Janne Agerholm

Frågeställning Ensamhet har samband med dålig hälsa och dödlighet. Orsakssambanden mellan ensamhet, psykisk hälsa och vård-/omsorgsanvändning är dock oklara och det saknas även evidensbaserade arbetsmetoder för att identifiera och minska ensamhet i praktiken. Detta program har ett holistiskt perspektiv på ensamhet hos äldre personer, hur ensamhet förstås och upplevs, samt dess relation till psykisk hälsa. Forskningen inom delprojekten (DP) fokuserar på kunskapsluckor för att stödja att ensamhet med evidensbaserade metoder kan identifieras, bedömas och åtgärdas i praktiken. Syftena är att: undersöka ojämlikhet i riskfaktorer och konsekvenser av ensamhet, samt orsakssamband mellan ensamhet, psykisk hälsa och vård/omsorg utforska subjektiva upplevelser av ensamhet och psykisk ohälsa ur ett livsloppsperspektiv utveckla ett instrument för att bedöma ensamhet som kan användas inom äldreomsorgen skapa ett utbildningsprogram om ”ensamhetslitteracitet” för omsorgspersonal, samt förbättra omsorgspersonalens möjligheter att hantera ensamhet. Data och metod I DP1 används data från longitudinella studier och register för att undersöka ojämlikhet i ensamhet och dess orsakssamband med psykisk hälsa och vård-/omsorgsanvändning. I DP2 kommer äldre personers erfarenheter av ensamhet och psykisk ohälsa att undersökas i intervjuer, vilket även bildar underlag för utvecklingen av ett bedömningsinstrument rörande ensamhet. I DP3 kommer forskare och omsorgspersonal gemensamt utforma en utbildning om ”ensamhetslitteracitet” för att stärka personalens kompetens att hantera ensamhet. Syftet med DP4 är att integrera forskning från alla DP, förankra resultat i praktiken och främja spridningen av resultat. I workshops med intressenter studeras hur vi tillsammans kan förbättra omsorgspersonalens hantering av ensamhet. Relevans och nyttiggörande Vår forskning kommer öka förståelsen för riskfaktorer och undvikbara konsekvenser av ensamhet, skapa det första instrumentet för bedömning av ensamhet som validerats för användning i svensk äldreomsorg, samt utveckla ett unikt program om ”ensamhetslitteracitet” för omsorgspersonal. Ett gediget samarbete med intressenter säkrar att resultaten kan bistå personal och civilsamhället i arbetet med att minska ensamhet och mildra dess konsekvenser. Genomförande Programmet utförs av en tvärdisciplinär grupp med erfarenhet av forskning om ensamhet, psykisk ohälsa, köns- och socioekonomisk ojämlikhet, hälsolitteracitet och omsorg. Samarbete med intresseorganisationer, kommuner samt myndigheter garanterar att målgruppen är företrädd i forskningen och att programmet är relevant för praktiken. En internationell akademisk referensgrupp bidrar till den vetenskapliga kvalitén. Resultaten kommer spridas inom akademin, politiken och praktiken.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdssystem har blivit alltmer fragmenterat och specialiserat, vilket ställer höga krav på individens förmåga att förstå och förmedla relevant information mellan vårdgivare och navigera i systemet. I hög ålder är multisjuklighet vanligt och kräver generellt vård från flera olika vårdgivare. Äldre med multisjuklighet är därför sårbara för bristande samordning inom hälso- och sjukvården. Hälsolitteracitet (HL) är avgörande för förmågan att förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa. Därför är kunskap om äldres HL avgörande för att effektivt och rättvist tillgodose vårdbehoven hos en snabbt åldrande befolkning. Frågeställning: Syftet med detta projekt är att få kunskap om HL i den äldre befolkningen. Vi kommer att undersöka i vilken grad den äldre befolkningen i Sverige är hälsolitterata, identifiera grupper som har svårigheter att förstå och förmedla information om sin hälsa på grund av otillräcklig HL och fråga vad äldre människor upplever viktiga förutsättningar för att förstå hälsoinformation samt vad som underlättar för att hantera hälsa, vårdbehov och kommunicera med vårdgivare. Data och metod: Projekt kombinerar både kvalitativa och kvantitativa data. Den riksreprensentativa Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD) kommer att användas för att mäta HL, hälsostatus, vårdkonsumtion och stöd från närstående. Semi-strukturerade intervjuer med äldre personer ska ge en fördjupat förståelsen för individuella resurser och kontextuella barriärer som främjar eller hindrar möjligheten att ta informerade val kring hälsa och vårdbehov. Genomförande: Datainsamling SWOELD pågår och beräknas färdig i mars 2022. Preliminära analyser av data har redan gjorts på ett urval av materialet. De kvalitativa intervjuerna kommer att genomföras under projektets gång. Projektgruppen har omfattande kunskap om äldre vuxna, hälsokompetens, vård- och omsorgssystemet samt relevant forskningsmetodik som krävs för att besvara forskningsfrågorna. Relevans: Kunskap om HL i den äldre befolkningen ska användas för att förbättra kommunikationen mellan vården och patienterna. Rikta stöd till utsatta grupper i den äldre befolkningen i syfte att uppnå ett effektivt och rättvist vård- och omsorgssystem. Dessutom kommer en förståelse av HL kunna förbättra kommunikationen och stödet till äldre personer i hälsokriser, som ex. covid-19 pandemin. Projektet faller inom ramen för Fortes samordningsansvar kring ”äldre”.

Denna ansökan gäller studier av brister i struktur och kvalitet av vård och omsorg för äldre personer med komplexa vårdbehov i Sverige, som framkommit under coronapandemin. Andelen 80 år och äldre ökar snabbt i Sverige medan antalet vårdplatser och platser på äldreboenden minskar. Den kommunala hemsjukvården förväntas alltså möta behoven bland de sköraste äldre med multisjuklighet och sammansatta vårdbehov. Studien omfattar 3 arbetsområden: 1.Kartläggning och analys av hemsjukvård bland äldre personer i kommuner i Region Stockholm Syftet är att kartlägga och analysera skillnader i hemsjukvård till äldre personer i olika kommuner i Region Stockholm, avseende innehåll, läkarmedverkan och hur hemsjukvård är relaterad till användning av annan hälso- och sjukvård och omsorg. Metod: Statistiska analyser av registerdata från flertalet databaser. 2.Organisation av vård och omsorg ur användarperspektiv (äldre personer, deras familjemedlemmar) och de som arbetar i vård och omsorg Syftet är att undersöka uppfattningar bland äldre personer, deras familjemedlemmar, de som arbetar i vård och omsorg, och sjuksköterskestudenter om utmaningar vad gäller a) organisation av vård i hemmet och på särskilda boenden, b) tveksamhet till särskilda boenden och vård i hemmet efter COVID-19, i Region Stockholm och Region Dalarna. Metod: Fokusgrupper med brukare och deras anhöriga, vårdpersonal och sjuksköterskestudenter. 3.Lärdomar från andra nordiska länder om hur man kan förbättra organisation av vård och omsorg för äldre personer Syftet är att identifiera aspekter i organisationen av vård och omsorg av äldre personer i andra nordiska länder som kan vara relevanta för att åstadkomma god och jämlik vård för äldre personer med sammansatta vårdbehov i Sverige. Metod: policyanalys och semistrukturerade intervjuer med experter.