God och jämlik miljöhälsa i en hållbar stad – Stockholms Miljöhälsoprogram
Urbana stadsmiljöer utmanar individens möjligheter att upprätthålla en god hälsa genom livet. I Sverige riskerar nuvarande trender i bostads- och närmiljön att ytterligare öka befintliga skillnader i hälsa. Den snabba urbaniseringen och förtätningen av Stockholms län gör Stockholm till en optimal plats att studera hälsoeffekter kopplat till stadsmiljön, exempelvis i relation till luftkvalitet, transportbuller, urban grönska, klimatförändringar och trångboddhet.
Syfte
De övergripande målen med det föreliggande programmet är att:
- Förebygga miljörelaterad ohälsa och främja en god och jämlik hälsa bland invånarna i Stockholms län, samt att
- Utveckla och utvärdera strategier för att bygga en hållbar stad som främjar en god och jämlik folkhälsa bland invånare i urbaniserade områden.
Data och metoder
Programmet använder ett flertal olika datamaterial och metoder.
- För att kartlägga miljörisker i Stockholms län kommer ett nytt GIS-baserat verktyg (Miljöhälsa på karta) riktat mot regionala intressenter att tas fram i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.
- En ny kohort (Stockholms Miljöhälsokohort), baserad på den Nationella Miljöhälsoenkäten 2023 och med drygt 46 000 svarande från Stockholms län, kommer att ligga till grund för analyser av samband mellan miljö- och hälsa samt skattningar av sjukdomsbördan.
- Vidare kommer effekterna av trångboddhet på barns utveckling, utbildning och hälsa att undersökas i en rikstäckande kohortstudie och i en interventionsstudie.
- I en litteraturöversikt kommer vi att sammanfatta kunskapen om olika miljöinsatser som underlag och vägledning för regionala aktörer vid implementering av åtgärder.
Genomförande
Stockholms Miljöhälsoprogram pågår mellan åren 2023 och 2029 och genomförs vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (KI), i nära samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm. I programmet medverkar även forskare från Lunds Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Transkulturellt Centrum, Region Stockholm samt Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm.
Programmet bygger på sex olika arbetsgrupper, var och en med sina specifika mål, aktiviteter och leveranser. Forskarna inom programmet representerar ett flertal olika discipliner, från miljömedicin, folkhälsa och epidemiologi till GIS, omvårdnad och mångkulturell psykiatri, och kommer att arbeta i nära samarbete inom de olika arbetsgrupperna.
För att säkerställa en god dialog med slutanvändarna av vår forskning kommer det att arrangeras en rad aktiviteter under programmets gång, till exempel seminarier, workshops, regionala nätverksmöten och andra tillämpade aktiviteter.
Relevans och nyttiggörande
Jämlikhetskommissionen listade 7 nyckelområden i livet som avgör ojämlikheter i hälsa. Bland dessa har det tilltänkta programmet fokus på Boende och närmiljö men är också av relevans för aspekter av Det tidig livets villkor, Levnadsvanor och Kontroll, inflytande och delaktighet. Genom programmet kommer vi att etablera en stark forskningsinfrastruktur i syfte att följa upp och analysera den byggda miljöns inverkan på folkhälsan och främja en jämlik miljöhälsa. Detta ligger i linje med flera andra aktuella initiativ och styrdokument i Sverige, till exempel Miljömålsrådets initiativ ”Hälsa som drivkraft för miljömålen och hållbar utveckling”.
Finansiering
Projektet finansieras av Forte, Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och välfärd, inom ramen för utlysningen Preventiva och hälsofrämjande insatser inom folkhälsopolitikens målområden 2023
Kontaktperson
Projektledare för programmet är Charlotta Eriksson, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, och Senior forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
