Fakta om självmord
Varför tänker någon på självmord?
En människa som tänker på självmord känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att inget och ingen kan hjälpa eller förstå hens psykiska smärta. När en inte kan se något annat sätt att handskas med denna förtvivlan och smärta, kan självmord förefalla som den enda utvägen. När allt upplevs hopplöst kan det kännas som om det inte finns något val.
Att prata om självmord är ett skydd för livet
Du kan hjälpa någon som tänker ta sitt liv
Riskfaktorer och varningssignaler
Kritiska livshändelser som till exempel:
- Förlust av en närstående, en relation, av arbete, status, pengar.
- En större besvikelse, misslyckad examen eller tentamen, utebliven befordran, mobbning, kränkning.
- Sjukdom som depression, psykoser, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk.
Förändringar i beteendet
Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig. Det kan vara t.ex. att personen är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende, uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende. Ibland kan en självmordsnära person upplevas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan.
Vad kan du göra för att hjälpa?
De flesta som tänker på att ta sitt liv, tar sig igenom den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt professionella är ofta en viktig del i det. Här kommer några råd.
1. Gör någonting nu
Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand. Förutsätt inte att det blir bättre/går över utan hjälp eller att hen söker hjälp på egen hand.
2. Var medveten om dina egna reaktioner
En vanlig reaktion är rädsla och en impuls att ignorera situationen och hoppas på att den går över av sig själv. Om du reagerar så kan det vara bra att ta hjälp av någon du litar på för att kunna återfå möjligheten att vara till stöd. Du kan också få ett behov av att hitta en snabb lösning för att få hen att må bättre.
3. Var tillgänglig
Tillbringa tid tillsammans med hen och visa omsorg och omtanke utan att vara dömande, arg eller upprörd. Be hen berätta - lyssna noga. En del problem känns mer hanterbara när en har satt ord på dem.
4. Fråga om självmord
Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt, men du visar att du har lagt märke till något och har lyssnat. Att tala om självmord kommer inte väcka den björn som sover, det uppmuntrar istället till att tala om känslorna och känns ofta som en lättnad. Det är endast genom att samtala med personen om vad det är som pågår som denne kan fås att söka den hjälp som behövs. Gör inte någon överenskommelse om att någons självmordstankar skall vara en hemlighet.
5. Kontrollera säkerhet
Om någon tänker ta sitt liv är det viktigt att veta hur mycket och länge dessa tankar funnits. Du kan till exempel ställa följande frågor:
- Har du tänkt ut hur och när du skall begå självmord?
- Har du tillgång till medel eller tänkt skaffa dig medel för att utföra din plan?
- Vilken hjälp har du tillgång till för att kunna må bättre och att känna dig tryggare?
Fråga också hur du kan hjälpa och stötta hen för att få stöd, livsglädje och kraft hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen inre styrka.
6. Fatta beslut om vad du skall göra och hur ni skall lösa den nuvarande situationen
Nu när du har tagit reda på hur det står till med hens säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att uppmuntra hen att skaffa professionell hjälp - eller att ta ett första steg till hjälp från exempelvis en partner, föräldrar eller nära vänner.
7. Här finns det stöd och hjälp
- Vårdcentral eller annan läkarmottagning
- Psykiatrisk mottagning
- Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, kurator, fritidspersonal
- Ungdomsmottagning
- Präst, diakon
Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför samtalet när hen har bestämt sig för att tala med någon. Erbjud dig att följa med. Efter samtalet måste du kontrollera att frågan om självmord togs upp samt fråga vilken hjälp som erbjöds. Hjälp personen att följa upp de rekommendationer som givits.
8. Förmedla hopp - trösta - be om ett löfte
Självmordstankar återkommer ofta och när de gör det är det viktigt för personen i fråga att be om hjälp och berätta för någon om sina känslor. Be personen lova att be om hjälp. Det gör det mer sannolikt att hen faktiskt gör det. Visa ditt engagemang och din vilja att förstå - förmedla hopp.
9. Ta hand om dig själv
Du som hjälper någon som har självmordstankar måste se till att ta hand om dig själv, eftersom det är känslomässigt påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmordsbenägen och särskilt under en längre tid. Se till att inte vara ensam om detta, att du har någon att tala med, till exempel vänner, familj eller någon som är professionell.
10. Stanna kvar
Självmordstankar försvinner inte utan att den självmordsnära personen upplever någon form av förändring i livet. Livssituationen, känslorna och tankarna kring suicid kan förändras. Upplevelsen av stöd kan vara en hjälp att hantera självmordstankarna. Det är viktigt att familj, vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett aktivt sätt. Självmordstankar försvinner inte av sig själva. För att kunna ta sig ur sina självmordstankar behövs hjälp. Du kan hjälpa!
Framtaget av: HFS: Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer i samarbete med Akademiska sjukhuset, Västerbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.
Uppdaterat av: Noll självmord i Stockholms län, faktagranskat av Daniel Frydman, psykiater. Mars 2011.
Några vanliga myter om självmord
Faran med myter och vanföreställningar är att de hindrar oss från att handla på ett riktigt sätt. Kring självmord är myterna och vanföreställningarna dessutom många. Här är några exempel:
1. Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde
De flesta självmordshandlingar inträffar under inflytande av psykiska störningar eller missbruk. Det visar majoriteten av de uppföljningar som gjorts efter självmord. Många självmordsförsök är dessutom impulshandlingar och sker innan den drabbade hunnit tänka igenom situationen.
2. Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig
Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?" Det är lätt att underskatta människors livsvilja. För även om det kan vara lätt att ta livet av sig - rent tekniskt - så är det psykologiskt svårt.
3. De som talar om självmord gör det inte
De flesta som begår självmord har tidigare pratat om det. Däremot är det inte alltid som omgivningen har fångat upp budskapet. De som antyder självmordsplaner tror nämligen ofta att de är tydligare än vad de är.
4. Självmord inträffar plötsligt utan förvarning
De flesta självmord har en lång förhistoria. Självmordsprocessen kan pågå i flera år och inleds med självmordstankar som blir allvarliga och leder till självmordsförsök. I vissa fall avslutas processen med ett fullbordat självmord. Den långdragna processen gör att det är möjligt att finna åtgärder för att bryta den.
5. Samtal om självmord kan "väcka den björn som sover"
Att tala om självmord innebär inte att en "sätter griller i huvudet" på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp.
6. Inte konstigt att självmorden ökar, så som samhället ser ut numera
Den största självmordsökningen i Sverige inträffade under 1700- och slutet av 1800-talet. Viss ökning uppmättes också under 1950- och 1960-talen, men sedan mitten av 1970-talet har siffrorna börjat sjunka.
WHO:s stödmaterial för självmordsprevention
Världshälsoorganisationen har utarbetat stödmaterial för blåljusorganisationer, läkare, journalister och medier, skolan, primärvården, kriminalvården, för efterlevande och för arbetsplatsen (finns tillgängliga på flera språk).