Vilken roll spelar bakterier vid en förlossning?

Barn som föds med kejsarsnitt får en annorlunda bakterieflora. Nu ska forskaren Emma Fransson och hennes kollegor vid centrum för translationell mikrobiomforskning (CTMR) ta reda på om det går att återställa den och på så vis minska risken för allergier.

Porträttbild av Emma Fransson framför Aula Medica
Emma Fransson, CTMR. Foto: Pernilla Sjöholm

Hur påverkar kejsarsnitt bakteriefloran?

– Tidigare studier har visat att barn som föds med kejsarsnitt koloniseras med fler hudbakterier och sjukhusbakterier jämfört med vaginalt födda barn som får fler bakterier från mammans vagina och tarm i sitt mikrobiom.

Vilken betydelse har detta för hälsan?

– Från stora registerstudier vet vi att barn som föds med kejsarsnitt har en ökad risk att utveckla astma och allergier men också andra sjukdomar som diabetes. En del av förklaringen kan vara att barnet får för lite av vissa bakterier och att detta påverkar immunsystemet, som behöver utmanas för att utvecklas. För vissa diagnoser kan det vara svårt att veta om det finns ett orsakssamband eftersom kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor med olika typer av hälsoproblem.

Är skillnaderna i bakteriefloran bestående?

– Det verkar som om bakteriefloran hos kejsarsnittsfödda barn normaliseras under de första levnadsmånaderna men det behövs fler studier. Även andra faktorer som antibiotika, amning, husdjur och antal syskon kan påverka bakteriefloran efter födseln.

Vad är RoMaNs-studien?

– RoMaNs står för Restoration of Microbiota in Newborns och är en multicenterstudie som koordineras från CTMR vid Karolinska Institutet men som genomförs på fem sjukhus runt om i landet. Syftet är att ta reda på om barn som föds med kejsarsnitt och som direkt efter förlossningen gnids in med mammans vaginal- och tarmflora får en bakterieflora som liknar den hos vaginalt födda barn. Vi ska också undersöka om behandlingen kan minska risken att drabbas av allergier. Studien är påbörjad och vi kommer att rekrytera 330 kvinnor totalt.

Hur ska ni gå tillväga?

– Barn till friska kvinnor med planerat kejsarsnitt lottas till aktiv behandling eller placebo och barn som fötts vaginalt ingår som kontrollgrupp. När barnet föds tas prover på bakteriefloran från huden (mamma och barn), bröstmjölk och barnets avföring. Samma prover tas sedan efter en månad och efter sex, tolv och 24 månader. Vi kommer också att ta blodprover för att undersöka hur immunsystemet utvecklas samt titta på förekomsten av atopiskt eksem och allergier.

Varför behövs er studie?

– Det finns enstaka mindre studier där man försökt återställa bakteriefloran med mammans vaginalflora men vi tillsätter även bakterier från tarmfloran. Med vår studie, som är större än de tidigare publicerade, kommer vi även att undersöka utvecklingen av immunsystemet och om vi kan minska risken att barnet utvecklar allergi. Många kvinnor som ska föda med kejsarsnitt vill gärna själva ge barnet av sina bakterier, men bristen på kliniska prövningar gör att vården inte kan erbjuda det. Om behandlingen visar sig vara effektiv hoppas vi att den ska kunna erbjudas alla barn som föds med kejsarsnitt. 

Text: Felicia Lindberg, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2020