Transkribering av #153: Hur utrota livmoderhalscancer?

ANDREAS

Joakim Dillner är professor i infektionsepidemiologi och enhetschef för Center för cervixcancereliminering vid Karolinska institutet och medicinsk diagnostik i Karolinska universitetssjukhuset. Han koordinerade under pandemin flera forsknings och utvecklingsinsatser gällande covid-19. Han var också med i denna podcast, Medicinvetarna, i avsnitt 75 där vi intervjuade honom om det aktuella pandemiläget som rådde just då. Hans forskning har i övrigt fokuserat på cancerprevention och tumörvirologi och i synnerhet då testning av humant papillom virus, alltså HPV, för ett bättre gynekologiskt cellprovtagningsprogram och nordiska uppföljningsstudier om HPV-vaccination.

CECILIA

Och målet med hans forskning är ett effektivare förebyggande av cancer.

ANDREAS

Och din första fråga till Joakim Dillner var, hur vanligt är det egentligen med livmoderhalscancer?

JOAKIM

Det beror väldigt mycket på var man är någonstans på jorden. Det finns delar av jordklotet där det är kvinnans allra vanligaste cancerform med en livstidsrisk på 10 procent ungefär. Hos oss så har det inte varit vanligare än två procent innan vi började med screening. Och i dagsläget så har vi en livstidsrisk på ungefär en halv procent i befolkningen.

CECILIA

Men varför är det så olika i olika delar av världen?

JOAKIM

Ja, det är faktiskt bara två saker som bestämmer detta. Det ena är hur pass vanligt det är med papillomvirusinfektion. Och det andra är om man har organiserade screeningprogram eller inte. De två faktorerna räcker faktiskt för att förklara den ganska kraftiga variabiliteten hur pass vanligt det är.

CECILIA

Men hur farligt är livmoderhalscancer?

JOAKIM

Livmoderhalscancer är också att man kan säga att det beror på hur det är upptäckt. Om det upptäcks i screening, då upptäcker man det oftast i ett tidigt stadium då den är helt botbar. Men om man upptäcker den i symptom i sent stadium så är det dålig prognos. Så det är alldeles beroende på.

CECILIA

Hur många dör i livmoderhalscancer i Sverige varje år?

JOAKIM

I Sverige är det 150 dödsfall per år av de ungefär 550 kvinnor som får cancern. Och då är det i synnerhet de kvinnor som upptäcker det med symptom och i sent stadium som avlider.

CECILIA

Hur upptäcks cancern?

JOAKIM

Ja, det vanligaste är ju att man upptäcker den genom screening när man går på screeningen. Men den kan ju också upptäckas när den har börjat ge symptom. Och det är i synnerhet två viktiga symptom som man bör känna till och veta att om de dyker upp så bör man uppsöka vården. Och det är blödningar efter klimakteriet eller blödningar mellan menstruationerna. Då bör man uppsöka vården och be om ett screeningtest.

CECILIA

Och hur behandlas den här cancerformen?

JOAKIM

Det är tyvärr fortfarande huvudsakligen traditionella sätt för behandling med kirurgi, kemoterapi och strålning. Det är de gamla klassiska sätten som gäller fortfarande.

CECILIA

Varför säger du tyvärr?

JOAKIM

Därför att det har varit väldigt många intressanta och lovande prövningar av immunterapi eller terapeutiska vacciner. Men som tyvärr inte har hållit måttet riktigt. Det är gång på gång som vi hoppas att nu så kommer det en ny behandling. Men tyvärr så är det nog de klassiska sätten för behandling som fortfarande gäller.

CECILIA

År 2008 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Harald zur Hausen för hans upptäckt av humana papillomvirus, alltså HPV som orsakar livmoderhalscancer. Det var en upptäckt som han gjorde 1983. Vad har den här upptäckten inneburit?

JOAKIM

Ja, det är själva startskottet för allt arbete med att se hur vi ska kunna förebygga infektionen. Och det är ganska tänkvärt att det är från 1983 tills idag, 40 års tid, som det har tagit att både få mera kunskap om viruset, cancern, dels det här med att viruset var känt, att det var nödvändigt för canceruppkomst och att det faktiskt var ganska enkelt att göra effektiva vacciner mot det. Det innebär att den viktigaste riskfaktorn kunde förebyggas. Och sen det andra som är minst lika viktigt är att man kunde göra specifika screeningtester som särskilt riktar sig mot att upptäcka det här viruset. Så att dagens screening för livmoderhalscancer, den är faktiskt väldigt effektiv och ger både högt och långvarigt skydd om man testar negativt. Men att det gäller beträffande forskning att man måste hålla i och hålla ut och se att det kan leda till något väsentligt.

CECILIA

Men visst finns det flera olika sådana här HPV?

JOAKIM

Ja, det finns till och med 239 stycken. Och det är vår uppgift att hålla reda på dem. Vi har ett internationellt referenscentrum här på Karolinska där vi jämför olika isolat av virus. Om det är något nytt så får de ett nytt typnummer. Men det är lyckligtvis bara några av dem som kan framkalla cancer. De flesta orsakar inte sjukdom alls egentligen utan att det är 13 av dem som kan orsaka cancer och det är egentligen bara sju stycken som är riktigt viktiga orsaker till cancer. Några som kan orsaka cancer i sällsynta fall. Men om man har skydd mot de sju viktigaste, då har man ett skydd mot livmoderhalscancer på 90 procent i alla fall.

CECILIA

Så ni upptäcker hela tiden nya. Imorgon kanske det är 240?

JOAKIM

Ja, när det var som mest när de nya molekylära teknikerna var i full fart då ökade det fort, men nu är det som om folk har tröttnat lite så vi hittar något enstaka nytt virus per år ungefär.

CECILIA

Men ni kanske inte kommer att hitta något sådant där farligt virus till utan det är sådana här lite mer ofarliga som är okända fortfarande, eller?

JOAKIM

Ja, det var länge sedan det hittades något cancerframkallande papillomvirus. Det är mycket längesen nu. Om jag skulle gissa så om vi hittar några fler papillomvirus som orsakar cancer eller annan allvarlig sjukdom hos människa ja, då skulle det i sådana fall vara någon helt annan sjukdom, inte livmoderhalscancer. Men det kan man bara spekulera om. Det har vi inte hittat än.

CECILIA

Men finns det fler riskfaktorer än just de här virusen?

JOAKIM

Ja, den allra viktigaste riskfaktorn är vilket papillomvirus det är som man har blivit drabbad av. Om man har fått papillomvirus typ 16 då har man mycket större risk än om man är infekterad med något annat virus där riskerna är ungefär 4% på en tioårsperiod efter att det är upptäckt. Medan däremot så sjunker det och för några av de virus som är formellt klassade som cancerframkallande så är risken nätt och jämnt mätbar. Så typen av virus är det i särklass viktigaste. Sen så finns det en del övriga riskfaktorer eller friskfaktorer beskrivna, men de är kvantitativt sett mycket mindre. I synnerhet så är det att rökning verkar göra att man får sämre förmåga att läka ut infektionen. Det är väl egentligen det enda viktiga man behöver hålla reda på.

CECILIA

Undvik att röka. Men hur vanlig är den där nummer 16?

JOAKIM

Ja, det är den goda nyheten. Det vill säga att den sjunker väldigt snabbt. En gång i tiden så var den väldigt vanlig i Sverige. Vi gjorde på 90-talet en undersökning i svenska ungdomsgrupper här i Stockholmsregionen. Risken för att få HPV-16 var 1,6 procent varje månad. Så det var ett väldigt vanligt virus. Mycket vanligt i synnerhet i ungdomsgrupper. Men nu är det så många som har fått vaccin i skolan så nu är det inte längre ett vanligt virus. Och hur många som är positiva för det sjunker varje år. Så att ja, vi ligger någonstans på en halv procent ungefär just i de här grupperna.

CECILIA

Du ledde arbetet med att införa HPV-test i screeningen för livmoderhalscancer. Det här hade inte gjorts tidigare. Kan du berätta lite?

JOAKIM

Ja, det är väl en av de saker som jag har bidragit med till utvecklingen i området. Det var att vi började med en randomiserad klinisk prövning av att använda HPV-test inom den gynekologiska cellprovtagningen. Förut hade man använt en äldre metod uppfunnen på 1930-talet där man tittade på cellers utseende, så kallad cytologi eller PAP smear. Men då gjorde vi en randomiserad studie över hela landet med början 1997. Det tog tio år innan vi hade resultat, men det gör det när man gör randomiserade prövningar.

CECILIA

Det är alltså när man lottar?

JOAKIM

Ja, man lottar om de kvinnor som kallas till screeningen får HPV-testet eller inte. Och det var så tydliga resultat att det hade effekt på riktlinjerna både i Sverige och Europa på om man bör använda det eller inte.

CECILIA

Men är det det man gör när man tar ett cellprov?

JOAKIM

Ja, det är det. Det har varit en lång process där man har olika åldrar och olika scenarier vad man bör ta för test. Men sedan 2022 så är det bara HPV-test om man går på screening för livmoderhalscancer och ingenting annat.

CECILIA

Men hur får man det här viruset? Är det sexuellt smittat eller?

JOAKIM

Det är en sexuellt överförd infektion. Ibland får jag frågan om det inte kan smitta på något annat sätt och att man ska väl aldrig säga aldrig, men det väsentligaste är att det är en sexuellt överförd smitta.

CECILIA

Så screening är ett sätt att upptäcka om man bär på HPV eller inte. Men om man upptäcker att man har HPV, vad händer då?

JOAKIM

Ja, om man upptäcker att man har HPV och att det är tillräckligt stor risk för att det ska finnas ett förstadium till livmoderhalscancer, då får man en remiss till en utredning hos en gynekolog. I en del fall där det är medelhög risk kan man bli inkallad för ytterligare testning, som då antingen frikänner eller gör att man får remiss till gynekolog. Där kan jag säga att den behandling som man får hos gynekologerna är väldigt effektiv. När man väl har fått vård så är riskerna väldigt små. Så att det är någonting man bör ha klart för sig när man går på screening. Ibland kan det ju vara att man tycker att det är otäckt och vad får man för besked? Men man ska ha klart för sig att det är positivt. Om screeningtestet skulle vara positivt och man får vård, då får man väldigt högt skydd mot cancer. Skulle det rent av redan ha varit en cancer så är det väldigt hög överlevnad på screeningupptäckt cancer. Så att det är goda möjligheter att förebygga det bara man hittar det i tid.

CECILIA

Det är verkligen en bra idé att delta i screening?

JOAKIM

Ja, det kan jag säga helt oreserverat ja på den frågan.

CECILIA

Vad finns det för utmaningar från vårdens perspektiv med screeningen?

JOAKIM

Ja, man kan ju säga om man jämför med vaccinationer så har man ju det att på vaccinationerna får man sån här befolkningsimmunitet eller flockimmunitet i hela befolkningen om de flesta deltar. Med screeningen så skyddar man sig ju själv, men däremot inte någon annan. Så det innebär att även ett ganska litet antal personer som inte deltar i screening står för väldigt många cancerfall. I Sverige har vi en majoritet av de cancerfall som vi har uppstår hos personer som inte har deltagit i screening på länge. Så att om vi hade kunnat utvidga det så att de allra flesta verkligen deltar i screening, då hade skyddet blivit väsentligt bättre. Och dessutom hade det gått fort. För så fort man har testat negativt eller så fort man har fått vård, då sjunker ju risken. Så att bättre deltagande i screening, det är ett nyckelrecept för att snabbt få kontroll på den här sjukdomen.

CECILIA

Vad vet ni om orsaker till att personer inte deltar i screening?

JOAKIM

Ja, det är förvånansvärt ofta så är det så att säga praktiska skäl. Att det är väldigt långt till ett ställe där man kan ge provet. Det saknas transport eller det är också sådana saker som att man har ett väldigt hektiskt liv och hinner inte med det. Så att det är sällan som det är någon som är så att säga direkt negativ, att jag vill inte och så. Det är klart det finns. Man har möjlighet att anmäla att man inte vill vara med i screeningprogrammet. Men det är inte så vanligt. Utan det är i första hand praktiska problem att det inte är tillgängligt eller otydligt hur man ska göra eller så. Det verkar vara det viktigaste skälet till att man inte kommer.

CECILIA

Att man glömmer kanske?

JOAKIM

Ja, det är ju samma sak som att man har ett hektiskt liv där det är mycket som man måste ordna. Då är det lätt att man glömmer bort det. Vi tror och vi har data på det här med att det går att göra självprovtagning. Att det började införas först under pandemin. För att då var ju screeningen inställd. All icke akut vård var inställd. Så då började ett flertal regioner att införa självprovtagning i hemmet istället. Och erfarenheterna är mycket goda. Deltagandet ökar ganska kraftigt. Så att jag tror att det är väl ungefär hälften av landet som har fortsatt med självprovtagning istället för att behöva ta provet hos en vårdgivare.

CECILIA

Det kanske är extra effektivt i delar av landet där det är lite mer glesbefolkat och folk bor kanske ute på landet mer och så?

JOAKIM

Ja, det kanske man skulle tycka. Nu är det ju så att varje region fattar sina egna beslut och jag kan egentligen inte se någon större skillnad i vilka som har fattat vilka beslut. Men däremot så kan jag ju säga att risken för icke deltagande och risken för cancer är absolut större i extrem glesbygd. Alltså personer som bor i byar med under 20 invånare och så. Där är det absolut större risk för icke deltagande och också för cancer. Så jag hoppas verkligen att de som bor i glesbygd ska få tillgång till självprovtagning så snart som möjligt.

CECILIA

Det vore ju jättebra. Ni har nyligen publicerat en vetenskaplig studie där ni tagit fram en enklare och mer effektiv screeningmetod.

JOAKIM

Jaha, du tänker på att vi hade en artikel, det var så sent som i morse, om en metod som är baserad på metylering eller förändring av DNA på grund av miljöfaktorer eller som kallas för epigenetik. Och där är det så att i dagsläget så har vi screening med HPV-test för alla. Men att då är det en del virus som har lite sådär mellanhög risk där vi inte kan skicka alla för utredning och behandling. Och där vi idag använder de riktigt gamla metoderna med att titta på cellers utseende som inte är så lätt och ibland inte riktigt säkert heller. Men det verkar som att om vi gör den här analysen utav metylering eller förändring av DNA i provet så är det både säkrare att hitta de som har cancerrisk och det blir ett färre antal personer som vi måste skicka till gynekologisk utredning på en kvinnoklinik. Så jag tycker det verkar väldigt lovande för just den här ganska stora gruppen kvinnor som testar positivt för virus med mellanhög risk. Vi kan inte frikänna och vi kan inte heller skicka dem direkt till gynekolog. Men här får vi ett nytt redskap att ta reda på om man antingen kan frikännas eller inte med det nya testet.

CECILIA

Publikationen kom alltså den 4 juni i den fina tidskriften Nature Medicine.

JOAKIM

Det stämmer bra det.

CECILIA

Det finns ju också vaccin mot HPV. När kom vaccinet?

JOAKIM

Vaccinet blev godkänt i Europa 2006. Man kan väl säga att på studienivå fanns det visat tillräckligt mycket med studier för att man skulle kunna säga att det här funkar utmärkt, nu har vi ett vaccin, det var snarare -99. Men sen var det mycket med ytterligare kliniska prövningar och säkerhetstestning och så. Godkännandet där det var allmänt tillgängligt då, det var 2006. Det dröjde ett tag i Sverige, men det skulle vara en utredning om vi skulle använda det. Till råga på allt så blev det en överklagad upphandling av vaccinet, som tog ett par år. Så i Sverige kom vi inte igång med att börja ge det allmänt till flickor förrän 2012. Men det är bland de flickor som har fått första generationens vaccin i skolan, det är där vi ser att de här riktigt farliga virusen, HPV-16 och de andra farliga virusen håller på att försvinna.

CECILIA

Så det skyddar mot de här farligaste varianterna helt enkelt?

JOAKIM

Ja, det som vi använde mellan 2012 till 2020, det skyddar mot de två farligaste varianterna. Och det som vi har använt sedan 2020, det skyddar mot de sju farligaste varianterna. Så man kan väl säga att första generationens vaccin, det ger ett bra skydd. Och det som har använts de sista fyra åren, det ger ett riktigt bra skydd.

CECILIA

Vem är det då som vaccineras?

JOAKIM

Ja, i dagsläget så ges det till alla i årskurs 5 och 6 i skolan. Både pojkar och flickor. I början var det bara flickor, men sedan ett par år är det både pojkar och flickor som får det i skolan. När vi började med vaccinationsprogrammet 2012 så gav man det även till flickor upp till 18 års ålder i en engångsinsats i en del regioner, lite högre också i åldrarna. Det var regionala beslut. Sedan 2011 så har vi ett nationellt projekt för att utrota HPV där vi ger andra generationens vaccin gratis till alla kvinnor mellan 23 och 30 i landet.

CECILIA

Okej, och effekten har du ju varit inne på att de här sjunker väldigt mycket bland de som har vaccinerats.

JOAKIM

Ja, det är väldigt högt skydd emot själva infektionen av vaccinerna och att om en majoritet av befolkningen tar det, då får vi även det indirekta skyddet, den så kallade flockimmuniteten. Så att det är nästan ett idealt virus för att göra en intervention emot. Det är väldigt stabilt, vi har effektiva vacciner med långvarigt skydd och immuniteten håller på lång sikt. Så det är nästan optimalt om man ska tänka sig att skapa en befolkningsimmunitet med hjälp av vaccination.

CECILIA

Immunitet som håller länge, det betyder att långt efter att du tagit det här vaccinet så blir du fortfarande inte infekterad om du möter på det här viruset?

JOAKIM

Ja, tio år eller mer. Ibland får jag frågan om det är livslångt och då brukar jag säga att det inte har gått ett helt liv sedan vaccinet uppfanns, men minst tio år.

CECILIA

Och flockimmunitet, kan du förklara det?

JOAKIM

Ja, det innebär att om det är många som är immuna i en befolkning så bryter man smittkedjor. Om man tänker sig att infektionen är en kedja där en person smittar en person som smittar nästa. Då räcker det med att någon i kedjan är immun för att personen har fått vaccin så bryter man hela kedjan. På det viset så skyddar man även personer som inte har tagit vaccinet. Den här befolkningsimmuniteten eller flockimmunitet som man sa med ett äldre ord, den kräver att en majoritet av befolkningen är vaccinerad för att det ska gå ner riktigt mycket. Vi uppskattar till ungefär 70% av befolkningen.

CECILIA

Det kanske är 70% av en viss ålderskategori som är vaccinerad nu?

JOAKIM

Ja, de som har fått det i skolan. Det är absolut mera än så. Där har det varit att vaccinationen i skolan har legat mellan 80 och 90% ända sedan man började vaccinera. Och det är absolut mer än vad som krävs för att få flockimmunitet. De som har fått det i skolan, där det var så många som deltog, det är där vi ser att infektionen i princip håller på att försvinna. Men då är det den här gruppen lite äldre kvinnor som fortfarande har hög risk för att få smittan och där det inte är så många som har tagit det tidigare. De behöver vi vaccinera upp så att det är fler som är vaccinerade och att de är vaccinerade med andra generationens vaccin som skyddar mot alla de sju viktigaste typerna.

CECILIA

Och pojkar sa du, de kan ju inte drabbas av livmoderhalscancer?

JOAKIM

Nej, men de drabbas av peniscancer. Sen så är det även analcancer och tonsillcancer som de också kan drabbas av som är HPV-bärande. Även om det är så att HPV-bärande cancer i första hand drabbar kvinnor så är det att män drabbas av nästan hälften så många fall om man räknar ihop de här peniscancer, analcancer och tonsillcancer. Sen är det också med männen att när man vaccinerar dem ytterligare en chans att bryta smittkedjor. Så att det är både att man skyddar männen själva, att de slipper att få de här andra HPV-associerade cancerformerna och att det blir lättare att uppnå en befolkningsimmunitet så att ingen får det av någondera könet.

CECILIA

Just det, de bidrar ju då till flockimmuniteten?

JOAKIM

Alldeles rätt.

CECILIA

Men finns det risker med vaccinationen?

JOAKIM

De här vaccinerna har använts väldigt mycket. Det är flera hundra miljoner doser som redan har givits över hela världen. Det är ju liksom inte något nytt experimentvaccin utan det är väldigt väl beprövade vacciner. Och biverkningsprofilen den är ju ungefär som för andra vacciner. Så att på det hela taget kan jag nog ge ett lugnande besked på den punkten.

CECILIA

Även om det då inte finns risker så finns det nog rädslor för risker som verkar finnas för vaccination i allmänhet?

JOAKIM

Ja, så är det ju. Och det finns ju alltid i en stor befolkning, alla har olika prioriteringar och ibland kan man vara väldigt rädd för nålstick och överhuvudtaget. Men det fina med vaccination är just det att om tillräckligt många tar det så behöver inte alla ta det. Utan då blir det även de som inte har tagit det skyddade.

CECILIA

Visst har Karolinska Institutet också gjort studier på vilka barn som fått det här vaccinet eller kanske snarare vilka som inte har fått det och tittat på det eller?

JOAKIM

Ja, du tänker på ett arbete som, jag var inte med på det själv men det är några av mina medarbetare som tittade på effekterna av upptag av vaccination beroende på hur man gjorde det hela. Och där var det ju att initialt innan vi kom igång med skolbaserad vaccination så var det möjligt att köpa vaccin. Man kunde själv om man hade läst om det, kunde man gå och få vaccination om man betalade själv. Men det var inte organiserat. Och där var det ju oerhört stor skillnad beroende på socialgrupp. Det hade man kanske kunnat gissa, det är huvudsakligen utbildade och höginkomsttagares barn som fick vaccinet när det var tillgängligt men inte organiserat. Medan däremot när det ges i skolan och inte är någon kostnad så är det obetydliga skillnader mellan olika socialgrupper. Så då är det jämlik cancerprevention för alla kan man säga.

CECILIA

Fantastiskt ju. Så att det finns då två sätt att förebygga de här cancerformerna och det är vaccin och screening?

JOAKIM

Ja, det är de som är de närmast spektakulärt effektiva sätten som finns. Andra generationens vacciner minskar risken med ungefär 90 procent. Sen har vi screening med HPV-test. Det är nästan ännu mer effektivt, det minskar risken med ungefär 95 procent. Så det innebär att om man både tar vaccin och ett HPV-screening-test så blir det så oerhört liten risk kvar att vi med fog kan tala om utrotning. Så det är det som vi gör i vårt nationella projekt för utrotning av HPV och livmoderhalscancer, att vi erbjuder samtidig HPV-vaccination och HPV-screening.

CECILIA

Så när har vi utrotat livmoderhalscancer?

JOAKIM

Till 2027.

CECILIA

Så snart?

JOAKIM

Ja, jag fick frågan för tre år sedan. Vi har goda möjligheter att utrota det snart, då fick jag frågan hur snart? Så jag räknade efter lite, ja det borde ta sex år. Nu har det gått tre år och det är tre år kvar, men jag får nog stå fast vid 2027 när jag en gång har sagt det. Jag kan väl säga att utrullning av det här med kombinerade vaccin och screening, det tog lite längre tid än förväntat. Vi är nu inne på tredje året. När jag senast tittade var det 36 procent av alla kvinnor i landet i de här åldersgrupperna som hade tagit kombinerad vaccin och screening. Men det är inte tillräckligt många för att ge befolkningsimmunitet. Så tillsammans med regionerna planerar vi för en riktigt stor drive eller kampanj för att nå dem som inte har tagit vaccin och screening i höst, någon gång i september.

CECILIA

I en viss ålderskategori?

JOAKIM

Ja, mellan 23 och 30 år.

CECILIA

Finns det andra cancerformer man också kan utrota tror du?

JOAKIM

Ja, om man tittar på de andra HPV-orsakade cancerformerna, liksom analcancer, peniscancer och tonsillcancer, så är det det att när den primära orsaken är borta, HPV-infektionen, då förväntas de också försvinna. Men det kommer ta, jag höll på att säga, himla tid. För här har vi inte något bra sätt för screening. Så det kommer i princip att ta en livstid innan alla som har fått infektionen har försvunnit och inte har fått cancer. Det är därför som just livmoderhalscancer är så intressant. Att om vi minskar den basala risken genom att ta bort den primära orsaken och sen så har vi ett effektivt screeningtest ovanpå det, då är det att förvänta en i princip genast effekt på mindre av livmoderhalscancer. Den här frågan på sex år, det var helt enkelt en beräkning av vad är det som är realistiskt för att rulla ut någonting sånt här. Man tänker alla förberedelser som måste göras och allting med kommunikation och allt detta. Så det här att det tar sex år, det är baserat på logistiken. Det finns inte något vetenskapligt eller något annat skäl till att det ska ta ett antal år.

CECILIA

Men visst är det då utrotat i en viss generation? Det kommer fortfarande förekomma fall bland äldre kvinnor?

JOAKIM

Tanken är att de ska vara screenade. Så att nysmittan av idag, den har i princip upphört hos yngre kvinnor. Och vi har en del nysmitta bland kvinnor upp till 30. Ovanför 30 är det väldigt lite smitta så att där behöver vi inte vaccinera men de måste screenas. Alla kvinnor mellan 30 och 70 behöver ta del av screening för HPV. Och med tanke på att screeningprogrammet är väl uppsatt, det är väldigt många HPV-tester som görs varje år. En bra bit över en halv miljon HPV-tester. Det är faktiskt på full gång att erbjuda alla kvinnor mellan 30 till 70 ett HPV-test. Så att när alla har erbjudits och förhoppningsvis deltagit i HPV -screening i de här åldrarna, då är det också kontroll på sjukdomen även i de äldre åldersgrupperna.

CECILIA

För även då när ni kommer fram till att nu har vi inga fler fall, då måste man fortsätta med det här?

JOAKIM

Ja, du måste fortsätta med att ge grundvaccinationen i skolan för att ha kvar immuniteten. Det är förstås så att Sverige är ju inte en ö utan en del av världen. Så att folk reser ju och så. Så att man kan väl tänka sig ungefärligen en situation som vi har idag beträffande exempelvis mässling. Vi har inte någon rutinmässig spridning inom samhället. Då och då är det någon form av importfall och något litet utbrott. Vi måste fortsätta att ge vaccin för att det inte ska få fäste igen. Men det är en situation ungefär som den som vi har med mässling idag som är den som vi ser framför oss efter en framgångsrik vaccination mot HPV.

CECILIA

Just det. När kan det vara utrotat i världen då?

JOAKIM

Det har WHO sagt att hela världen bör ha vaccinations och screeningprogram för att utrota livmoderhalscancer. Och ja, det finns ju bra exempel på att vaccinationsprogram har kunnat rullas ut brett, även under mycket primitiva förhållanden och förhållanden med bristande resurser. Så jag tror att det är möjligt, men att logistiken bakom detta kommer nog att ta tid. Det kan jag absolut säga. Så det är inte i närtid som det är för svensk del, utan det får vi nog räkna med att det kommer ta väsentligt längre tid.

CECILIA

Men det måste vara roligt att jobba i ett sånt här fält där man ser att det faktiskt går att förändra?

JOAKIM

Ja, det är ju absolut så att från situationen innan Harald zur Hausen ens hade upptäckt viruset och liksom mer eller mindre famlade i mörkret efter vad vi ska göra, vad kan det vara för orsak till den här sjukdomen? Till att vi vet vad det är för orsak och vi har jättebra verktyg som går att använda för att förebygga cancer. Jag måste säga att det är ett privilegium att få vara med på den här resan. Jag tycker också, ett närmast spektakulärt exempel på att forskning lönar sig. Alltså ny kunskap, att söka efter det och att sedan omsätta det till bättre hälsa, för i det här fallet i princip hela världens kvinnor. Ja, det är en stor sak, det måste jag säga.

CECILIA

Hur ska du fira när det är utrotat?

JOAKIM

Det var en bra fråga. WHO har satt en gräns, de säger att noll och ett och så där. De har sagt att när det sjunker ner under fyra fall per 100 000 personer, då är det i praktiken utrotat. Det är i varje fall inte ett folkhälsoproblem. Och jag kan tänka mig att den dagen när vi ser att vi har passerat under den nivån, då ska jag ordna ett ordentligt kalas för alla som har varit med. Och det kan jag säga att det är många. Jag vet att nu under det här nationella projektet var det drygt 2 000 personer som är vaccinatörer. Ja, det är många som har varit med och i synnerhet om man tittar tillbaka lite grann under tiden på det som har lett fram till det läge som vi är i nu. Men det vore verkligen någonting att fira när vi når fram till det datumet.

CECILIA

Blir det HPV-tårta?

JOAKIM

Ja, det kan man säga. Riktigt ordentligt kalas.