BAMSE Projektet

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.

Aktuellt och i Media

BAMSE Projekt Covid-19 Logotype

Covid-19 uppföljningen

Just nu pågår BAMSE covid-19 uppföljningsstudien som startade i augusti 2020. Tre delar har redan genomförts: augusti 2020 (enkät och hemprovtagning); höst 2020/vår 2021 (enkät och klinisk undersökning); oktober 2021 (enkät och hemprovtagning).

Den fjärde delen påbörjas i september 2023 där deltagarna åter får en webbenkät och tillfrågas om att göra ett självadministrerat blodprov hemma.

(Information till forskningspersoner)

Ren luft och fet fisk, receptet mot astma och allergi

Läs artikeln om BAMSE i tidningen Mitt-I

BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år

Centrum för arbets- och miljömedicin släpte jubileumsrapporten "Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv". Rapporten ger en översikt över forskningsprojektet BAMSE:s bidrag till kunskapen om allergisjukdomar och deras orsaker hos barn och unga. Läs rapporten här

Video: Betydande forskningsfynd om astma och allergi från BAMSE-projektet

Se video

SR: Vanligt att unga drabbas av långtidscovid

(2023-08-15) Var sjätte ung vuxen som drabbas av covid riskerar att få långtidssymtom, visar ny svensk forskning.

Lyssna på bidraget från Sveriges Radio

SVT: Dålig luft höjer risken för postcovid

(2023-03-13) Unga vuxna som bor i Stockholms innerstad löper närmare 30 procent högre risk att drabbas av postcovid, som även kallas långcovid, på grund av höga halter av luftföroreningar. Det visar en ny studie av Karolinska institutet.

Se bidraget på SVT

Ett kvarts sekel med BAMSE - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv

(2023-02-22) Idag släpper Centrum för arbets- och miljömedicin jubileumsrapporten "Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv". Rapporten ger en översikt över forskningsprojektet BAMSE:s bidrag till kunskapen om allergisjukdomar och deras orsaker hos barn och unga.

Se pressmeddelandet

Läs/ladda ner rapporten från www.camm.regionstockholm.se

  ---> Fler nyheter finns längre ner på sidan i "Nyheter arkiv"

BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa

Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. Andra samarbetspartners är Södersjukhuset/Sachsska barnsjukhuset, Astrid Lindgrens barnsjukhus, samt EU-konsortiet MeDALL.

Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och hur miljö, livsstil och arv påverkar utveckling av astma och allergi. Under projektets gång har syftet utökats till att också inkludera andra vanliga folksjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom, övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Projektet har genererat värdefull kunskap om möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos de som drabbas.

Timeline för projektet
BAMSE Projektet Timeline

Bamse-projektet har resulterat i 42 doktorsavhandlingar hittills och mer än 300 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Flera seniora forskare är på olika sätt involverade i studien som täcker områden som pediatrisk allergologi, dermatologi, immunologi, lungfysiologi, nutrition, immunologi, genetik, livskvalitet samt exponeringar i ute- och innemiljön. Två CAMM-rapporter om BAMSE-projektet har publicerats hittills; 2022:02 ”Covid-19 hos unga vuxna i Stockholms län; resultat från den populationsbaserade BAMSE-studien” och 2023:01 ”Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet; viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv”.

Just nu pågår BAMSE covid-19 uppföljningsstudien som startade i augusti 2020 och där syftet är att undersöka riskfaktorer för covid-19 och långsiktiga hälsokonsekvenser bland unga vuxna. Hittills har data samlats in med både webbenkäter, självadministrerade blodprov på filterpapper och en klinisk undersökning med mätning av bl.a. blodtryck, lungfunktion och blodprovstagning. Utöver den information som samlas in via enkäter och kliniska undersökningar samlar vi också in uppgifter från nationella och regionala register. I september 2023 startar den fjärde delen med webbenkät och självadministrerat blodprov. Studien utgör en unik möjlighet att undersöka de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av genomgången covid-19 infektion på immunitet och immunförsvar, lungfunktion och lungsjukdom samt livskvalité och psykisk ohälsa.  De avancerade immunologiska analyserna som utförs kan även ge förståelse kring varför en del unga vuxna drabbas svårare av covid-19 infektion. 

I ett nytt projekt planerar vi även att studera hur allergisjukdom påverkar introduktionen i yrkeslivet. Vi kommer att inhämta information om yrkesrelaterade faktorer från LISA-registret och MiDAS-registret för studiedeltagare som inte avböjt att information om dem samlas in från nationella och regionala register. Syftet med registermatchningen är att undersöka hur allergisjukdom och dess svårighetsgrad (t.ex. med avseende på astmakontroll) påverkar faktorer som sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro och typ av anställning. All data som samlas in avkodas och inga enskilda individer kan därmed identifieras.

Några viktiga resultat från BAMSE

Lista över avhandlingar och vetenskapliga artiklar.

  • Specifika genetiska faktorer påverkar risken att insjukna i astma, till exempel ORMDL3-varianter. Genetiska faktorer påverkar också risken att insjukna i eksem och hösnuva.
  • Barn med eksem tidigt i livet har en kvarstående allergirelaterad sjukdom vid 12 år, särskilt om de också hade astma eller allergisnuva när de var små.
  • Vid 4, 8 och 16 år hade 25 procent, 35 procent och 45 procent allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen.
  • Under hela barndomen är björk- och gräspollen och pälsdjur de allergen som flest barn är allergiska mot.
  • Barn som utvecklar allergi mot björkpollen blir ofta också testpositiva för jordnöt och soja utan att detta har någon klinisk relevans.
  • Jordnöt har visat sig ha olika allergiframkallande ämnen med olika styrka och vissa av allergenen i jordnöt är lika allergen som finns i björkpollen. Barn med denna typ av jordnötsallergi verkar tåla jordnötter utan att få allvarliga reaktioner. Allergitest kan idag visa hur känslig ett barn är för jordnöt och ifall det egentligen är björkpollen som barnet är allergisk emot, och alltså inte reagerar allvarligt vid kontakt med jordnöt.
  • Amning under barnets fyra första månader minskar risken för astma upp till 8 års ålder och amning verkar även ha en positiv effekt på lugnfunktionen.
  • Rökning under graviditet även om barnet inte utsätts för rökning senare i livet medför en ökad risk för att barn utvecklar astma.
  • Sänkt lungfunktion i skolåldern är kopplat till exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret.

För fler resultat och vetenskapliga artiklar se våra engelska sidor

Tidigare uppföljningar

Bamse-projektet startade år 1994 då barnen var 2 till 3 månader gamla. Sedan dess har studiedeltagarna följts upp med frågeformulär och klinisk undersökning vid ett flertal tillfällen.

Två till tre månader - baslinjeundersökning

Nyblivna föräldrar bosatta i fyra områden i Storstockholm: Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad (Vasastaden och Norrmalm) tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen för att familjen skulle kunna delta var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår.

De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys.

Insamlingsperioden pågick mellan februari 1994 november 1996 då drygt 4 000 barn var inkluderade i studien.

1 och 2-årsuppföljning

Både när barnen var ett och två år gamla besvarade föräldrarna en uppföljningsenkät med frågor om eventuella symtom hos barnet som kunde förknippas med allergisjukdom. Barn med symtom på astma identifierades efter fastställda kriterier. En bostadsundersökning (mätning av fukt, ventilation, temperatur och kvävedioxid) utfördes hos barn med symtom på astma och hos slumpvis utvalda kontroller.

4-årsuppföljning

När barnen fyllde fyra år besvarade föräldrarna en ny uppföljningsenkät med frågor om symptom på allergisjukdom, livsstil och miljö. De familjer som besvarade enkäten bjöds in till en klinisk undersökning, där barnen bland annat fick mäta sin lungfunktion, mäta längd och vikt samt ta blodprov. Blodprovet togs för att se om barnet hade allergiantikroppar mot vanligt förkommande luftvägs- eller födoämnesallergen.

8-årsuppföljning

Vid 8 års ålder besvarade föräldrarna ett frågeformulär och barnet inbjöds till en ny klinisk uppföljning. Även denna gång omfattade den kliniska undersökningen lungfunktionsmätningar, längd och vikt och blodprover. Barn och föräldrar besvarade också ett formulär kring barnets matvanor.

12-årsuppföljning (2008)

Våren 2008, när de yngsta av de 4000 deltagarna hunnit bli 12 år gamla, fick föräldrarna ett nytt frågeformulär. För första gången fick även barnen ett eget frågeformulär. Majoriteten (2/3 av familjerna) valde att besvara frågeformuläret via en webbenkät.

16-årsuppföljning (2010-2013)

Ungdomar och föräldrar besvarade varsitt frågeformulär med frågor om symptom på allergisjukdomar, livsstil och miljö. En klinisk undersökning där ungdomarna fick mäta längd och vikt, och lämna blodprov genomfördes. I samband med den kliniska undersökningen undersöktes även förekomsten av kontaktallergi.

24-årsuppföljning (2016-2019)

Hösten 2016 startade 24-årsuppföljningen. Deltagarna i studien är nu 22-24 år gamla. Succesivt erbjöds de att besvara en frågeenkät. Därefter blev det åter aktuellt med en klinisk undersökning där bl.a. lungfunktion och allergitest ingick.
Vi har nått 70% svarsfrekvens för enkäten och undersökt mer än 2000 personer! Den kliniska uppföljningen avslutades i slutet på april 2019.

Resultat

Tack vare Bamse-studien har många upptäckter gjorts kring allergirelaterade sjukdomar med ett stort antal vetenskapliga artiklar som följd. Här redovisar vi ett urval av de resultat som hittills kommit fram. Resultaten baseras på data som samlats från det att barnen föddes fram till 16 års ålder

Utmärkelser

Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare

2015 tilldelades Prins Daniels pris från Hjärt Lung-fonden till Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM) och PI för BAMSE-Projketet
Läs mer på Kungahuset | Hjärt Lungfoden

Stort anslag för forskning om biomarkörer för sjukdomar i luftvägarna från det europeiska forskningsrådet (ERC)
​Läs mer...​ | ERC-webb

 

Finansiering

Finansiärer är Region Stockholm, Vårdalstiftelsen, Astma- och allergiforskningsfonden, Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Naturvårdsverket, Byggforskningsrådet, Vetenskapsrådet, FORTE (fd FAS), FORMAS samt EU-projektet MeDALL.

Kontakt

BAMSE-Sekretariat

Centrum för arbets- och miljömedicin CAMM
BAMSE-sekretariat
Solnavägen 4, 10tr
S-113 65 Stockholm

Profile image

Erik Melén

Projektledare (PI)
852487508
Profile image

Inger Kull

Projektledare
852480002
Profile image

Anna Bergström

Projektledare
852487456

Nyheter arkiv

Long COVID linked to air pollution exposure in young adults – new study

Young people living in highly polluted areas were 28% more likely to suffer from long COVID.

theconversation.com

 

Ambient air pollution exposure linked to long COVID among young adults: a nested survey in a population-based cohort in Sweden

Ambient long-term PM2.5 exposure may affect the risk of long COVID in young adults, supporting efforts for continuously improving air quality.

www.thelancet.com

Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare

(2023-02-22) I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och unga vuxnas lungkapacitet förbättrats. Det visar en ny studie baserad på BAMSE-projektet, där nära 4 000 individer följts sedan 1994.

Läs mer på  www.camm.regionstockholm.se

Höga halter luftföroreningar ökar risken för covid-19

(2022-04-24) Resultat från BAMSE-studien har uppmärksammats i flera media.

Läs mer på SVT.se

Hör mer på Sveriges Radio

Läs mer på Dagens Nyheter 

Läs mer på Karolinska Institutet

(2022-05-13) Washington Post skriver en utförlig artikel

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

(2021-10-26) Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna. Läs mer...

Fortsatt spridning av coronavirus hos unga vuxna – vaccination kan få stor betydelse

(2021-07-02) Den kliniska uppföljningen av drygt 1000 deltagare i åldern 24–27 år i den populationsbaserade studien BAMSE har just avslutats på Södersjukhuset i Stockholm. I studien mättes igG-antikroppar mot coronavirus, SARS CoV-2. Tidigare mätningar visade en klar ökning av antikroppar i januari 2021 jämfört med oktober 2020. Forskarna kan nu konstatera att förekomsten av antikroppar har varit fortsatt hög under våren och försommaren med drygt en tredjedel positiva IgG-svar från studiedeltagare. Läs mer...

Profilbild för podden Medicinvetarna

Kan allergi botas? - Lyssna på en spännande poddcast med BAMSES projektledare Prof. Erik Melén

Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år, berättar professor Erik Melén. 

Lyssna på Medicinvetarnas podd här...

Se en kort sammanfattning på Facebook

Podcast: Forskning med fokus på covid-19

Möt fyra forskare och forskningsminister Matilda Ernkrans. Lyssna här...

SR P4 Skaraborg: Orsaker till långtidscovid utreds i ny studie

"Vi försöker ta ett helhetsgrepp", säger projektledaren Erik Melén från Skultorp, professor och överläkare vid Karolinska institutet och Södersjukhuset i Stockholm, och projektledare för BAMSE-studien.

Lyssna på Sveriges Radio P4 Skaraborgs bidrag

SvD: En av tre unga vuxna har antikroppar mot covid-19 - Resultat från BAMSE-studien

Resultat från blodprovsanalyser fram till och med januari visar att andelen deltagare med påvisade IgG antikroppar mot SARS CoV-2 har ökat från 14% i oktober 2020 till 29% i januari 2021, vilket är en statistisk säkerställd ökning. ...

Läs pressmeddelandet

Läs artikeln på Svenska Dagbladet  (2021-03-01)

Lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm

Risken för kronisk luftvägssjukdom verkar kunna förebyggas i barndomen

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Läs mer om studien som använder BAMSE-data...

BAMSE-professor Inger Kull

I oktober 2020 installerades Inger Kull som professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Inger var med och startade BAMSE-projektet för 26 år sedan och jobbar fortfarande med studien.

Läs mer om Inger Kulls forskning...

AL
Innehållsgranskare:
André Lauber
2023-10-30