ReWORK

Detta forskningsprojekt avser att involvera aktörer som är inblandade i arbetsrehabilitering för att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, underlätta återgång i arbete samt att utveckla kunskap om arbete som aktivitet.

Främst bland dessa aktörer är personen som har en funktionsnedsättning, sjukdom/skada eller annat tillstånd som innebär ett behov av rehabiliterande insatser för arbetsåtergång. Andra aktörer är arbetsgivare, professionella inom hälso-och sjukvård, Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF) och närstående.  De flesta studier som genomförts inom ReWork-gruppen har sin grund i neurologisk rehabilitering med fokus på personer som har haft stroke och personer med ryggmärgsskada. Det pågår också studier med andra grupper som bidrar till kunskap om återgång i arbete och om utveckling av begreppet arbete som aktivitet.

Det enskilt viktigaste rehabiliteringsmålet för personer i arbetsför ålder med neurologiska funktionsnedsättningar efter stroke eller ryggmärgsskada är återgång i arbete. Trots det är det mer än en tredjedel av de som har haft stroke som inte återgår i arbete, och hälften av de som får en ryggmärgsskada arbetar inte efter skadan.

För personer med neurologiska funktionsnedsättningar innebär arbetslivsinriktad rehabilitering att hitta en ”matchning” mellan personens förmågor/begränsningar, arbetets krav, arbetsmiljö, och det dagliga livet i övrigt. Projekten inom ReWork genererar ny kunskap genom att personer med funktionsnedsättning, anhöriga, representanter för hälso- och sjukvård, arbetsgivare, FK och AF medverkar i utformningen och utvärderingen av rehabiliteringsprogram för återgång till arbete.

Design

Interventionsprojekten bygger på riktlinjer från Medical Research Council (MRC) om hur komplexa interventioner utvecklas och utvärderas. De koordinator-ledda interventionerna ReWork-Stroke och ReWork-SCI har utvecklats och pilottestats för genomförbarhet i fallstudier. Generiska komponenter i dessa interventioner kommer att identifieras och presenteras för att möjliggöra fortsatt utvärdering i de ovan nämnda målgrupperna samt i andra målgrupper med andra sjukdomar/skador som innebär en komplex symtombild. Kvalitativa metoder används såsom visuella metoder, intervjuer, sekundäranalys av data för konceptutveckling samt för att identifiera relevanta frågor inför design och implementering av interventioner.

Projektansvariga

Eric Asaba (PI – ReWORK-SCI),

Gunilla Eriksson (PI – ReWORK-Stroke),

Medarbetare

Lisa Holmlund, Therese Hellman, Susanne Guidetti, Lisette Farias, Ulla Johansson

Nätverk

Annika Öst Nilsson, Birgitta Bernsprång, Elin Ekbladh, Åke Seiger, Claes Hultling

Tidigare finansiering

  • Forskarskolan i Vårdvetenskap vid Karolinska Institutet (två projekt)
  • Gävleborgs Läns landsting
  • Norrbacka-Eugenia Stiftelsen
  • Neuro Förbundet
  • Praktikertjänst
  • Regionala Forskningsrådet Uppsala-Örebro-regionen
  • Strokeförbundet
  • Stiftelsen Promobilia
  • Sveriges Arbetsterapeuter
  • ALF, Uppsala Läns Landsting
  • KI fonder

Publikationer

  • Asaba, E., Aldrich, B., Gabrielsson, H., Ekstam, L., & Farias, L. (2021). Challenging conceptualisations of work: Revisiting contemporary experiences of return to work and unemployment. Journal of Occupational Science. 28:1, 81-94, DOI: 10.1080/14427591.2020.1820896
  • Ekstam, L., Pálsdóttir, A. M., & Asaba, E. (2021). Migrants’ experiences of a nature-based vocational rehabilitation programme in relation to place, occupation, health, and everyday life. Journal of Occupational Science. 28:1, 144-158, DOI: 10.1080/14427591.2021.1880964
  • Johansson U, Öst Nilsson A, Hansen Falkdal A, von Koch L, Hellman T, Eriksson G. (2021). The delivery of the ReWork-Stroke program – A process evaluation. WORK: A Journal of Prevention, Assessment, and Rehabilitation.
  • Johansson U, Hellman T, Öst Nilsson A, Eriksson G. (2021). Using the TIDieR checklist as a tool for describing the ReWork-Stroke rehabilitation programme. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 28:5, 375–383. DOI: 10.1080/11038128.2020.1790654. 
  • Öst Nilsson A, Johansson U, Ekbladh E, Bernspång B, Hellman T, Eriksson G. (2020). Work Potential and Work Performance during the First Try-Out of the Person-Centred Return to Work Rehabilitation Programme ReWork-Stroke: A Case Study. Healthcare, 8, 454; DOI:10.3390/healthcare8040454.
  • Berger, M., Asaba, E., Fallahpour, M., & Farias, L. (2020). The sociocultural shaping of mothers’ doing, being, becoming and belonging after returning to work. Journal of Occupational Science. DOI: 10.1080/14427591.2020.1845226
  • Holmlund, L., Hellman,T., Engblom, M., Kwak, L., Sandman, L., Törnkvist. L., & Björk Brämberg, E. (2020) Coordination of return-to-work for employees on sick leave due to common mental disorders: facilitators and barriers, Disability and Rehabilitation, DOI: 10.1080/09638288.2020.1855263
  • Öst-Nilsson, A., Eriksson, G., Asaba, E., Johansson, U., & Hellman, T. (2020). Being a co-worker or a manager of a colleague returning to work after stroke: A challenge facilitated by cooperation and flexibility. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 27:3, 213–222.
  • Holmlund, L., Guidetti, S., Hultling, C., Seiger, Å., Eriksson, G., & Asaba, E. (2020). Evaluating the feasibility of ReWork – a person-centred intervention for return to work after spinal cord injury. BMJ Open;10:e036000. DOI:10.1136/bmjopen-2019-036000
  • Holmlund, L., Hultling, C., & Asaba, E. (2018). Mapping out one’s own paths towards work - Focus on experiences of return to work after spinal cord injury. Qualitative Health Research. 28(13), 2020–2032.
  • Öst-Nilsson A, Eriksson G, Johansson U, Hellman T. (2017). Experiences of the return-to-work process after stroke while participating in a person-centred rehabilitation programme. Scandinavian Journal of Occupational Therapy; 24:5, 349–356.
  • Holmlund, L. (f.d. Bergmark), Guidetti, S., Eriksson, G., & Asaba, E. (2017). Return to work in the context of everyday life 7–11 years after spinal cord injury – a follow-up study. Disability & Rehabilitation. 1-9.
  • Hellman, T., Bergström, A., Eriksson, G., Hansen Falkdal, A. & Johansson, U. (2016). Return to work after stroke – important factors shared and contrasted by five stakeholder groups. Work 901–911
  • Asaba, E. & Jackson, J. (2011).  Social ideologies embedded in everyday life: A narrative analysis about disability, identities, and occupation.  Journal of Occupational Science, 18(2), 139-152.
  • Bergmark, L., Westgren, N., & Asaba, E. (2011). Returning to work after spinal cord injury: Exploring young adults' early expectations and experience. Disability & Rehabilitation. 33(25–26), 2553-2558.