BAMSE Projektet
BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.
Aktuellt och i Media
SVT: Dålig luft höjer risken för postcovid
(2023-03-13) Unga vuxna som bor i Stockholms innerstad löper närmare 30 procent högre risk att drabbas av postcovid, som även kallas långcovid, på grund av höga halter av luftföroreningar. Det visar en ny studie av Karolinska institutet.
Ett kvarts sekel med BAMSE - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv
(2023-02-22) Idag släpper Centrum för arbets- och miljömedicin jubileumsrapporten "Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv". Rapporten ger en översikt över forskningsprojektet BAMSE:s bidrag till kunskapen om allergisjukdomar och deras orsaker hos barn och unga.
Läs/ladda ner rapporten från www.camm.regionstockholm.se
Long COVID linked to air pollution exposure in young adults – new study
Young people living in highly polluted areas were 28% more likely to suffer from long COVID.
Ambient air pollution exposure linked to long COVID among young adults: a nested survey in a population-based cohort in Sweden
Ambient long-term PM2.5 exposure may affect the risk of long COVID in young adults, supporting efforts for continuously improving air quality.
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
(2023-02-22) I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och unga vuxnas lungkapacitet förbättrats. Det visar en ny studie baserad på BAMSE-projektet, där nära 4 000 individer följts sedan 1994.
Läs mer på www.camm.regionstockholm.se
Höga halter luftföroreningar ökar risken för covid-19
(2022-04-24) Resultat från BAMSE-studien har uppmärksammats i flera media.
Läs mer på Karolinska Institutet
(2022-05-13) Washington Post skriver en utförlig artikel
Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs
(2021-10-26) Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna. Läs mer...
Fortsatt spridning av coronavirus hos unga vuxna – vaccination kan få stor betydelse
(2021-07-02) Den kliniska uppföljningen av drygt 1000 deltagare i åldern 24–27 år i den populationsbaserade studien BAMSE har just avslutats på Södersjukhuset i Stockholm. I studien mättes igG-antikroppar mot coronavirus, SARS CoV-2. Tidigare mätningar visade en klar ökning av antikroppar i januari 2021 jämfört med oktober 2020. Forskarna kan nu konstatera att förekomsten av antikroppar har varit fortsatt hög under våren och försommaren med drygt en tredjedel positiva IgG-svar från studiedeltagare. Läs mer...
Kan allergi botas? - Lyssna på en spännande poddcast med BAMSES projektledare Prof. Erik Melén
Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år, berättar professor Erik Melén.
... fler nyheter finns längre ner på sidan i "Nyheter arkiv"
BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa
Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Många finansiärer har bidragit till projektet under åren, bland andra Stockholms läns landsting, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet, och nationella forskningsråd (VR, FORTE och FORMAS).
Studien har bidragit till mycket ny kunskap om hur allergisjukdomar utvecklas under uppväxten och om bakomliggande orsaker hos barn. Vi vill därför fortsätta att följa studiedeltagarna – både dem med och utan allergisjukdom – för att kunna studera hur livsstil, miljö och arv påverkar hälsa och välbefinnande. Lungfunktion, längd och vikt kommer att mätas, och nya blodprover tas för att bland annat analysera förekomst av allergiantikroppar och genetiska faktorer som påverkar risken att ha en allergirelaterad sjukdom.
I ett nytt projekt planerar vi även att studera hur allergisjukdom påverkar introduktionen i yrkeslivet. Vi kommer att inhämta information om yrkesrelaterade faktorer från LISA-registret och MiDAS-registret för studiedeltagare som inte avböjt att information om dem samlas in från nationella och regionala register. Syftet med registermatchningen är att undersöka hur allergisjukdom och dess svårighetsgrad (t.ex. med avseende på astmakontroll) påverkar faktorer som sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro och typ av anställning. All data som samlas in avkodas och inga enskilda individer kan därmed identifieras.
Några viktiga resultat från BAMSE
Lista över avhandlingar och vetenskapliga artiklar.
- Specifika genetiska faktorer påverkar risken att insjukna i astma, till exempel ORMDL3-varianter. Genetiska faktorer påverkar också risken att insjukna i eksem och hösnuva.
- Barn med eksem tidigt i livet har en kvarstående allergirelaterad sjukdom vid 12 år, särskilt om de också hade astma eller allergisnuva när de var små.
- Vid 4, 8 och 16 år hade 25 procent, 35 procent och 45 procent allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen.
- Under hela barndomen är björk- och gräspollen och pälsdjur de allergen som flest barn är allergiska mot.
- Barn som utvecklar allergi mot björkpollen blir ofta också testpositiva för jordnöt och soja utan att detta har någon klinisk relevans.
- Jordnöt har visat sig ha olika allergiframkallande ämnen med olika styrka och vissa av allergenen i jordnöt är lika allergen som finns i björkpollen. Barn med denna typ av jordnötsallergi verkar tåla jordnötter utan att få allvarliga reaktioner. Allergitest kan idag visa hur känslig ett barn är för jordnöt och ifall det egentligen är björkpollen som barnet är allergisk emot, och alltså inte reagerar allvarligt vid kontakt med jordnöt.
- Amning under barnets fyra första månader minskar risken för astma upp till 8 års ålder och amning verkar även ha en positiv effekt på lugnfunktionen.
- Rökning under graviditet även om barnet inte utsätts för rökning senare i livet medför en ökad risk för att barn utvecklar astma.
- Sänkt lungfunktion i skolåldern är kopplat till exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret.
För fler resultat och vetenskapliga artiklar se våra engelska sidor
Covid-19 uppföljningen
Under coronapandemin vill vi i BAMSE-projektet undersöka betydelsen av olika riskfaktorer för covid-19. Vi kommer bland annat att studera miljöfaktorer såsom luftföroreningar, livsstilsfaktorer såsom rökning och övervikt, samt immunologiska och genetiska faktorer. Vi planerar även att undersöka vilka konsekvenser genomgången infektion har för immunitet och immunförsvar, lungfunktion och lungsjukdom samt livskvalité och psykisk ohälsa.
Datainsamlingen är nu avslutat. Den skedde i tre faser.
- Del 1: webbenkät och hemprovtagning för antikroppar mot covid-19 (>> instruktionsfilm hemprovtagning <<)
- Del 2: klinisk undersökning med mätning av bl.a. blodtryck, lungfunktion och blodprovstagning för immunologiska biomarkörer
- Del 3: webbenkät och hemprovtagning för antikroppar mot covid-19 som i Fas 1
Projektet utgör en unik möjlighet att studera kortsiktiga och långsiktiga medicinska och psykiska konsekvenser av genomgången coronavirusinfektion, tack vare nyligen insamlade data, blodprov och lungfunktionsmätningar från 2016-2019 att jämföra med. Vid den senaste uppföljningen genomfördes även avancerade immunologiska analyser som kan ge förståelse kring varför en del unga vuxna drabbas svårare av covid-19 infektion. Vi har också möjlighet att undersöka om de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för äldre individer, dvs, fetma, hjärtkärlsjukdom, kronisk lungsjukdom, rökning och luftföroreningar, också påverkar sjukdomen hos unga vuxna.
Projektet har fått stöd från Vetenskapsrådet speciella satsning på forskning om COVID-19.
Läs mer...
Tidigare uppföljningar
Bamse-projektet startade år 1994 då barnen var 2 till 3 månader gamla. Sedan dess har studiedeltagarna följts upp med frågeformulär och klinisk undersökning vid ett flertal tillfällen.
Två till tre månader - baslinjeundersökning
Nyblivna föräldrar bosatta i fyra områden i Storstockholm: Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad (Vasastaden och Norrmalm) tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen för att familjen skulle kunna delta var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår.
De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys.
Insamlingsperioden pågick mellan februari 1994 november 1996 då drygt 4 000 barn var inkluderade i studien.
1 och 2-årsuppföljning
Både när barnen var ett och två år gamla besvarade föräldrarna en uppföljningsenkät med frågor om eventuella symtom hos barnet som kunde förknippas med allergisjukdom. Barn med symtom på astma identifierades efter fastställda kriterier. En bostadsundersökning (mätning av fukt, ventilation, temperatur och kvävedioxid) utfördes hos barn med symtom på astma och hos slumpvis utvalda kontroller.
4-årsuppföljning
När barnen fyllde fyra år besvarade föräldrarna en ny uppföljningsenkät med frågor om symptom på allergisjukdom, livsstil och miljö. De familjer som besvarade enkäten bjöds in till en klinisk undersökning, där barnen bland annat fick mäta sin lungfunktion, mäta längd och vikt samt ta blodprov. Blodprovet togs för att se om barnet hade allergiantikroppar mot vanligt förkommande luftvägs- eller födoämnesallergen.
8-årsuppföljning
Vid 8 års ålder besvarade föräldrarna ett frågeformulär och barnet inbjöds till en ny klinisk uppföljning. Även denna gång omfattade den kliniska undersökningen lungfunktionsmätningar, längd och vikt och blodprover. Barn och föräldrar besvarade också ett formulär kring barnets matvanor.
12-årsuppföljning (2008)
Våren 2008, när de yngsta av de 4000 deltagarna hunnit bli 12 år gamla, fick föräldrarna ett nytt frågeformulär. För första gången fick även barnen ett eget frågeformulär. Majoriteten (2/3 av familjerna) valde att besvara frågeformuläret via en webbenkät.
16-årsuppföljning (2010-2013)
Ungdomar och föräldrar besvarade varsitt frågeformulär med frågor om symptom på allergisjukdomar, livsstil och miljö. En klinisk undersökning där ungdomarna fick mäta längd och vikt, och lämna blodprov genomfördes. I samband med den kliniska undersökningen undersöktes även förekomsten av kontaktallergi.
24-årsuppföljning (2016-2019)
Hösten 2016 startade 24-årsuppföljningen. Deltagarna i studien är nu 22-24 år gamla. Succesivt erbjöds de att besvara en frågeenkät. Därefter blev det åter aktuellt med en klinisk undersökning där bl.a. lungfunktion och allergitest ingick.
Vi har nått 70% svarsfrekvens för enkäten och undersökt mer än 2000 personer! Den kliniska uppföljningen avslutades i slutet på april 2019.
Resultat
Tack vare Bamse-studien har många upptäckter gjorts kring allergirelaterade sjukdomar med ett stort antal vetenskapliga artiklar som följd. Här redovisar vi ett urval av de resultat som hittills kommit fram. Resultaten baseras på data som samlats från det att barnen föddes fram till 16 års ålder
I media
Svenska Dagbladet om projektet: "Oron: Hälsoeffekter på lång sikt för unga vuxna" (2020-08-25)
Allergia (december 2018): "Bamses barn har vuxit upp"
TV4 Nyheter från BAMSE-mottagningen "Infektioner som liten öker risk för astma"
Hjärt-Lungfonden: "Forskningsgenombrott kan hjälpa landets 800 000 astmatiker"
Utmärkelser
Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare
2015 tilldelades Prins Daniels pris från Hjärt Lung-fonden till Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM) och PI för BAMSE-Projketet
Läs mer på Kungahuset | Hjärt Lungfoden
Stort anslag för forskning om biomarkörer för sjukdomar i luftvägarna från det europeiska forskningsrådet (ERC)
Läs mer... | ERC-webb
Finansiering
BAMSE-studien stöds av bidrag från Europeiska forskningsrådet (TRIBAL, bidragsavtal 757919), Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Formas, Svenska Hjärt- Lungfonden, svenska Astma och Allergiforskningsstiftelse och Region Stockholm (ALF-projekt och för kohort- och databasunderhåll).
Kontakt
BAMSE-Sekretariat
Centrum för arbets- och miljömedicin CAMM BAMSE-sekretariat Solnavägen 4, 10tr S-113 65 Stockholm
Erik Melén
Projektledare (PI)Inger Kull
ProjektledareAnna Bergström
ProjektledareAntonios Georgelis
ProjektledareNyheter arkiv
Podcast: Forskning med fokus på covid-19
Möt fyra forskare och forskningsminister Matilda Ernkrans. Lyssna här...
SR P4 Skaraborg: Orsaker till långtidscovid utreds i ny studie
"Vi försöker ta ett helhetsgrepp", säger projektledaren Erik Melén från Skultorp, professor och överläkare vid Karolinska institutet och Södersjukhuset i Stockholm, och projektledare för BAMSE-studien.
SvD: En av tre unga vuxna har antikroppar mot covid-19 - Resultat från BAMSE-studien
Resultat från blodprovsanalyser fram till och med januari visar att andelen deltagare med påvisade IgG antikroppar mot SARS CoV-2 har ökat från 14% i oktober 2020 till 29% i januari 2021, vilket är en statistisk säkerställd ökning. ...
Läs artikeln på Svenska Dagbladet (2021-03-01)
Risken för kronisk luftvägssjukdom verkar kunna förebyggas i barndomen
Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.
BAMSE-professor Inger Kull
I oktober 2020 installerades Inger Kull som professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Inger var med och startade BAMSE-projektet för 26 år sedan och jobbar fortfarande med studien.