Clara Theresa Vincent

Metastaser är den främsta orsaken till cancerrelaterad dödlighet och står för nästan 90 procent av alla cancerdödsfall. Mitt forskningsprogram kretsar kring en grundläggande fråga inom cancerbiologi: hur förvärvar tumörceller den plasticitet, motståndskraft och anpassningsförmåga som krävs för att lämna primärtumören, överleva systemisk spridning och kolonisera avlägsna organ? Genom att besvara denna fråga vill vi både klarlägga centrala mekanismer bakom sjukdomsprogression och identifiera angreppspunkter som kan omsättas till bättre behandlingar för patienter med avancerad cancer.

Vår forskning fokuserar på de dynamiska förändringar i celltillstånd som ligger bakom metastatisk kompetens, med särskilt fokus på epitelial-mesenkymal transition (EMT) och tumörcellsplasticitet. När cancer utvecklas förlorar tumörceller ofta de egenskaper som kännetecknar deras ursprungsvävnad och antar mer aggressiva, migratoriska, stamcellslika och terapiresistenta tillstånd. EMT är en central del av denna process och gör det möjligt för epiteliala cancerceller att förvärva invasiv förmåga samtidigt som de undkommer konventionella behandlingar. Vi strävar efter att definiera de molekylära nätverk och cellulära mekanismer som initierar, upprätthåller och reverserar dessa tillståndsskiften, med det långsiktiga målet att angripa metastasering vid dess rötter.

Bröstcancermetastasering är ett centralt modellsystem i denna forskning. Trots stora framsteg i behandlingen av primär bröstcancer är metastaserad bröstcancer fortfarande i stort sett obotlig och ansvarig för merparten av patienternas dödsfall. När metastatiska celler väl har spridit sig till organ som lunga, lever, hjärna och skelett utvecklar de ofta resistens mot endokrin behandling, kemoterapi och andra standardbehandlingar. Det finns därför ett akut behov av nya biologiska insikter och terapeutiska strategier som både kan förhindra metastatisk spridning och mer effektivt behandla metastatisk sjukdom när den väl uppstått.

Ett viktigt genombrott i vår forskning har varit identifieringen av ett tidigare underskattat och potentiellt behandlingsbart beroende hos metastatiska tumörceller: omprogrammering av ribosombiogenesen. Vi har visat att EMT och metastatisk progression åtföljs av en djupgående och avgörande omstrukturering av ribosomalt DNA-transkription och ribosomproduktion. Ribosombiogenes har traditionellt kopplats till celltillväxt och proliferation, men våra resultat visar att även icke-proliferativa metastatiska cancerceller är starkt beroende av denna process för överlevnad, plasticitet och metastatisk utväxt. Dessa fynd pekar på en tydligt läkemedelsbar mekanism i aggressiv cancer och utmanar etablerade föreställningar om metastatiska cellers biologi.

Mer övergripande bidrar vår forskning till att omdefiniera ribosomers och translationell kontrolls roll i regleringen av celltillstånd. I stället för att enbart fungera som passiva komponenter i proteinsyntesen kan ribosomer verka som aktiva regulatorer av hur celler anpassar sig till stress, växlar mellan fenotypiska tillstånd och överlever i ogynnsamma mikromiljöer. Genom att förstå hur translation och ribosomfunktion formar cancercellers beteende vill vi etablera ett djupare mekanistiskt ramverk för metastasering och behandlingsresistens.

Parallellt med dessa mekanistiska studier bygger vi en nästa generations Clinical-to-Model Precision & AI Platformsom överbryggar grundforskning, translationell modellering och patientcentrerad precisionsmedicin. Plattformen är utformad som ett integrerat translationellt ekosystem som kopplar samman insamling av kliniska biospecimen med utveckling av patienthärledda modeller, högupplöst molekylär profilering, funktionella analyser, avancerad avbildning och AI-driven beräkningsanalys. Det övergripande målet är att omvandla kliniska prover till mekanistisk förståelse och patientspecifika terapeutiska strategier 2. Precision -S...-2026.docx.

Plattformen är mer än en teknisk resurs; den är avsedd att fungera som ett skalbart ramverk för translationell onkologi. Genom att integrera kliniska data, behandlingshistorik, molekylära signaturer och funktionellt beteende i patienthärledda system kommer den att stödja biomarkörupptäckt, prediktiv modellering och terapeutisk testning i realtid i modeller som bättre fångar komplexiteten och heterogeniteten i mänsklig sjukdom. Plattformen utvecklas dessutom med bredare tillämpning inom flera sjukdomsområden över tid 2. Precision -S...-2026.docx.

På ett bredare plan speglar detta arbete vår vision för framtidens cancerforskning: ett djupt integrerat och tvärvetenskapligt angreppssätt där grundvetenskap, ingenjörsvetenskap, beräkningsbiologi och klinisk medicin samverkar för att möta de svåraste utmaningarna inom metastatisk sjukdom. Genom att kombinera mekanistisk förståelse av tumörcellsplasticitet och metastasering med en robust infrastruktur för precisionsmodellering vill vi möjliggöra en ny generation translationella framsteg och mer individanpassade behandlingsstrategier för patienter med aggressiva cancerformer.

My scientific journey over nearly 30 years has taken place at Karolinska Institutet (KI) in Stockholm, Sweden; Uppsala University in Uppsala, Sweden; Weill Cornell Medicine (WCM); and New York University Grossman School of Medicine in New York City. The education and training I received at these four outstanding intellectual and academic institutions have been formative in shaping me as an educator, faculty member, research leader, and person. They have also been critical in enabling me to realize my ambition of building a unique laboratory and educational environment that extends beyond departmental and national boundaries, and that fosters interdisciplinary training, scientific curiosity, and therapeutic ambition among the members of my research group. One of my major goals, which I have now achieved, was to create a transatlantic laboratory with a transformative research environment that offers students and postdoctoral fellows the same rigorous, positive, and international training experience that I have had the privilege to enjoy.

As a scientific leader and educator, I believe it is essential to strengthen international networks not only within the scientific community, but also across industry and the public sphere. To remain competitive, our generation of scientific leaders faces unprecedented challenges, but also unprecedented opportunities to come together across borders and address major human challenges collaboratively. My goal is to be such a leader, while also training my students to become the same, serving as a meaningful and personal link between academia, industry, and society.

My wish and ambition are to serve as a role model for future generations of young female scientists, and I am committed to continuing the cycle of supporting and strengthening young female researchers’ confidence in their scientific and personal capabilities. Over the course of my career, I have trained and continue to train more than 50 undergraduate, graduate, and postgraduate students in both Sweden and the United States. I currently mentor several female students and postdoctoral fellows in both countries, and I hope to continue and expand this work in the years ahead. Mentorship throughout the early stages of a scientific career has always been a great joy and priority for me, especially when advising and supporting young scientists as they transition from postdoctoral training to independent careers.

My future plan is to continue breaking down barriers and simplifying the internationalization of education at KI by actively training the next generation of students, postdoctoral fellows, and faculty, and by providing them with the tools needed to thrive in an international academic environment.

Min vetenskapliga resa under snart 30 år har ägt rum vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm, Uppsala universitet i Uppsala, Weill Cornell Medicine (WCM) samt New York University Grossman School of Medicine i New York City. Den utbildning och forskarutbildning jag har fått vid dessa fyra framstående intellektuella och akademiska miljöer har varit avgörande för min utveckling som lärare, fakultetsmedlem, forskningsledare och människa. De har också varit centrala för att jag kunnat förverkliga min ambition att bygga upp en unik laboratorie- och utbildningsmiljö som sträcker sig över institutions- och nationsgränser och som främjar tvärvetenskaplig utbildning, vetenskaplig nyfikenhet och terapeutiska ambitioner hos medlemmarna i min forskargrupp. Ett av mina viktigaste mål, som jag nu har uppnått, var att skapa ett transatlantiskt laboratorium med en transformerande forskningsmiljö som erbjuder studenter och postdoktorer samma rigorösa, positiva och internationella utbildningserfarenhet som jag själv har haft förmånen att få ta del av.

Som vetenskaplig ledare och utbildare anser jag att det är avgörande att stärka internationella nätverk, inte bara inom det vetenskapliga samfundet utan också inom industrin och i det offentliga rummet. För att förbli konkurrenskraftiga står vår generation av vetenskapliga ledare inför enastående utmaningar, men också enastående möjligheter att mötas över gränserna och tillsammans ta itu med mänsklighetens stora utmaningar. Mitt mål är att vara en sådan vetenskaplig ledare och samtidigt utbilda mina studenter till att bli detsamma, genom att utgöra en viktig och personlig länk mellan akademi, industri och samhälle.

Min önskan och ambition är att vara en förebild för framtida generationer av unga kvinnliga forskare, och jag är fast besluten att fortsätta arbetet med att stödja och stärka unga kvinnliga forskares tilltro till sin vetenskapliga och personliga förmåga. Under min karriär har jag handlett och handleder fortsatt fler än 50 studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå i både Sverige och USA. Jag handleder för närvarande flera kvinnliga studenter och postdoktorer i båda länderna och hoppas kunna fortsätta och vidareutveckla detta arbete under de kommande åren. Att vara mentor och handledare under de tidiga skedena av en vetenskaplig karriär har alltid varit en stor glädje och en prioritet för mig, särskilt när det gäller att vägleda och stödja unga forskare i övergången från postdoktoral tjänst till självständig forskarkarriär.

Min framtidsplan är att fortsätta bryta ned barriärer och förenkla internationaliseringen av utbildningen vid KI genom att aktivt utbilda nästa generation av studenter, postdoktorer och fakultetsmedlemmar, samt ge dem de verktyg som krävs för att verka framgångsrikt i en internationell akademisk miljö.