Otto Stackelberg

Otto Stackelberg

Anknuten till Forskning
Besöksadress: Nobels väg 13, 17177 Stockholm
Postadress: C6 Institutet för miljömedicin, C6 Kardiovaskulär- och nutritionsepidemiologi, 171 77 Stockholm
Del av:

Om mig

  • ST-läkare i kärlkirurgi med ett intresse för epidemiologi och
    biostatistik. Disputerade 2016 på modifierbara faktorer kopplade till risken
    att drabbas av bukaortaaneurysm. Affilierad till Enheten för
    Kardiovaskulär- och Nutritionsepidemiologi (Miljömedicinska Instititutet,
    Karolinska Institutet) och till Kärlkirurgiska Forskargruppen på
    Södersjukhuset (SOSVASC).
    Jag är med och driver flera studier kring epidemiologiska aspekter på
    aortasjukdom och utvärdering av endovaskulära behandlingsmetoder av
    bukaaortaaneurysm. På Södersjukhuset är jag även med och driver en studie
    huruvida kirurgisk behandling för rektusdiastas hos post-gravida kvinnor som
    inte haft nytta av gängse träningsmetoder är till nytta för att de
    snabbare skall återfå bålstabilitet och muskelfunktion.
    3:e pris för bästa presentation på Europeiska Kärlkirurgiska Förbundets
    (ESVS) årsmöte 2018
    Vinnare av bästa posterabstrakt vid Munich Vascular Conference 2015
    Vinnare av Swedvascpriset för bästa kärlkirurgiska artikel 2015
    Vinnare av bästa fria kärlkirurgiska föredrag under Kirurgveckan 2013
    Vinnare av IMM poster awards 2013
    *Forskarutbildning i medicinsk vetenskap* (Juni 2012 – Maj 2016)
    Enheten för Nutritionsepidemiologi, IMM, Karolinska Institutet, Stockholm
    *Läkarprogrammet* (Aug 2006 – Jan 2012)
    Karolinska Institutet, Stockholm

Forskningsbeskrivning

  • *Livsstil och risken för pulsåderbråck i buken*
    Syftet med mitt doktorandprojekt var att undersöka hur modifierbara
    livsstilsfaktorer, såsom fetma, kost och motion, skulle kunna påverka
    risken för att utveckla pulsåderbråck i buken. För att prospektivt kunna
    uppskatta risken använder jag mig av våra två kohorter: Svenska
    mammografikohorten (SMC) och Kohorten av svenska män (COSM).
    Pulsåderbråck i buken är en vidgning av bukaorta som är associerad med
    hög mortalitet om denna vidgning fortsätter växa för att eventuellt
    rupturera. Eftersom utvecklingen av sjukdomen normalt sett sker utan symtom
    och det bästa sättet att identifiera den är via ultraljud, är det viktigt
    att identifiera personer som riskerar att drabbas så att de kan opereras
    innan ruptur sker. Dessutom skulle identifiering av livsstilsfaktorer som
    påverkar risken för sjukdomen i framtiden kunna användas som råd för
    patienter med upptäckt aneurysm. Rökning är starkt associerat med
    sjukdomen men andra livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka inflammation
    och oxidativ stress i bukaortaväggen har inte studerats till fullo. Vi har
    bland annat funnit en ökad risk för sjukdomen hos individer med för stort
    midjemått och en sänkt risk bland de som äter mycket frukt, dricker
    måttliga mängder öl eller vin, och hos de som motionerar regelbundet.
    Efter min disputation har vi fortsatt att utforska ämnet och har bland annat
    studerat olika typer av fysisk aktivitet, hormonterapi hos postmenopausala
    kvinnor och hur anti-inflammatorisk kost påverkar risken att drabbas av
    sjukdomen.
    http://ki.se/en/imm/unit-of-nutritional-epidemiology [1]
    Doktorsavhandling: Lifestyle and Risk of Abdominal Aortic Aneurysm [2]
    *Endovaskulär behandling av aortasjukdom*
    Pulsåderbråck i buken kan behandlas med så kallade endovaskulära
    behandlingsmetoder. Dessa metoder blev populära på 90-talet och i takt med
    den tekniska innovationen kan vibehandla allt mer komplicerade bråck på
    stora kroppspulsådern. Uppföljning av nya metoder är viktigt för att
    säkerställa bästa möjliga vård för våra patienter men det finns lite
    data på området. Bland annat har vi studerat hur olika typer
    av endovaskulär behandling av pulsåderbråck står sig i förhållande
    till varandra och hur vi i Sverige står oss i relation internationellt.
    Studierna genomförs i samarbete med andra kärlkirurgiska enheter i Sverige,
    såsom Karolinska Universitetsjukhuset och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
    http://ki.se/kisos/sosvasc [3]
    [1] http://ki.se/en/imm/unit-of-nutritional-epidemiology
    [2] http://hdl.handle.net/10616/45107
    [3] http://ki.se/kisos/sosvasc

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Anknuten till Forskning, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2022-2025

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2016
  • Läkarexamen, Karolinska Institutet, 2012

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI