Om studien PEDALS
På denna sida kan du läsa mer om studien PEDALS, vad studien kommer att undersöka och hur själva studien går till.
PEDALS är ett forskningsprojekt som är finansierat av
Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Studien genomförs av en arbetsgrupp på enheten för Global folkhälsa på Karolinska Institutet men också i samarbete med de ideella organisationerna TILIA, BRIS, Mind och Friends.
Forskningsfrågor
PEDALS-studien kommer för första gången systematiskt att bedöma:
- Andelen ungdomar i Sverige med olika nivåer av psykiska problem, allt från känslomässigt lidande (som inte uppfyller diagnostiska kriterier) till psykiska tillstånd (uppfyller kriterier för t.ex. depression eller ångest).
- Vilka egenskaper som är karakteristiska för gruppen ungdomar med olika nivåer av psykiska besvär när det gäller faktorer som föräldrars historia av diagnostiserade psykiska tillstånd, socioekonomi och skärmtid.
- Hur förekomsten av andra psykiska störningar ser ut som neuropsykiatriska tillstånd och ätstörningar samt hur dessa varierar med förekomsten av psykiska besvär.
- Ungdomars behov och utnyttjande av stöd och vård, med en bred syn på potentiella stödstrukturer utanför och inom hälso- och sjukvården.
- Användandet av social medier och deras inverkan på ungdomars psykisk hälsa.
Såhär genomförs studien
Studien är baserad på diagnostiska bedömningar av 6000 tillfrågade ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Totalt deltar 240 skolor jämnt fördelat över Sverige, 120 grundskolor och 120 gymnasieskolor.
Deltagarna genomför en web-baserad enkät (DAWBA) samt svara på̊ frågor om psykiska besvär enligt validerade symtomskalor (GAD-7 och PHQ-A). Enkäterna besvaras under skoltid för ungdomar, och på distans för vårdnadshavare.
Därefter bedöms grad av psykiska besvär, funktionspåverkan och diagnostiserade psykiatriska tillstånd av erfarna psykiatriker utifrån tydliga riktlinjer.
Vårdkonsumtionsdata från vårdregister och självrapporterade data om stöd kommer att jämföras med professionellas bedömningar av vårdbehov för att uppskatta mörkertal av ungdomar som inte söker vård trots att behov föreligger samt för att identifiera eventuell ”överkonsumtion” i vissa grupper. Socioekonomiska och demografiska faktorer kommer att länkas från register för att undersöka hur förekomsten av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd varierar i olika grupper, liksom vårdbehov och ifall dessa behov är uppfyllda.
En uppföljning kommer sedan att ske ett och två år efter att den första enkäten genomförts.