Fakta om självmord

Riskfaktorer och varningssignaler

Kritiska livshändelser

Vissa händelser i livet kan öka risken för psykisk ohälsa och självmordstankar. Det kan till exempel handla om:

• Förlust av en närstående, en relation, arbete, status eller ekonomi.
• En större besvikelse, som en misslyckad examen eller tentamen, utebliven befordran, mobbning eller kränkningar.
• Sjukdom, till exempel depression, psykos, allvarlig kroppslig sjukdom eller riskbruk.

Förändringar i beteendet

Var uppmärksam om någon förändras på ett sätt som väcker oro. Det kan till exempel handla om att personen blir mer nedstämd, tillbakadragen eller lynnig. Andra tecken kan vara att personen uttrycker hopplöshet, känner sig hjälplös eller värdelös, eller inte längre bryr sig om sitt utseende på samma sätt som tidigare.

Det kan också förekomma uttryck för dödstankar i teckningar, berättelser eller sånger. Personen kan ta avsked av människor i sin omgivning eller ge bort ägodelar. En del utvecklar riskfyllda eller självdestruktiva beteenden.

I vissa fall kan en person som är självmordsnära upplevas som ovanligt lugn. Det kan vara ett tecken på att personen har fattat ett beslut om att genomföra självmord. Därför är det viktigt att ta även sådana förändringar på allvar.

Vad kan du göra för att hjälpa?

Många som har självmordstankar tar sig igenom krisen med stöd från andra och med professionell hjälp. Som anhörig, vän eller närstående kan du göra stor skillnad. Här finns råd om hur du kan stötta någon som mår mycket dåligt eller har självmordstankar.

1. Agera direkt

Vänta inte på att situationen ska gå över av sig själv. Att visa omtanke och ta kontakt kan vara viktigt för personens säkerhet och möjlighet att få hjälp.

2. Var uppmärksam på egna reaktioner

Det är vanligt att känna rädsla, osäkerhet eller vilja hitta en snabb lösning. Försök att inte undvika situationen. Om det känns svårt att hantera kan stöd från någon du litar på hjälpa dig att fortsätta vara ett stöd för personen.

3. Var närvarande

Visa att du finns där genom att lyssna och ta personen på allvar. Försök att vara lugn och undvik att döma eller argumentera bort känslorna. Att få sätta ord på det som känns svårt kan göra situationen mer hanterbar.

4. Fråga om självmordstankar

Om du misstänker att någon har självmordstankar är det viktigt att fråga direkt. Att prata om självmord väcker inte tankarna, utan kan göra det lättare att berätta hur det känns. Samtalet kan också bli ett första steg mot att söka hjälp.

Lovar inte att hålla självmordstankar hemliga. Om det finns risk för att personen skadar sig behöver fler få veta för att kunna hjälpa till.

5. Ta reda på hur situationen ser ut

Om personen berättar om självmordstankar är det viktigt att förstå hur allvarlig situationen är. Det går att ställa frågor som:

• Har du tänkt på hur eller när du skulle ta ditt liv?
• Har du tillgång till sådant som kan användas för att skada dig?
• Vad brukar hjälpa dig att känna dig tryggare eller må bättre?

Fråga också vilket stöd som finns runt personen, till exempel familj, vänner eller andra viktiga sammanhang.

6. Bestäm nästa steg tillsammans

När du fått en bild av situationen kan ni prata om vilket stöd som behövs nu. Det kan handla om att kontakta vården, prata med en närstående eller ta hjälp av någon annan som personen har förtroende för.

7. Här finns stöd och hjälp

• Vårdcentral eller annan läkarmottagning
• Psykiatrisk mottagning
• Elevhälsa, skolkurator, skolsköterska eller psykolog
• Ungdomsmottagning
• Präst eller diakon

Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför ett samtal och erbjuda dig att följa med. Efteråt kan du fråga hur kontakten gick och vilket stöd som erbjudits.

8. Förmedla hopp och uppmuntra till att söka hjälp

Självmordstankar kan komma tillbaka, även om personen mått bättre en period. Uppmuntra därför personen att berätta när tankarna blir starka och att söka hjälp igen vid behov. Visa att du bryr dig och vill förstå.

9. Ta hand om dig själv

Att stötta någon med självmordstankar kan vara psykiskt påfrestande. Försök att inte bära ansvaret ensam. Prata med någon du har förtroende för eller sök eget stöd om situationen påverkar dig mycket.

10. Fortsätt finnas kvar

Självmordstankar försvinner sällan snabbt eller utan stöd. Därför är det viktigt att fortsätta hålla kontakt och visa omtanke över tid. Närvarande familj, vänner och andra viktiga personer kan bidra till att personen orkar ta emot hjälp och hantera situationen.

Framtaget av: HFS: Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer i samarbete med Akademiska sjukhuset, Västerbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Uppdaterat av: Noll självmord i Stockholms län, faktagranskat av Daniel Frydman, psykiater. Mars 2011.

Några vanliga myter om självmord

Myter om självmord kan göra det svårare att förstå situationen och att agera på ett hjälpsamt sätt. Här är några vanliga missuppfattningar och vad forskningen visar.

1. "Det går inte att hjälpa någon som har bestämt sig."

Många som har haft allvarliga självmordstankar eller gjort självmordsförsök lever vidare och återhämtar sig. Forskning visar att 85–90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök inte senare dör av självmord.

Självmordstankar är ofta föränderliga och kan variera över tid. Personer som har överlevt ett självmordsförsök beskriver ibland i efterhand att tankarna kändes annorlunda senare. Det kan därför vara viktigt att ta självmordstankar på allvar och att stöd och hjälp sätts in tidigt.

2. "Den som pratar om självmord kommer inte att göra det."

Många som senare tar sitt liv har tidigare berättat om sina tankar eller på olika sätt signalerat att de mår mycket dåligt. Det är inte alltid omgivningen uppfattar eller förstår signalerna.

Om någon uttrycker självmordstankar eller antyder att livet känns svårt att leva kan det vara viktigt att lyssna, ställa frågor och hjälpa personen att söka stöd.

3. "Att prata om självmord kan väcka tankar på självmord."

Att prata om självmord leder inte till att någon får självmordstankar. Samtal kan i stället göra det lättare att sätta ord på svåra känslor och att söka hjälp.

När tankar och känslor blir tydliga kan det också bli lättare att förstå vilket stöd som behövs.

4. "Självmorden ökar hela tiden på grund av hur samhället ser ut."

Utvecklingen av självmordstal har varierat över tid. I Sverige skedde stora ökningar under 1700-talet och i slutet av 1800-talet. Vissa ökningar sågs även under 1950- och 1960-talet.

Sedan mitten av 1970-talet har självmordstalen i Sverige generellt minskat.