Rehabiliteringsprocessen efter stroke - patienters och närståendes behov
Det saknas evidens för hur den mer långsiktiga vården och rehabiliteringen efter stroke bör organiseras och det finns en bristande kunskap om patienters och närståendes behov av rehabiliteringsinsatser och stöd i olika faser av rehabiliteringsprocessen efter stroke.
Tidigare internationella studier har visat att närstående upplever en hög belastning i ADL. Genom att öka patientens delaktighet i rehabiliteringen, förmåga att lösa problem i ADL och överföra denna kunskap till nya situationer, förväntas patienters och närståendes tillfredsställelse i vardagen stärkas. I detta projekt studeras patienters och närståendes behov av rehabilitering och stöd under det första året efter stroke samt utvärderas en ny ADL-intervention.
Syften:
1) Identifiera patienters och närståendes behov av rehabilitering och stöd under första året efter stroke,
2) Undersöka om det finns könsskillnader i patienters och närståendes behov av rehabilitering och stöd,
3) Identifiera eventuella konsekvenser av förkortade vårdtider på sjukhus efter stroke,
4) Utvärdera studiedesign för studie av effekten av en ny klient-centrerad intervention som avser öka patientens oberoende i aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och minska närståendes känsla av belastning i vardagen.
Metoder
Studien är en populationsbaserad prospektiv longitudinell studie. Alla patienter som vårdas på någon av Karolinska universitetssjukhusets tre stroke-enheter samt deras närstående följs upp under ett år. Ett flertal standardiserade undersökningsinstrument samt intervjufrågor används för datainsamling som sker vid 1 vecka, 3, 6, 12 månader efter insjuknandet i stroke.
Långsiktigt mål
Projektet leder till en ökad kunskap om patienters och närståendes behov av rehabilitering och stöd under första året efter stroke. Resultatet kommer att ligga till grund för utvecklingen av en ny "klient-centrerad" modell för uppföljande rehabilitering efter vård på en stroke-enhet.
Projektledare
Medarbetare / Samarbetare
Magnus Andersson, neurolog, docent; Arbetsterapeuter verksamma vid Arbetsterapikliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, Aileen Bergström, Lisa Ekstam, Gunilla Eriksson, Susanne Guidetti, Ulla Johansson, Malin Tistad och Charlotte Ytterberg.
Finansiering
Projektet har finansierats med medel från Centrum för Vårdvetenskap, Strokeförbundet, Fou-medel från Karolinska Universitetssjukhuset, Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Strokeförbundet och med ALF-medel från Stockholms läns landsting.
Publikationer
Se här för Publikationer
Doktorsavhandlingar
Avhandlingar som helt eller delvis besvarar forskningsfrågor i projektet:
- Susanne Guidetti, 2008
- Susanne Palmcrantz, 2012
Long-term effects of stroke seen in young individuals living in the community
- Malin Tistad, 2012
- Aileen Bergström, 2012
Participation in everyday occupations and life satisfaction in the stroke-caregiver dyad
Masteruppsatser
Malin Sjölander Vårdtid, motorisk funktion och gångförmåga efter stroke - en jämförelse mellan år 2006-2007 och år 1993-1995. KI, 2007.
Monica Aasnes Occupational gaps within a group of persons one year after stroke. KI, 2007.
Avvai Nilsson, Utlandsfödda strokepatienter i Stockholm: en kartläggning. KI, 2011.
Katarina Steen-Åberg, Anhörigbörda vid hemrehabilitering: en jämförelse av bördan vid mild till måttlig respektive svår stroke. KI, 2011.
Eriksson C. Occupational therapists reflections during developing and implementing a self-care intervention: expectation, anchoring and skepticism. KI 2008.
Studieprotokoll
Studieprotokoll LAS -1
Studieprotokoll LAS - 1 (2)
Finansiärer
ALF:projektnummer 20060700
Vetenskaprådet: projektnummer 2007-3087