Janne Agerholm

Janne Agerholm

Assisterande Lektor
E-postadress: janne.agerholm@ki.se
Telefon: +46852485841
Besöksadress: Tomtebodavägen 18 A, 17177 Stockholm
Postadress: H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, H1 ARC Socialgerontologi Lennartsson, 171 77 Stockholm
Del av:

Om mig

  • Jag är anställd som assisterande lektor vid Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet. Jag är knuten till forskargruppen Socialgerontologi vid ARC samt forskargruppen Equity and Health Policy vid institutionen för global folkhälsa.


    Min forskning är inriktad på hälso- och sjukvårdsforskning och socialgerontologi, ofta med ett särskilt fokus på jämlikhet i hälsa och vård.

Forskningsbeskrivning

  • Jag är teamledare för forskningsteamet Health Literacy and Integrated Care vid Aging Research Center (ARC). Min forskning handlar övergripande om hur hälso- och sjukvård och omsorg kan organiseras för att möta behoven hos en åldrande befolkning. Jag är särskilt intresserad av samordning och integration mellan olika delar av vård- och omsorgssystemet, jämlikhet i hälsa och vård samt hälsolitteracitet ur både individ- och organisationsperspektiv.


    Jag leder för närvarande ett Forte-finansierat forskningsprojekt om samordnade individuella planer (SIP) för äldre personer med komplexa vård- och omsorgsbehov efter sjukhusvistelse. Projektet undersöker hur SIP används och implementeras i praktiken, vilka faktorer som främjar eller hindrar samordning mellan regional hälso- och sjukvård och kommunal vård och omsorg samt om tillgången till SIP är jämlik. Vi studerar också hur SIP är relaterat till bland annat återinläggningar, akut vård och kostnader för vård och omsorg. Projektet kombinerar kvalitativa metoder med analyser av omfattande registerdata.Jag medverkar även i en interventionsstudie i Norrtälje med fokus på integrerad vård för äldre personer med komplexa behov. Norrtäljes integrerade vård- och omsorgssystem ger en särskild möjlighet att studera hur organisatoriska strukturer och arbetssätt kan bidra till bättre samordning, kontinuitet och personcentrerad vård.


    Jag är dessutom ledare för WP3 inom forskningscentrumet TraCeDem, där vi fokuserar på personcentrerad och integrerad vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Forskningen syftar till att öka kunskapen om hur vård och omsorg kan organiseras och samordnas för att bättre möta behoven hos personer med demenssjukdom och deras närstående, med särskilt fokus på kontinuitet, delaktighet och jämlik tillgång till vård och omsorg.


    Ett annat centralt forskningsområde är hälsolitteracitet bland äldre personer. I ett mixed methods-projekt undersöker vi hälsolitteracitet i den äldre svenska befolkningen samt äldre personers erfarenheter av kommunikation med hälso- och sjukvården, tillgång till och förståelse av hälsoinformation och möjligheter att vara delaktiga i beslut om sin hälsa och vård.


    Min tidigare forskning omfattar bland annat registerbaserade studier av integrerad vård och vårdutnyttjande bland äldre personer, jämförande studier av vård och vårdövergångar i de nordiska länderna samt forskning om hur organisationen av vård och omsorg för äldre personer med komplexa behov kan förbättras. Ett återkommande perspektiv i min forskning är hur vårdens organisation påverkar olika grupper av äldre och hur vård- och omsorgssystem kan utformas för att vara mer samordnade, jämlika och anpassade till individens behov.

Undervisning

  • Jag har erfarenhet av undervisning och kursutveckling från både Sverige och Danmark, där jag har varit verksam som föreläsare, kursutvecklare och kursansvarig. Min undervisning har främst riktat sig till studenter inom folkhälsovetenskap, omvårdnad och medicin.

    För närvarande är jag kursansvarig för en forskarutbildningskurs (Public Health Research – Concepts and Theories) och en kurs på masternivå (Introduction to Public Health Sciences) vid institutionen för global folkhälsa.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • Samordnad individuell plan som verktyg i omställningen till nära vård: en multimetodstudie av erfarenheter, effekter och jämlikhet
    FORTE
    1 januari 2026 - 31 december 2030
    Frågeställning Sveriges befolkning åldras och förekomsten av multisjuklighet och funktionsnedsättningar ökar. Detta ställer krav på en välfungerande samordning mellan vård och omsorg. Samordnad Individuell Plan (SIP) är ett verktyg för att säkerställa tryggare övergångar och samverkan mellan vård och omsorgsgivare, särskilt efter inläggningar. Trots lagkrav visar tidigare utvärderingar på bristande implementering och otydliga effekter. Detta projekt syftar till att förbättra samordningen mellan vård och omsorg genom att identifiera faktorer som underlättar eller hindrar SIP-implementering samt analysera SIP:s inverkan på vårdkomsumtion och vårdkostnader. Studien kommer också att belysa skillnader i tillgång till SIP utifrån kön, socioekonomi och etnicitet, med fokus på att bidra till en mer jämlik vård. Slutligen utvecklas konkreta strategier för att omsätta forskningsresultaten i praktiken och stärka användningen av SIP. Data och metod I projektet används en multi-metodansats. Kvalitativa intervjuer med äldre och deras anhöriga belyser erfarenheter av at få SIP och samordnat vård efter utskrivning. Fokusgrupper med personal från både region och kommun identifierar utmaningar och bästa praxis för samordning mellan vård och omsorg. Registerbaserade analyser användas för att undersöka effekter på vårdutnyttjande, undvikbara sjukhusinläggningar och kostnader, samt skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Samskapande workshops med personal, beslutsfattare och brukarorganisationer används för att ta fram konkreta strategier för att för att stärka användningen av SIP i praktiken. Samhällsrelevans och nyttiggörande Genom att tydliggöra hinder och framgångsfaktorer för SIP samt analysera dess effekter, bidrar projektet med kunskap som kan användas för att utveckla mer personcentrerad, jämlik och effektiv vård. Workshops med berörda aktörer säkerställer att resultaten omsätts till riktlinjer, utbildning och nya arbetssätt, vilket gör dem direkt användbara i den pågående omställningen till God och nära vård. Genomförande Projektet pågår under fyra år och genomförs av en tvärvetenskaplig grupp med expertis inom vårdforskning, socialgerontologi, epidemiologi och hälsoekonomi. Ett rådgivande nätverk av praktiker och brukarrepresentanter knyts till projektet. Resultaten kommer att spridas genom vetenskapliga- och populärvetenskapliga publikationer, policyrapporter och seminarier, med målet att stärka samordningen och förbättra vården för äldre med komplexa behov.
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 januari 2023 - 31 december 2026
    Research problems: The Swedish healthcare system has become very specialised and is often experienced as fragmented and lacking coordination between caregivers. Advanced age is associated with multi-morbidity, which usually requires care from several different caregivers. This makes older people vulnerable to fragmentated care and lack of care coordination. Health literacy (HL) is an essential component of an individual’s ability to gain access to, understand and use information to improve and maintain good health and is an important prerequisite for managing health and care needs. Therefore, knowledge on older people’s HL is vital to efficiently and equitably meet the care needs of the rapidly aging population.Specific questions: The project aim is to gain knowledge on HL in the older population. In this project we will assess to what degree the older population in Sweden is health literate, identify groups that might face challenges due to inadequate HL and explore what older people experience as prerequisites for understanding health information and managing their health and care needs as well as communicate with caregivers.Data and Methods: This project combines both qualitative and quantitative data. The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), linked with register data on healthcare utilisation will allow for measuring the level of health literacy in a nationally representative sample of the Swedish population aged 77 years and over. Semi-structured interviews with older people will be performed to deepen the understanding of contextual barriers and facilitators, and individual internal and external resources to make informed decisions about their health and care needs. Plan for project realisation: The collection of SWEOLD data is in progress and preliminary analyses on a sub-sample have been performed. Information about HL, life situation, health, care utilisation, physical and cognitive ability and social support from relatives are being collected. The project group has extensive knowledge about older adults, health literacy, the health and social care system as well as relevant research methodology, both qualitative and quantitative.Relevance: Knowledge on HL among the older population can be used to tailor communication and directing support to vulnerable groups in order to achieve an efficient and equitable health and social care system, as well as supporting older people in health crisis, like the COVID-19 pandemic.
  • Hälsolitteracitet bland äldre:En undersökning av äldre personers förutsättningar för att tillgodogöra sig hälsoinformation och ta informerade val kring sin hälsa
    Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)
    1 januari 2023 - 31 december 2025
  • Efter Covid-19: Hur kan organisation och kvalitet av vård och omsorg av äldre personer med komplexa behov förbättras i Sverige?
    Forskningsråder för hälsa, arbetsliv och välfärd
    1 november 2021 - 31 oktober 2025
  • Sammanhållen vård för äldre personer med komplexa hälsoproblem. Hur påverkas hälsa, vårdutnyttjande och vård på lika villkor?
    Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)
    1 januari 2018 - 31 december 2019

Anställningar

  • Assisterande Lektor, Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, 2024-
  • Assisterande Lektor, Global folkhälsa, Karolinska Institutet, 2020-2027
  • Analyst, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2012-2020

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, 2017

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI