Referenser - Anovas kunskapsbank om sexuellt våld

Referenser

1. BRÅ. (den 20 maj 2022). Våldtäkt och sexualbrott. Brottsförebyggande rådet. Kriminalstatistik 2020 - Anmälda brott, sammanfattning
2. BRÅ. (2019). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Brottsförebyggande rådet.
3. NCK. (2014). Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.
4. NCK. (2010). Antologi - Sju perspektiv på våldtäkt. Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.
5. Danese, A., & Lewis, S. J. (2022). New directions in research on childhood adversity. Editorial. British Journal of Psychiatry, 220, 107–108.
6. Hailes, H. P., Yu, R. Q., Danese, A., & Fazel, S. (2019). Long-term outcomes of childhood sexual abuse: an umbrella review. Lancet Psychiatry, 6 (10), 830–839.
7. Iloson, C., Möller, A., Sundfeldt, K., & Bernhardsson, S. (2021). Symptoms within somatization after sexual abuse among women: A scoping review. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 100(4), 758–767.
8. Smith, K. E., & Pollak, S.,D. (2021). Rethinking concepts and categories for understanding the neurodevelopmental effects of childhood adversity. Perspectives on Psychological Science, 16, 67–93.
9. Krug, E. G., Mercy, J. A., Dahlberg, L. L., & Zwi, A. B. (2002). The world report on violence and health. Lancet, 360(9339), 1083–1088.
10. Edgardh, K., & Ormstad, K. (2000). Prevalence and characteristics of sexual abuse in a national sample of Swedish seventeen-year-old boys and girls. Acta Paediatrica, 89(3), 310–319.
11. Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. Folkhälsomyndigheten.
12. Svedin, C., G., Landberg, Å., & Jonsson, L. (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
13. Tenbergen, G., Wittfoth, M., Frieling, H., Ponseti, J., Walter, M., Walter, H., Beier, K. M., Schiffer, B., & Kruger, T. H. (2015). The neurobiology and psychology of pedophilia: Recent advances and challenges. Frontiers in Human Neuroscience, 9, 344.
14. Dickenson, J. A., Gleason, N., Coleman, E., & Miner, M. H. (2018). Prevalence of distress associated with difficulty controlling sexual urges, feelings, and behaviors in the United States. JAMA Network Open, 1(7), e184468.
15. Blanchard, R., Lykins, A. D., Wherrett, D., Kuban, M. E., Cantor, J. M., Blak, T., Dickey, R., & Klassen, P. E. (2009). Pedophilia, Hebephilia, and the DSM-V. Archives of Sexual Behavior, 38(3), 335–350.  
16. Långström N., & Hanson R. K. (2006). High rates of sexual behavior in the general population: correlates and predictors. Archives of Sexual Behavior. 35:37-52.
17. Adebahr, R., Söderström, E. Z., Arver, S., Jokinen, J., & Öberg, K. G. (2021). Reaching men and women at risk of committing sexual offences - Findings from the national Swedish telephone helpline PrevenTell. Journal of Sexual Medicine, 18(9), 1571–1581.
18. Hanson K., & Morton-Bourgon K. (2006). The characteristics of persistent sexual offenders: A meta-analysis of recidivism studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 73. 1154-1163.
19. Savard, J., Hirvikoski, T., Görts Öberg, K., Dhejne, C., Rahm, C., & Jokinen, J. (2021). Impulsivity in Compulsive Sexual Behavior Disorder and Pedophilic disorder. Journal of Behavioral Addictions, 10(3), 839–847.
20. Wittström, F., Långström, N., Landgren, V., & Rahm, C. (2020). Risk factors for sexual offending in self-referred men with Pedophilic Disorder: A Swedish case-control study. Frontiers in Psychology, 11, 571775.
21. Engel, J., Veit, M., Sinke, C., Heitland, I., Kneer, J., Hillemacher, T., Hartmann, U., & Kruger, T. (2019). Same same but different: A clinical characterization of men with Hypersexual Disorder in the Sex@Brain study. Journal of Clinical Medicine, 8(2), 157.
22. Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsark…
23. Svedberg, E., Zamore Söderström, E., & Kosidou, K. (2022). Sexuell hälsa och sexuell utsatthet i Stockholms län. Självrapporterade data från befolkningsundersökningen SRHR2017. Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, Region Stockholm. https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-…;