måns Rosén och ordföranden i SBU:s råd Kjell Asplund som menar att hans argument inte är tillräckligt väl underbyggda och att den samlade forskningen ändå pekar på en nyttoeffekt. Dessutom menar de att det är oansvarigt att oroa folk för en måttlig alkoholkonsumtion i medelåldern.

Men Sven Andréasson och hans forskarkollegor har aldrig haft för avsikt att oroa. De menar inte heller att det är farligt att dricka lite alkohol, det de ifrågasätter är om det är nyttigt.

– Kan man förbättra sin hälsa genom att dricka en mindre mängd alkohol? Det är det som vi är skeptiska till, säger han.

Det innebär att gränserna för riskbruk fortfarande gäller precis som förut.

– Hittills tror jag nog att de nivåer som vi har beskrivit är rätt OK. Det är någonstans där man kan se måttliga riskökningar, säger han.

Och han har inte förändrat sitt eget förhållningssätt till alkohol på grund av dessa nya rön.

– Nej. Jag dricker som min omgivning. Det är ingen dramatik i detta för egen del, säger han.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap, nummer 3, 2015. 

Länkar

Beroendeforskning