Lars Olaf Cardell

H-index: 61

Antal avslutade doktorandhandledningar som huvudhandledare: 23

Pågående doktorandhandledningar som huvudhandledare: Carl Skröder, Aeneas Kolev, Eirini Paziou

Kliniska frågeställningar och patientprover ligger till grund för vår translationella forskning inom huvud- och halscancer samt allergiska luftvägssjukdomar. I vårt eget laboratorium undersöker vi mekanismerna bakom dessa tillstånd och omsätter våra rön i nya metoder för diagnos och behandling.

Forskning

Huvud- och halscancer

Vi undersöker hur lokala immunsvar påverkar tumörutveckling och behandlingssvar vid skivepitelcancer i huvud- och halsregionen, särskilt i munhålan. Ett centralt forskningsområde är sentinel- och tumördränerande lymfkörtlar, där immunförsvarets reaktion mot tumören både kan initieras och hämmas. Vi studerar hur T-celler, B-celler, dendritiska celler och neutrofiler samverkar i dessa lymfkörtlar och hur deras funktioner är kopplade till metastasering, återfall och överlevnad.

Vårt laboratorium bildar den experimentella grunden för denna forskning. Med utgångspunkt i en biobank med matchade prover från tumörvävnad, lymfkörtlar och blod kombinerar vi flödescytometri, encellsanalyser och spatiala analyser med funktionella experiment. Studierna gör det möjligt att karakterisera immuncellspopulationer, undersöka mekanismer bakom immunsuppression och pröva sätt att återställa immunförsvarets aktivitet mot tumören. Kopplingen mellan laboratoriefynd och klinisk uppföljning är avgörande för att identifiera användbara biomarkörer och mål för behandling.

Detta translationella arbetssätt är centralt i NOCANO, vår pågående kliniska studie av nivolumab före kirurgi hos patienter med resektabel skivepitelcancer i munhålan. Genom att undersöka immunsvar i tumörvävnad, lymfkörtlar och blod i relation till patologiska och kliniska utfall vill vi förstå varför patienter svarar olika på behandlingen. Det långsiktiga målet är att vägleda behandlingsval och minska morbiditeten till följd av kirurgi och adjuvant behandling med bibehållen tumörkontroll.

Med utgångspunkt i detta arbete utvecklar vi strategier för lokal PD-1-blockad i låg dos. Dessa omfattar planerade studier av peritumoral behandling vid högriskformer av kutan skivepitelcancer samt experimentella metoder för direkt administrering i sentinellymfkörtlar. Närliggande forskning undersöker hur kartläggning av sentinellymfkörtlar kan bidra till mer individanpassad kirurgi och postoperativ strålbehandling.

Allergi och luftvägsinflammation

Vår allergiforskning omfattar mekanismer och behandling vid allergisk rinit, astma och kronisk rinosinuit, inklusive former med näspolyper. Vi undersöker varför inflammation i luftvägarna kvarstår, hur immunsvaret förändras vid allergenexponering och hur behandling kan ge upphov till bestående tolerans.

I laboratoriet studerar vi samspelet mellan luftvägarnas epitelceller, neutrofiler, T-celler och B-celler. Särskilda intresseområden är störd inflammationsresolution, immunologiskt minne och lokala antikroppssvar. Vi undersöker också O-GlcNAcylering, en proteinmodifiering som kopplar samman cellernas metabolism med immunaktivering och dess betydelse för luftvägsinflammation och luftvägarnas reaktivitet. Inom ett forskningsområde under utveckling kring komplementaktivering undersöker vi hur förändringar i epitelet kan främja neutrofil inflammation. Patientstudier kombineras med funktionella cellförsök och studier av isolerad luftvägsvävnad för att koppla molekylära mekanismer till fysiologiska effekter.

Allergen immunterapi är ett centralt område i både vår kliniska och experimentella forskning. Vi har arbetat med intralymfatisk allergen immunterapi i närmare 25 år och genomfört en rad kliniska studier. Genom att tillföra små mängder allergen direkt i lymfkörtlar syftar metoden till att ge bestående behandlingseffekt efter en kort behandlingsperiod. Under de senaste fyra åren har vi arbetat med en stor nationell multicenterstudie som jämför intralymfatisk och sublingual immunterapi samt utvärderar D-vitamin som tillägg till intralymfatisk behandling. Avblindning planeras till december 2026.

Vi undersöker även immunterapi vid hundallergi och utvecklar metoder för nasal allergenprovokation. Genom att koppla symtom och reaktioner vid allergenexponering till analyser av blod- och slemhinneprover vill vi förstå hur behandlingen förändrar immunsvaret och vilka patienter som har nytta av den.

Parallellt med dessa studier utvärderar vi symtomlindrande behandlingar och den allergiska sjukdomens bredare konsekvenser, däribland påverkan på livskvalitet, arbetsproduktivitet och hälso- och sjukvårdskostnader. På så sätt knyter vi samman vår laboratoriebaserade och kliniska forskning med frågan om hur effektiv allergivård kan göras mer tillgänglig.