Lisa Thorell

ADHD är en vanligt förekommande diagnos som visat sig ha allvarliga negativa konsekvenser både för individen själv och för samhället. Antalet ADHD diagnoser har ökad kraftigt under de senaste åren och den allra största ökningen (50% mellan 2019 till 2022) har skett för flickor i ålder 10-17 år. Trots detta finns det mycket som tyder på att flickor med ADHD relativt ofta missas helst, feldiagnosticeras eller diagnosticeras sent. Vår egen studie där vi använde svenska registerdata visade till exempel att flickor diagnosticeras i medeltal 4 år senare än pojkar. Tonåren är ofta en särskild svår tid för flickor och då särskilt för flickor med ADHD men kunskapen om ADHD i denna ålder är tyvärr fortfarande låg. Detta projekt syftar därför till att öka kunskapen om hur psykiatrisk och somatisk samsjuklighet, livsstilsfaktorer och underliggande neuropsykologiska brister (t.ex. exekutiva funktioner och emotionsreglering) samverkar hos tjejer med ADHD under tonåren. I samband med att flickor når tonåren är det även av stor vikt att undersöka sexuell och reproduktiv hälsa i och med att detta är ett viktigt steg mot att minska risken för sexuell utsatthet och tonårsgraviditeter. För att kunna adressera dessa aspekter har vi inom detta projekt fört samman forskare inom olika discipliner inom psykologi och en forskare inom gynekologi. Tillsammans kommer vi att arbeta inom ett projekt som adresserar tio kritiska frågor inom ramen för fem olika delstudier som sträcker sig över en tidsperiod av fem år. Förutom dess transdisciplinära fokus är en annan styrka med projektet att det kommer att inkludera följande olika vetenskapliga metoder: 1) en register-studie som totalt inkluderar 18 000 individer med ADHD (ca 50% flickor) och 72000 kontroller, 2) en större observationsstudie som även inkluderar två longitudinella uppföljningar, 3) en studie där vi samlar in data via en app fem gånger i veckan i tre månader för att undersöka om flickornas symtom varierar under menstruationscykeln, och 4) en kvalitativ intervjustudie för att kunna samla in mer detaljerad kunskap om hur väl vardagen fungerar och vilket stöd som de själva skulle önska. Frågeställningarna som ingår i studien har utvecklats under ett långvarigt samarbete med dels patienterna själva, dels med representanter för patientföreningar både i Sverige och utomlands. Vi har även omfattande vetenskapliga samarbeten med forskare inom ramen för flera nationella och internationella nätverk, vilket kommer att möjliggöra en god disseminering av resultaten. Sammanfattningsvis bör det aktuella projektet anses har stor samhällsnytta i och med att ADHD är en vanligt förekommande funktionsnedsättning. Vår förhoppning är att det aktuella projektet kommer att bidra med ökad kunskap så att tonårsflickor med ADHD i framtiden inte kommer att gå miste om värdefull information om sin diagnos, samt att vården får ökad kunskap om hur de bäst ska tillgodose de särskilda behov som tonårsflickor med ADHD har.

Adhd är en mycket vanlig diagnos och förutom de symtom i form av bristande kontroll av uppmärksamhet, aktivitet och impulser har många vuxna med adhd också svårt med känsloreglering, vilket leder till problem i relationer och arbetsliv. En specifik behandling för känsloreglering vid adhd, GEARS, har utvecklats inom Norra Stockholms Psykiatri och varit i bruk sedan 2014. GEARS behöver utvärderas vidare i en randomiserad kontrollerad prövning (RCT). Projektet avser att undersöka två huvudsakliga frågeställningar 1) Är GEARS ett effektivt sätt att behandla bristande känsloreglering hos adhd patienter? 2) Hur upplever deltagarna att genomgången GEARS-behandling påverkar dem?

Research problem and specific questions: Digital media is being extensively used by children, often already during their first year in life. This could have negative effects on development and new recommendations for children’s screen time has therefore recently been presented. However, the link between digital media and child development is complex and more research is needed. We also need to know how to best implement recommendations. This project therefore aims to examine: 1) Parents’ knowledge and attitudes towards recommendations and how well they are being implemented in Sweden and 2) How parents’ and children’s use of digital media influence child development from birth to 2 years of age. Data and method: A large sample of families (n=500) is recruited during the last trimester of pregnancy and followed until child aged 2 years. A second cohort (n=200) is recruited during year 3 to investigate cohort differences. Large-scaled questionnaire data will be collected at multiple time points, and we will include lab visits to assess cognitive, language and motor abilities, as well as parent-child interaction. An online diary will provide information about screen time, as well as content and context-related factors. Finally, we will collect qualitative interview data from parents. Societal relevance and utilisation: Multiple reports have shown that screen use in infancy, as well as parents’ use of screens, is associated with delayed child development. However, others argue that these reports are alarmistic and that screen recommendations are impossible to follow. The present study is of high societal relevance as it will provide detailed information about the link between digital media use and outcomes, as well as parents’ views of screen time recommendations. Of great importance is also the fact that we have designed the study in close cooperation with stakeholders to be able to recruit families with low socio-economic status and immigrant background. Project realization: Through a collaboration between two Swedish universities (KI and LiU) and Georgetown University in the US, we will bring together expertise from multiple disciplines. The project also includes an advisory board of relevant stakeholders. Two applicants (Thorell and Sundqvist) will be in charge of the data collection at two Swedish universities. Due to extensive data collection, most of the budget costs will cover salary costs for the applicants and research assistants.