Tidslinjen: Preventivmedel

I tusentals år har människan försökt att separera sexualitet och reproduktion, länge utan att veta hur ett barn blir till. Såväl silkesmaskar och fårtarmar har hjälpt till att forma dagens moderna preventivmetoder.

1839 Premiärgummi. De allra första kondomerna bestod av olika typer av tyger eller djurtarmar och utvecklades som skydd mot könssjukdomar för tusentals år sedan. De första skräddarsydda kondomerna i gummi kom 1839, 20 år senare kom massproduktion igång.

1876 Förening. Under ett mikroskop i Tyskland observerar forskaren Oscar Hertwig för första gången sammansmältningen av ägg och spermie från två sjöborrar. Upptäckten lägger grunden för forskning och hypoteser kring hur preventivmedel kan användas mot befruktning.

1930-1940 Hormonfynd. Forskare från USA och Tyskland upptäcker och isolerar för första gången de mänskliga könshormonerna: östrogen, progesteron och testosteron, bland annat med hjälp av flera hundra liter urin från gravida kvinnor. Upptäckterna leder till en snabb eskalering av forskning på könshormonen för preventivsyften.

1957 Kombinerad revolution. Preventivmedelskämpen Margaret Sanger, vännen Katherine McCormick, forskaren Gregory Pincus och gynekologen John Rock utvecklar det första p-pillret, en kombination av syntetiskt progesteron och östrogen. Det gav kvinnor möjlighet att själva kontrollera sin reproduktion och användandet ökade explosionsartat

1960-70-talet Koppar stoppar. Forskaren Jaime A. Zipper upptäcker att implantering av en liten koppartråd i livmodern på kaniner hindrar dem från att bli gravida. En T-formad plastspiral med koppartråd ger ett nytt och effektivt skydd mot graviditet, koppar hindrar bland annat spermiernas rörelseförmåga.

Sedan 1970-talet har användningen av preventivmedel i världen ökat med 80 procent, enligt FN. År 2015 beräknades att 18 miljarder kondomer användes. 225 miljoner kvinnor saknar fortfarande en effektiv preventivmetod som de kan kontrollera själva.

1966 Akutskydd. Redan runt 1920 såg forskare att höga doser av östrogen kunde förhindra graviditet. Veterinärer började skriva ut hormonet till djurägare vars hundar och hästar parat sig utom kontroll. Det första akut-p-pillret för kvinnor kom på 1960-talet och bestod av höga doser av östrogen.

1976 Positiv spiral. Forskaren Antonio Scommegna upptäcker att progesteron i livmodern orsakar förändringar i slemhinnan och därför minskar blödningen samtidigt som befruktning förhindras. Senare utvecklas den första hormonspiralen, som frisläpper syntetiskt progesteron, gestagen, lokalt i livmodern.

1983 Implantat. Forskare upptäcker att silikon kan implanteras i kroppen utan att stötas bort. Den första p-staven bestod av silikon med inblandat gestagen som långsamt frisattes till blodbanan. Idag finns mindre varianter som placeras under huden.

Foto: Jason Howle [cc-by]

2016 Digitalt skydd. Den första p-appen, som visar fertilitet med hjälp av en medföljande termometer, finns redan på marknaden. På Karolinska Institutet testas nu appar som bland annat syftar till att öka kondomanvändningen hos unga.

Källor: Thiery, European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology 2000, Scientific Group on the Mechanism of Action, and Efficacy of Intrauterine Devices, WHO 1987, Ladipo & Akinso, African journal of reproductive health 2005, Pincus, Gregory, et al., American journal of obstetrics and gynecology 1958, Ellertson, Charlotte, International Family Planning Perspectives 1996, Cecilia Berger, UN Economic & Social Affairs, Trends in Contraceptive Use Worldwide 2015.

Preventivmedel avgörande för folkhälsan

Det finns fortfarande en generell rädsla för hormonella preventivmedel idag. Det menar Cecilia Berger, gynekolog och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som nyligen disputerat i ämnet.

Cecilia Berger. Foto: Ulf Sirborn.

– Det gäller globalt men även i Sverige, säger hon.

Särskilt akut-p-piller är fortfarande belagt med myter och missförstånd och blandas inte sällan ihop med medicinsk abort, ibland även av vårdpersonal.

En av studierna i Cecilia Bergers doktorsavhandling visar att den senaste generationens akut-p-piller, ulipristalacetat, inte påverkar ett befruktat äggs förmåga att fästa i livmodern. Däremot vet man sedan tidigare att det skjuter upp ägglossningen. Därmed kan det avfärdas som abortpreparat.

– Det är viktigt eftersom det kan öka acceptansen för akut-p-piller bland dem som är för p-piller men negativa till preparat som har effekter efter att befruktning skett. Akuta preventivmedel behövs exempelvis vid misslyckad preventivmedelsanvändning eller vid våldtäkt, säger hon.

För Cecilia Berger är det globala perspektivet viktigt.

– I låginkomstländer och kris och krigsdrabbade områden utan tillgång till säkra aborter är oönskad graviditet ett direkt hot mot hälsan. Kan kvinnor själva välja om och när de blir gravida har de en helt annan möjlighet att påverka sin hälsa och socioekonomiska status, och även kommande barns hälsa. Det kan inte betonas nog vilken skillnad preventivmedel kan göra för folkhälsan, säger hon.

Framtidens utmaningar

Manliga preventivmedel. Trots all kunskap om manlig fertilitet saknas idag hormonella preparat för män. Att få finansiella medel för kliniska prövningar är fortfarande en stor utmaning för att ta utvecklingen framåt. En sådan studie pågår för närvarande vid Karolinska Institutet.

Hitta alternativ utan hormon. Många kvinnor kan av medicinska skäl inte använda östrogen som preventivmedel, och vissa lider av biverkningar från syntetiskt progesteron, gestagen. För dessa är utvecklingen av fler icke-hormonella metoder särskilt viktig.

Att nå ut med information. Att förstå varför många som har ett behov att skydda sig ändå avstår från preventivmedel är en viktig fråga för att förbättra framförallt kvinnohälsan i världen.