Rätt cancerläkemedel till rätt patient med PET
Utbudet av cancerterapier växer snabbt, men det är ofta svårt att i förväg veta vilket läkemedel som kommer att hjälpa i det enskilda fallet. Rimma Axelsson använder avbildning med PET för att avgöra vilken patient som kan dra nytta av vilken medicin.
Vad forskar du om?
– Jag forskar om precisionsmedicin inom cancer. Det har kommit många nya cancerläkemedel de senaste åren och hundratals fler är under utveckling. Problemet är matchningen – en behandling kan vara livräddande för 20 procent men verkningslös för övriga. Jag utvecklar nya sätt att med positronemissionstomografi, PET, snabbt och säkert ta reda på om en behandling kommer att hjälpa en viss patient.
Hur går det till?
– Ett exempel är en aktuell studie där vi vill veta om ett visst läkemedel, en så kallad PD-L1-hämmare, kommer att hjälpa patienter med bröstcancer. Vi sätter en radioaktiv markör på en del av molekylen och kan sedan se med PET-kamera om den binder till tumörer i kroppen. Gör den det kan vi vara nästan säkra på att läkemedlet kommer att hjälpa just den patienten. I en annan studie undersöker vi på liknande sätt om det går att skilja mellan godartad och kirurgikrävande bukspottskörtelcancer. Vi har nyss fått preliminära resultat som är mycket lovande.
– Det finns en rad utmaningar som vi behöver lösa, ofta i samarbete med andra discipliner. Tillsammans med fysiker forskar jag om nya radioaktiva markörer. Gallium, som ofta används vid PET, har för kort halveringstid för våra behov, så vi tittar på möjligheten att använda isotoper av bland annat zirkonium, koppar och kobolt. Det viktigaste jag har gjort som forskare är att jag i mitt avhandlingsarbete introducerade så kallad sentinel node-diagnostik i Sverige. Det har besparat tusentals kvinnor med bröstcancer onödigt omfattande kirurgi som ofta ledde till plågsamma lymfödem.
Vad är ditt mål?
– Att denna typ av precisionsmedicin kan införas brett i cancervården. Det är ett tacksamt forskningsfält på så sätt att steget från studie till klinisk rutin kan vara kort, läkemedlen finns ju redan. För att hinna med den snabba utvecklingen hoppas jag att vi kan etablera en plattform där denna typ av forskning kan bedrivas storskaligt.
Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”
Om Rimma Axelsson
Professor i nuklearmedicin vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Rimma Axelsson är född 1960 i Baku, dåvarande Sovjetunionen, numera Azerbajdzjan. Hon fick sin läkarutbildning i Baku, med examen 1985. Mellan 1985 och 1993 arbetade hon vid ett cancercenter i Moskva, där hon blev specialist i onkologi 1987.
Rimma Axelsson fick svensk läkarlegitimation 1995 och har sedan dess arbetat vid Huddinge sjukhus/Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Hon blev specialist i nukleärmedicin 1997 och i radiologi 2000. Hon disputerade vid KI 2000, blev docent i nukleärmedicin 2006 och har varit adjungerad professor vid KI sedan 2012.
Rimma Axelsson har anställts som professor i nuklearmedicin vid Karolinska Institutet från 1 februari 2022.