MemClin
Ett projekt som syftar till att öka förståelsen av de kognitiva utredningarnas komplexitet
Stockholm MemClin är ett projekt som startade i mindre skala 2016 och har sedan dess ökat i omfattning och sedan 2019 ingår 9 av 10 av Stockholms minnesmottagningar i projektet. Syftet är bland annat att öka förståelsen för hur kognitiva (tankemässiga funktioners såsom minne och uppmärksamhet) sjukdomar (såsom Alzheimers sjukdom, Lewykroppssjukdom, Parkinsons demens, fronto-temporal demens och vaskulär demens) manifesterar sig i olika stadier hos den gruppen som söker vård hos Minnesmottagningar.
Till skillnad från många andra databaser så är MemClin en naturalistisk databas, vilket betyder att vi efterliknar den kliniska verkligheten och komplexiteten så nära som möjligt och inte har några uteslutningskriterier för de som inkluderas i studien. En kognitiv sjukdom kommer ofta gradvis och spektrumet går från normal kognition, till en nedsatt förmåga i många olika kognitiva områden. Det första steget på det kognitiva spektrumet är subjektiva besvär (SCI), då individen själv upplever att den har fått svårare med exempelvis minne men fortfarande presterar normalt på kognitiva tester, sedan kommer lindrig kognitiv svikt (MCI) där prestationerna på kognitiva test är påverkade och till sist demenssjukdom med mer påverkade kognitiva testresultat och större svårigheter i vardagen.
Under det normala åldrandet så är det också vanligt att uppleva att man inte har samma kognitiva kapacitet som när man var yngre. Dock kan det normala kognitiva åldrandet vara svårt att skilja från en kognitiv sjukdom i tidigt skede. En ytterligare svårighet med diagnostik av kognitiva sjukdomar är att kognitionen även kan bli påverkad av andra faktorer i livet så som stress, depression eller sorg. Dessutom kan vanliga sjukdomar eller tillstånd påverka kognitionen tillfälligt eller permanent vilket gör att det i ett tidigt skede kan vara svårt att avgöra vad som är en kognitiv sjukdom och inte.
Syfte
Målet med MemClin är att generera ny kunskap om hur kognitiv testprofilering, hjärnavbildning, cerebrospinal (CSF)-biomarkörer och andra hälsobedömningar förutsäger utvecklingen över tid från SCI via MCI till demens i en storskalig naturalistisk miljö. Att öka förståelsen om kognitiva sjukdomars komplexitet samt att förstå det stora överlappet mellan olika neurodegenerativa sjukdomarna kommer att ge oss en bättre inblick i de bakomliggande sjukdomsmekanismerna.
Ett ytterligare mål är att öka kunskapen om, och att förbättra förmågan att differentiera mellan ovanligare kognitiva sjukdomar såsom Lewykroppsdemens, Parkinsons demens, fronto-temporal demens såväl som vaskulär demens. Vi strävar efter att MemClin-projektet ska leda till en tidigare och mer korrekt kognitiv diagnos. MemClin-projektets kliniska perspektiv och befolkningsbaserade karaktär ökar möjligheterna att införa pålitliga forskningsresultat i den kliniska rutinen.
Styrkommitté
Styrkommittén ger övergripande vägledning och granskar MemClin-studiens forskningsinsatser i linje med de fastställda målen.
Styrkommitténs medlemmar:
Urban Ekman, Biträdande lektor, Leg. Psykolog, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
Eric Westman, Professor i Neurogeriatrik, Civilingenjör, Karolinska Institutet
Maria Eriksdotter, Professor i Klinisk Geriatrik, Överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
Lars-Olof Wahlund, Professor i Klinisk Geriatrik, Överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
Vid intresse av samarbete
MemClin är en unik klinisk forskningsdatabas och vi är öppna för att samarbeta på olika sätt. Vid intresse av att bedriva forskning på MemClin-data, skicka e-mail till: urban.ekman@ki.se för att göra en förfrågan. Data hanteras enligt gällande regler angående personuppgifter och vi använder infrastruktur från beskriven i Muehlboeck, J.S., Westman, E., & Simmons, A. (2014). TheHiveDB image data management and analysis framework. Frontiers in neuroinformatics, 7, 49.
Vetenskapliga publikationer från MemClin
Wallert J, Ekman U, Westman E, Madison G. The worst performance rule with elderly in abnormal cognitive decline. Intelligence 2017; 64: 9-17. https://doi.org/10.1016/j.intell.2017.06.003
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S016028961730017X?via%3Dihub
Wallert J, Westman E, Ulinder J, Annerstedt M, Terzis B, Ekman U. Differential diagnostics accuracy of several simple reaction time metrics: a supervised machine learning approach with memory clinic patients. Frontiers of Aging Neuroscience 2018; 10: article 144. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnagi.2018.00144/full
Ekman, U., Ferreira, D., Muehlboeck, J.S., Wallert, J., Rennie, A., Eriksdotter, M., Wahlund, L.-O., & Westman, E. (2020). The MemClin project: a prospective multi memory clinics study targeting early stages of cognitive impairment. BMC geriatrics., 20(1), 93[AR1]
Pågående forskningsprojekt med data från MemClin
I nuläget så finns det tre pågående manuskript antingen i preparation eller under granskning i vetenskapliga tidskrifter:
Memory functions separate normal aging, subjective cognitive impairment, mild cognitive impairment and dementia. Studien handlar om associationen mellan olika minnesfunktioner (episodiskt minne, semantiskt minne och arbetsminne) och hur dessa på olika sätt kan vara diagnostiskt relevanta.
Comparing subtyping approaches in subjective and mild cognitive impairment from the large naturalistic multi memory clinic sample MemClin. Studien handlar om hur olika tillvägagångssätt att sub-gruppera personer med kognitiv svikt (SCI, MCI) kan skilja sig åt och hur det relaterar till biologiska markörer.
The role of cognitive reserve on the relationship between temporal lobe atrophy and episodic memory. Studien handlar om hur utbildningsnivå kan vara kopplat till kognitiv reserv (ökad motståndskraft vid neurodegeneration).
Finansiering
Vi har med tacksamhet mottagit forskningsmedel från följande anslagsgivare:
Vetenskapsrådet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)
Demensfonden
Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning
Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet