Transkribering av #142: Hur hänger munhälsan ihop med resten av kroppen?

Björn Klinge är specialisttandläkare och professor emeritus vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet. Han är också professor emeritus vid Malmö universitet. Hans forskning har bland annat handlat om kopplingen mellan munhälsan och resten av kroppen just. Han brinner för att sprida kunskap om att munnen är en del av kroppen i media och till allmänheten. Och år 2020 kom han ut med boken Din hälsa sitter i munnen, skriven tillsammans med Pamela Andersson. Och innan ni startade intervjun, Cecilia, så tog ni några bilder och några var lite speciella.

CECILIA

Ja, precis. För att han hade ju med sig sin tandprotes som han då satte in på några av de bilderna vi tog.

ANDREAS

Och vad var det som var så speciellt med den då?

CECILIA

Den är gjord så att det ser ut som att han saknar flera tänder.

ANDREAS

Okej, okej. Vi kommer ju förstås att lägga upp bilder på honom med protesen på Instagram men också på avsnittssidan som ni hittar via ki.se. Och nu ska vi höra honom förklara lite mer varför han lät tillverka den där protesen.

BJÖRN

Ja, det är en ganska speciell bakgrund till den. Under den tiden när jag var chef för tandvårdsverksamheten på Karolinska Institutet så ingick kliniken för hemlösa i Stockholm i vårt ansvarsområde. Det var inte jag som var där dagligdags. Jag hade kollegor, Patricia de Palma och Lars Frithiof och några andra som tog hand om patienterna. Men jag var där ibland och fick höra patienternas berättelser hur deras liv hade förändrats efter att de hade fått omhändertagande i munnen. Och naturligtvis fattar jag att inte allt är solskenshistorier. Men det berörde mig väldigt starkt att det var på det sättet. De berättade att när de skulle söka lägenhet eller söka arbete eller träffa socialsekreterare och var nedgångna, lite ruttna i munnen så var det väldigt svårt att få kontakt. Aldrig någon som tittade på dem och helst inte överhuvudtaget ville ta hand om dem. Och så blev de då omhändertagna i munnen och så var det som en rullgardin gick upp. Helt plötsligt så blev de mottagna på ett annat sätt. Då tänkte jag att det kan inte vara möjligt. Jag har ju jobbat i den här världen så länge så det är klart att jag måste förstå det här på ett bättre sätt. Men jag gick då till en av våra fantastiska tekniker, Jan Ringvall på den tiden, som var van vid att göra filmstjärnemunnar, både vackra munnar och ruttna munnar. Han gjorde då en protes till mig, en avtagbar protes som jag kunde sätta in i munnen. Då råkade det vara så att morgonen efter den här protesen var klar så skulle jag debattera tandvård med dåvarande socialministern i en tv-soffa. Så då tog jag med mig den där protesen och så sitter man ju där i ett litet fikarum innan och när jag satt där så smög jag in den där protesen och så kommer den kvinnliga och manliga programledaren och så frågar den kvinnliga programledaren, har vi någon tandprofessor här? Ja, sa jag, räckte upp handen och smajlade. Hon backade rätt in i väggen och sa att här måste skett ett missförstånd. Och då säger hennes manliga kollega: - “Satan att vi inte hade en kamera här. Jag tror att det var precis detta Björn ville förmedla”. Och då hade den kvinnliga programledaren hämtat sig och vägrade erkänna att hon hade reagerat överhuvudtaget. För det gör inte en professionell tv-journalist. Och det var bekräftelse. Sen använde jag den där faktiskt i en del sociala sammanhang även på Karolinska institutet. Och även när jag då träffade en del människor som jag kände hyggligt väl så reagerade de väldigt mycket när jag log med den här ruttna munnen och backade och ville inte komma nära som i ett normalt samtal. Så det bekräftade för mig att oralrelaterad kvalitet och skam och skuld, det är någonting som vi kanske bör ägna ett större intresse.

CECILIA

Ja, verkligen. 

Men nu är ju du här egentligen för att vi fick en lyssnarfråga om hur hjärthälsa hänger ihop med munhälsan. Men nu, i och med att du ändå är här, så vill vi passa på att fråga om lite mer än bara hjärthälsan. För det visar sig att munhälsan hänger ihop med hela kroppens hälsa. Så jag tänkte att vi skulle börja med en lista. Och då kan vi väl börja med hjärt-kärlsjukdomar. Hur hänger sjukdomar i munnen ihop med hjärt-kärlsjukdomar?

BJÖRN

Ja, vi har gjort en ganska stor studie tillsammans med medicinkollegor både på Karolinska Institutet och på andra ställen i landet. Studien heter ParoKrank, där vi har tittat på tandlossningssjukdom, parodontit och hjärt-kärlsjukdom, kranskärlssjukdom. Och där visade vi ganska tydligt att den som får sin första hjärtinfarkt löper 30 procent större risk att få sin första hjärtinfarkt om den samtidigt har en allvarlig tandlossningssjukdom. Och det beror då på dels en infektionsrisk och dels en inflammationsrisk. Och det är visat sen i ett antal studier att det är direkt kopplat till åderförfettning och åderförkalkning. Så där finns hygglig evidens får man säga. Att det inte bara är ett statistiskt samband utan att det faktiskt är en möjlig orsak-verkan-koppling. Även om mycket återstår att visa i det sammanhanget också.

CECILIA

Min farmor, när hon var ganska gammal, jag tror hon var över 90 år, så kom hennes tandläkare på att hon skulle restaurera sina tänder. Jag tror hon ryckte ut några tänder. De var inne och grejade väldigt mycket. Och kort därefter fick hon en hjärtinfarkt. Skulle du tro att det hängde ihop?

BJÖRN

Det är inte uteslutet.

CECILIA

Men hur är det med andra hjärt-kärlsjukdomar som stroke och högt blodtryck och liknande? Är det samma sak med dem?

BJÖRN

Det finns samband där. Problemet är om vi ska diskutera lite grann studieupplägg, att ofta är det ju tvärsnittsstudier. Man konstaterar att en individ har viss omfattning av munsjukdomar och viss omfattning av andra sjukdomar. Däremot så finns det inte så väldigt mycket långtidsstudier, varken på den kopplingen eller en del av det andra vi kommer att beröra här. Men man kan vända på det och säga att det mesta vi vet idag, det kommer väldigt mycket ny forskning i stort sett veckovis eller oftare på det här området. Och allt går i samma riktning, det vill säga att det finns en möjlig biologisk koppling. Sen kan man säga att den där ultimata kliniska studien som man skulle vilja göra, det vill säga att behandla tusen patienter med tandlossningssjukdom och avstå behandling på tusen och se vad som händer, den är inte av etiska skäl möjlig att göra. Så att det får bli sådana här indirekta tecken på sjukdom. Vi har själva gjort studier som visar att behandling av tandlossning sänker inflammationsmediatorer systemiskt som påverkar utvecklingen av låggradig kronisk inflammation. Så att det mesta talar för att här finns en koppling.

CECILIA

Okej, så att vi har en koppling till hjärt-kärlsjukdomar. Hur är det med diabetes?

BJÖRN

Ja, det är nog kanske till och med så att den starkaste koppling vi har med evidens idag, det är just kopplingen tandlossningssjukdom och diabetes. Och det vi vet då är att det är ju den här inflammationspåverkan på insulinresistens som är tecken på diabetes sjukdomen. Men vi vet att de här påverkar varandra från båda håll, det vill säga att patienten som har tandlossningssjukdom får i ökad utsträckning diabetes, prediabetes eller diabetes. Och diabetespatienten förvärrar tandlossningssjukdomen. Och här har vi också behandlingsstudier som visar att framgångsrik behandling av tandlossningssjukdom sänker blodglukosnivån HbA1c på ett sätt som motsvarar en tilläggsmedicinering med en medicin. Så att där har vi faktiskt ganska stark evidens idag för ett direkt samband och direkt orsakssamband mellan munsjukdomar och diabetes. Sen är det ju så att det finns fler sjukdomar i munnen än tandlossningssjukdom, även om det är mitt specialområde. Karies, tandröta, är ju världens vanligaste icke överförbara sjukdom. Om man tittar nu också mer på om kariessjukdom och rotspetsabschesser eller rotspetsförändringar också kanske spelar en roll här. Men det vi vet mest om just när det gäller både diabetes och alla övriga sjukdomar precis just idag är kopplingen till allvarlig tandlossningssjukdom.

CECILIA

Okej, så diabetes finns en tydlig koppling. Psykisk hälsa.

BJÖRN

Ja, då är vi ju lite grann kanske tillbaka på min inledande kommentar här, nämligen att skam och skuld och oralhälsorelaterad livskvalitet som man mäter i många studier är väldigt kopplat till psykisk ohälsa. Det vill säga att har man dålig munhälsa så är risken att man både belastar sig själv men också blir så att säga belastad från omgivningen på ett sätt så att man blir belastad i sin psykiska hälsa på det sättet.

CECILIA

Graviditetskomplikationer.

BJÖRN

Ja, det låter ju kanske lite långsökt. Men faktum är att det finns ett antal studier som visar att en gravid kvinna som har allvarlig parodontit löper risk för sen abort eller för tidig födsel av fostret. Och det beror på att fostervattnet laddas upp med inflammationsmediatorer, framförallt prostaglandin E2, alltså samma ämne som man använder för att starta förlossningsarbete i vården så att säga. Det man ska säga i det här sammanhanget är att vi har väldigt få gravida kvinnor i Sverige med allvarlig tandlossningssjukdom. Eller har haft, kanske jag ska säga. Vi har fått en lite annan fördelning av patienter under de senaste åren där vi har sett lite fler gravida kvinnor också med tandlossningssjukdom. Men i ett internationellt sammanhang så är detta ett ganska stort och uppmärksammat problem. Och allt detta vi talar om och som vi förhoppningsvis kommer tillbaka till sen, här låter det så dystert när vi bara rapar upp komplikationer och samband med sjukdomsutveckling. Men det goda här är ju att man själv kan påverka sin munhälsa.

CECILIA

Absolut, det ska vi prata om. Men vi har några till punkter kvar på listan. Ledgångsreumatism.

BJÖRN

Rheumatoid artrit, ledgångsreumatism finns det flera studier som visar på samband. Och en sak som också förtjänar att påpekas här är att en annan gemensam faktor både med tandlossningssjukdom och ledgångsreumatism är ju rökning. Så i flera av de här studierna där man visar på samverkan, biologiska samreaktioner mellan parodontit och utveckling av ledgångsreumatism, där har man inte alltid räknat bort rökningens betydelse. Men sagt det, så även när man räknar bort rökningen så är det en överrepresentation av reumatoid artrit hos individer som har allvarlig parodontit. Och då verkar det som att det är en specifik gramnegativ anaerob bakterie, Porphyromonas gingivalis, som man hittar i lederna hos individer med ledgångsreumatism. Och den har förmåga att smyga förbi immunförsvaret. Och det anses vara en orsak till varför den kan vara särskilt intressant när det gäller att förstå kopplingen till ledgångsreumatism.

CECILIA

Så kanske ledgångsreumatism?

BJÖRN

Ja, det finns ganska många studier som visar på sambanden. Men vi är tillbaka igen till det övergripande kritiska ifrågasättandet att det är tvärsnittsstudier ofta som visar på dessa samband. Och man måste ju följa sjukdomsutvecklingen under lång tid för att förstå vad orsak och verkan är. Och det pågår enormt mycket spännande forskning på det här. Så att vid ett senare tillfälle så kommer någon att kunna sitta här och berätta om nya (rön). Och även på Karolinska Institutet så pågår forskning inom det här området. Så att du kommer att hitta intervjupersoner här.

CECILIA

Ja, det är skönt att höra. Lungsjukdomar?

BJÖRN

Ja, det är en intressant väg. Och den fick kanske lite extra uppmärksamhet under covid-pandemin. Det var ju något helt nytt. Och när man då började titta på covid-sjuka patienter så visade det sig att de som hade allvarlig tandlossningssjukdom hade en stor överrisk att dö. De hade en stor överrisk att få assisterad ventilation och stor överrisk att hamna på intensivvårdsavdelning. Och då är det troligen en lite annan förklaring där, nämligen att drar man ner muninfektion i lungan, det vill säga det gör man i små salivkluddar, man aspirerar. Det är inte enbart då att man för ut med blodet eller att man för ut infektion eller inflammation med blodet, utan du drar ner direkt om du blir påverkat sjuk så att säga, så drar du ner salivkluddar i lungan. Och då är det sannolikt så att lunginflammationen som bakomliggande orsak förvärrar tillståndet i samband med Covid. Sen finns det en del intressanta studier gjorda på äldre, vårdberoende äldre, där man faktiskt har gjort några experimentella studier och gjort förstärkt munhygien på en grupp individer och andra har fått så att säga ha sin munhygien som de normalt sett har. Och då har man visat att de som har fått förstärkt munhygien har en högre överlevnad med bättre oral hälsa i lungsjukdomar än vad de andra har. Så det är tveklöst så att särskilt för de äldre och kanske vårdberoende som har så att säga belastning med mycket sjukdom så kan det vara väldigt extra betydelsefullt med den orala hälsan, inte minst för allvarliga lungsjukdomar.

CECILIA

Cancer då?

BJÖRN

Ja, cancer har också uppmärksammats under senare tid lite mer. Och då är det kanske inte helt märkligt att det är så kallad oral cancer, alltså cancer i munhålan. Det kan man ju tänka sig att det påverkas, att infektion och inflammation så att säga har en direkt påverkan. Men man har också visat att cancer i mag-tarmkanalen, cancer i bukspottkörteln, pankreas och även bröstcancer tycks påverkas eller ha samband med allvarlig tandlossningssjukdom. Och det man dels fokuserar intresset på nu det är om det finns några särskilt infektionsdrivande bakteriekulturer som är viktiga i det här sammanhanget. Och också den här allmänna påverkan på den låggradiga inflammationen som man då anser vara generellt sett kopplad till cancerutveckling. Så att här kommer intressanta rapporter igen att det finns statistiska samband mellan flera olika cancerformer. Det är tveklöst så. Men sen orsak och verkan får vi återkomma till.

CECILIA

Alzheimers då?

BJÖRN

Ja, det är också en väldigt intressant fråga. Det har visat sig nämligen att om man tar ut Alzheimer-plack, alltså förändringar i hjärnan som är karaktäristiska för Alzheimer-patienten och tittar på dem, vad det finns för bakterieväxt i sådana plack, då har man hittat särskilt några av de bakterier som är med och utvecklar tandlossningssjukdom. Och när man först gjorde de här fynden så tänkte man att aha, nu har vi hittat förklaringen här . Men så enkelt är det naturligtvis inte. De här förändringarna i hjärnan har ju kunnat ske tidigare och så kommer de här bakterierna från munnen förbi och tycker att det är en bra miljö att slå sig ner i. Det som är lite intressant är att de här bakterierna man hittar har också särskilda egenskaper att ta sig förbi skyddssystem, blod-hjärnbarriären och immunförsvaret. Så att det kan vara så att de är med och förvärrar situationen. Men sen när det gäller demens, inte enbart Alzheimer utan demenssjukdomar överhuvudtaget, så diskuterar man ju idag om det möjligen är så att det finns en koppling mellan signalaktivitet från tänderna till hjärnan. För det vet man att tanden är upphängd i en rothinna och den rothinnan är enormt innerverad. Så när man tuggar eller bara man pillar på en tand så kan man mäta signaler i hjärnbarken. Och kanske det är så att om man har mycket tänder och om man tuggar sin mat så stimulerar man hjärnan. Blir man av med tänderna så släcker man ut den signalaktiviteten. Och det är också så att blodflödet i hjärnan påverkas av hur mycket tänder man har att tugga med. Och sen förstås kosten och nutritionen. Har man förlorat mycket tänder så ändrar man sin kost. Det kan vara så att det är kosten i sig som är en viktig faktor när det gäller detta. Det vi vet idag är ganska entydigt att om man tittar på tandförluster, mer omfattande tandförluster och demensutveckling så finns där ett klart samband. Men sen återstår det att visa de biologiska förklaringsmekanismerna till detta. Och då, som sagt, Alzheimer är en av de demenssjukdomar där man fokuserar sitt intresse på just nu. Och där infektion, inflammation, tuggfunktion, nervsignalering och blodflöde kan vara faktorer som är med och påverkar detta.

CECILIA

Just det. Vi var inne på det också när vi hade Mats Trulsson här för ett par år sedan. Han tyckte kanske att man skulle undvika att ha allt för mycket shake-diet och mjuk mat.

BJÖRN

Ja, precis. Jag har ju förstås lyssnat på era poddar och bland annat den med Mats Trulsson som är en mycket uppskattad kollega. Och som du kanske minns från det avsnittet så sa han ju det att man stimulerar faktiskt hjärnan när man tuggar tuggummi. Så det har jag gjort idag.

CECILIA

På vägen hit.

BJÖRN

På vägen hit, ja. Skämt åsido. Men jag tror att det som du vet och ett skäl till att vi sitter här idag är ju att det uppmärksammas faktiskt lite mer och mer att munnen är en del av kroppen.

CECILIA

Just det. Det är den ju faktiskt.

BJÖRN

Ja, den är faktiskt det. Och det är en egen utbildning för munnen, en annan utbildning för kroppen, ett försäkringssystem för munnen, ett annat för kroppen, en lagstiftning för munnen, en annan för kroppen. Och det där kanske historiskt lite grann har gjort den här stuprörskonstruktionen att vi inte riktigt har valt att samarbeta kring de här frågorna. Och idag så tror jag att dörrarna är mycket mer öppna och det är mycket större nyfikenhet och beredskap att ta sig an de här frågorna som finns.

CECILIA

Okej, slutligen i vår lista så har vi inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

BJÖRN

Också ganska nya studier både från Sverige och Danmark faktiskt tror jag är de ledande just nu i det här området. Och där vi har varit med i forskargruppen kring det här då. Det man vet då är att har man en mer allvarlig tandlossningssjukdom så är också det en ökad risk för Crohns och ulcerös kolit. Och den förklaringsmekanismen där som man diskuterar ganska mycket idag är ju då munbakterieflorans påverkan på mag-tarmkanalens mikroflora. Därför att vi sväljer ju ner en, en och en halv liter saliv per dag och varje milliliter saliv innehåller någonstans mellan 10 och 100 miljoner bakterier. Det mesta av det här är ju goda bakterier. Men om vi får en störning i munnens mikroflora, en dysbios som vi säger, att det är en obalans som leder till inflammation och sjukdomsutveckling så sväljer vi ju också ner de bakterierna och det verkar som om de också då kan vara med och påverka utveckling av mag-tarmkanalens sjukdomar. Det är mycket som är okänt kring det här ännu, men det är en möjlig förklaring. Och det är också så kopplat till det här att vi börjar förstå att mag-tarmkanalens väggar släpper igenom bakterier ut i allmänna cirkulationen och då har vi fått ytterligare många frågor att besvara när det gäller kopplingen till olika sjukdomar.

CECILIA

Men du, gäller även det omvända, alltså att sjukdomar i övriga kroppen kan drabba munnen så att man får sämre munhälsa om man får en sjukdom i en annan del av kroppen så att säga?

BJÖRN

Ja, det finns ju vissa exempel på det. Tydliga exempel hur till exempel vissa blodsjukdomar och så kan påverka munnen. Men det vi kanske vet bäst om idag, det dubbelriktade sambandet, det är ju faktiskt diabetes. Och där vet vi då att diabetespatienten förvärrar sina munsjukdomar. Och det som är också lite extra intressant är ju att en ganska stor grupp diabetespatienter är ju omedvetna om sin sjukdom. Den är tidigare odiagnostiserad. Och särskilt om det är förstadierna till diabetes, prediabetes. Och där pågår ju väldigt intressant forskning, inte minst i region Stockholm och som faktiskt doktorandarbeten på Karolinska institutet att titta på kan ökad samverkan mellan hälso och sjukvården och tandvården, kanske just specifikt nu när det gäller diabetespatienter, förbättra den här situationen? För det är ju en så stor del av den vuxna befolkningen som regelbundet kommer till tandvården.

CECILIA

Just det.

BJÖRN

Till sjukvården kommer man i regel när man är sjuk, inte när man är frisk. Men till tandvården kan man komma när man är allmänt frisk eller tror sig vara allmänt frisk. Och diagnostiserar man då hos tandvården sjukdomar i munnen som man vet är kopplade till diabetes, om du har en allvarlig tandlossningssjukdom eller mycket omfattande andra skador, då är risken betydligt större att du också har förstadiet i diabetes. Då kanske man kan skicka den patienten till sjukvården eller till och med i framtiden ta egna prover. Det vet vi inte riktigt vad som är bäst. Jag menar, det är inte så att tandläkarna ska bli diabetesexperter, men kanske samverkan kan gagna båda parter.

CECILIA

Just det.

BJÖRN

Och inte minst patienten förstås.

CECILIA

Jag kommer ihåg att vi skrev i Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap om karies. Då hade vi ett case, som det heter på journalistspråk, en patient som hade Parkinson. Och han hade då, när hans Parkinson var utvecklad, så hade hans munhälsa eller tandhälsa blivit betydligt sämre. Hur ser den kopplingen ut?

BJÖRN

Ja, det är faktiskt ett hett, mycket intressant forskningsområde. Och det kan man väl konstatera att vi vet inte så jättemycket om det. Vi vet att särskilt när Parkinsonsjukdomen utvecklas så försämras munhälsan. Och det är då kanske inte så konstigt för att det kan vara kopplat till förmågan att sköta sin egen munhälsa. Men det kan också finnas en del andra faktorer. Att det kanske är lite påverkade salivflöden och det är en del andra faktorer som medicineringen påverkar. Men kanske just idag så är det extra viktigt med den kunskap vi har att uppmärksamma Parkinson-patienten på värdet av munhälsan. Och att man tar vara på att det faktiskt finns hjälpmedel. Om det är svårt att få grepp om en vanlig tandborste eller så, så finns det specialgrepp som man kan använda. Och sen om man blir vårdberoende så är det naturligtvis oerhört viktigt att personalen verkligen är kapabel att hantera munhälsan.

CECILIA

Okej, så att man ska ju borsta tänderna. Är det det viktigaste man ska göra för att hålla sin mun så frisk som möjligt för att undvika att munhälsan blir sämre, vilket då verkar det som kan leda till många andra sjukdomar?

BJÖRN

Ja, vi har möjligen varit inne på det någon gång tidigare här under samtalet, men det är ju egenvården som är det absolut viktigaste här. Tandvården fixar ju naturligtvis det som är sjukt och behöver åtgärdas, men du själv har ju möjlighet att påverka det här. Jag tycker det är så oerhört viktigt att vi hittar en positiv ton i detta, det vill säga att här finns enorma möjligheter att bibehålla sin munhälsa livet ut. Och vi åldras ju idag med fler egna kvarvarande tänder, vilket naturligtvis då också kräver ökade egna insatser med åren. Men så tandborstning och om vi ska gå in på det här med vad man tycker är viktigt när det gäller munhälsan så publicerades det faktiskt i Bamse 2005, Bamses tandvårdsskola. Utav en forskare, en kollega från Göteborg, Dowen Birkhed och hans grupp hade tagit fram det vetenskapliga underlaget för den här Bamseversionen. Och där har man ju gjort en så att säga minnesramsa, två plus två plus två, det vill säga man borstar tänderna två gånger om dagen, man borstar två minuter varje gång och man använder två centimeter fluoridtandkräm varje gång. Ursprungligen var det faktiskt så att det var fyra tvåor i de här reglerna och det var att man skulle avhålla sig två timmar efter tandborstning från att äta. Man gav upp det för det blev för mycket att hålla reda på, så det är de här två plus två plus två som är det viktiga idag. Sen ska man tänka då på att tandborstningen gör rent på insidan och utsidan av tänderna, men har man tecken på tandköttsinflammation, tandlossning eller har haft karies, tandröta mellan tänderna så måste man också göra rent mellan tänderna. Och det gör man allra bäst med något som kallas för en enbindelsborste. Ibland diskuteras ju då värdet av tandtråd och är det riktigt tätt och inga sjukdomstecken så kanske tandtråd kan vara utmärkt, men det är enbindelsborste som är det överlägset bästa redskapet.

CECILIA

Enbindelsborste?

BJÖRN

Ja, och den går man då till apoteket och handlar. Man har i regel fått en instruktion av kanske en tandhygienist eller tandläkare att använda den här enbindelsborsten. Och de finns då i en uppsjö av dimensioner som passar. Och det är inte en standard som passar alla områden i munnen, utan du får testa eller tandhygienisten visar dig vilken borste som passar i vilket område. Och det som är intressant, jag får ge ett litet praktiskt tips här, är att ibland när man är i tandvården så ser man att det är en gul borste som tandhygienisten rekommenderat i det området och en blå. Nu är problemet att det finns så många olika fabrikat och färgerna stämmer inte mellan de olika fabrikaten. Så man får hålla reda på vad det är för dimension som man helst ska ha i respektive område.

CECILIA

Så man ska hålla på med olika borstar i hela munnen varje dag?

BJÖRN

Helst varje dag, särskilt om man har tecken på sjukdomsutveckling. Så ska man göra det. Och ytterligare ett litet tillägg här, det finns många influencers idag som har sina egna hälsotips, inte minst när det gäller munhälsa. Men en sak som är jätteviktig, det är att man borstar tänderna efter frukost. Och skälet till det är att då floriden i tandkrämen ska kunna verka. För om man borstar först och äter frukost sen, då har man så att säga sköljt bort florideffekten. Och sen att tandborstning är det sista momentet man gör före sänggåendet. För då kan tanden få vila sen med floriden på tandytan under så lång tid som möjligt.

CECILIA

Då får man de där två timmarna?

BJÖRN

Precis, drygt det om man sover mer än två timmar.

CECILIA

Just det, precis.

BJÖRN

En sak som jag tycker man kanske ska uppmärksamma, när man har förlorat tänder så ersätter man ju idag ganska ofta förlorade tänder med tandimplantat. En fantastisk behandlingsmöjlighet och ger ju helt nya möjligheter med fastsittande konstruktioner jämfört med de tidigare avtagbara proteserna eller tandburna proteser. Så det finns någonting fantastiskt positivt med implantaten. Men det man ska tänka på är att har man fått tandimplantat så kräver de minst lika mycket omsorg när det gäller munhygien som de egna tänderna. Ibland kanske man tänker som att jag har ju fått ett implantat av titan, det kan väl inte gå hål i det? Och det är helt korrekt. Man kan inte få hål, inte karies i ett implantat, men man kan få tandlossningsliknande förändringar runt implantatet. På fackspråk kallas ju det peri-implantit och det är en väldigt svårbehandlad sjukdom där vi har sämre lyckandefrekvens i behandling jämfört med om den här skadan sker kring naturliga tänder. Därför är omsorgen, egenvården av implantat oerhört viktig. Där gör man sin stora insats både med tandborsten men också med mellanrumsborstar. Så att tänk på det extra mycket. Det är inte så att tandimplantatet nu innebär att man slipper sin munhygien utan tvärtom. Man ska vara extra vaksam när man har implantat.

CECILIA

Munsköljmedel då?

BJÖRN

Ja, det här är en lite känslig fråga. Man kan säga att det finns särskilda munsköljmedel som innehåller extra mycket fluorid. Har man mycket hål i tänderna eller fått lagat mycket och tandvården har rekommenderat munskölj med fluorid, då är det absolut bra. Jag brukar lite raljant säga att munsköljmedel är lite som deodorant. Vill man använda det och tycker att man känner sig lite mer duktig och lite mer aptitlig för grannskapet så är det klart att man ska göra det. Men tittar man på nationella riktlinjer för tandvården i Socialstyrelsens dokumentation eller riktlinjer som bygger på evidens, då är om någonting har evidens 1 absolut det bästa och är det 10 så är det mycket tveksamt. Munsköljmedel har då 10 som Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det ger kanske en indikation på hur viktigt det är. Det absolut avgörande när det gäller munhygien är att kratsa bort bakteriebeläggningar mekaniskt. Munsköljmedel tar inte bort bakteriebeläggningarna. I bästa fall kan munsköljmedel hjälpa till att förhindra ny bakterieväxt. Tycker man att man blir en gladare person om man använder munsköljmedel så är det klart att man ska göra det. Men det är väldigt viktigt att man inte ersätter mekanisk rengöring, tandborstning och mellanrumsborste med munskölj för det hjälper inte.

CECILIA

Men hur vet man om man har tandlossning eller dålig munhygien? Finns det några varningstecken?

BJÖRN

Ja, just när det gäller tandköttsinflammation så är ju ett varningstecken att det blöder från tandköttet. Det kan man ju märka ibland när man kanske spottar ut i handfatet när man håller på att borsta tänderna att det ser ut som det kommer någon liten droppe blod eller så. Det är inte farligt, men det ska ju inte fortsätta så under längre tid. Då får man söka tandvård. Däremot om man upptäcker något område i munnen där det är inflammerat så behöver man göra lite extra rent där. Så det är viktigt. Sen är det ju så att de flesta av oss borstar ju tänderna i badrummet framför en badrumsspegel. Men det är ganska sällan man lyfter på läppen och tittar hur det ser ut i munnen. Så det rekommenderar jag att man gör. Titta lite hur det ser ut och bli bekant med hur det ser ut i din mun. Det friska tandköttet är blekt rosa och det sluter väl an mot tanden. Och man kan se ganska tydligt om det är något som är svullet eller så. Det är ett tecken på inflammation. Så länge inflammationen håller sig till tandköttet, tandköttsinflammation eller gingivit som det heter på fackspråk, då är det inget konstigt. Man kan komma tillbaka till den helt friska situationen. Men om det här får fortgå under lång tid, då kommer bakterier att stängas in under tandköttet och då får man risk för att utveckla tandlossningssjukdom. Då får man en infektion med bakterierna vid tandköttskanten som är innestängda under tandköttet. De leder till att tandköttet svullnar, stänger in mer bakterier. Vi får en frisättning av inflammationsmediatorer som leder till nedbrytning av käkbenet också. Och så småningom får vi en mer uttalad tandlossningssjukdom. Tecken på tandlossning kan vara att man ser att man får mellanrum mellan tänderna där man aldrig haft det tidigare. Eller att tänderna börjar luta framåt på ett konstigt sätt. Man brukar ibland kalla det för paraplyställning, som du tänker dig ett utfällt paraply. Att tänderna lutar framåt, och mellanrum. Och att man ser att tandköttet drar sig tillbaka. Det är inte så att tanden blir längre, men tandköttet drar sig tillbaka på grund av inflammationsutveckling och att käkbenet förstörs. Och sen sent i sjukdomsutvecklingen är det att tänderna känns lösa. Men fortsatt så finns det ganska hyggliga möjligheter att stoppa upp sjukdomsutvecklingen och förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Det är lite trixigare att bygga tillbaka den vävnad som har förlorats, men för att förhindra allt detta så är det ju egenvården. Om man ser till att ta bort bakteriebeläggningarna i tandköttskanten, om man tillför fluorid till tandytan så att man stärker tandytan så slipper man kariesutveckling och man slipper tandköttsinflammation och tandlossning.

CECILIA

Men hur är det med dålig andedräkt då? Är det ett tecken på tandlossning?

BJÖRN

Det kan vara ett tecken på tandlossning. Det kan vara ett tecken på en infektion i munnen. Ofta så är dålig andedräkt kopplat till bakterieväxt i det man kallar kryptorna, alltså håligheterna på tungan. Där kan växa mycket bakterier som är svavelproducerande och det luktar som ruttet ägg om man nu ska göra en liknelse. Och man kan roa sig någon gång faktiskt med att lukta på sin egen tandtråd eller sin egen mellanrumsborste och då kan man ibland känna den här doften av lite ruttet ägg. Och då förstår man att dålig andedräkt oftast är kopplat till oralhälsan så att säga. Har man en frisk mun så har man ingen dålig andedräkt. Sagt det så är det klart att det finns andra sjukdomstillstånd, öron, näsa, hals eller mag-tarmkanalens sjukdomar som kan ge dålig andedräkt. Men det är mer ovanligt. Dålig andedräkt som kommer från munnen står för 75-80% av all dålig andedräkt.

CECILIA

Det finns en latinsk term.

BJÖRN

Ja, halitosis.

CECILIA

Halitosis. Jag tycker du har lite halitosis kan man säga då.

BJÖRN

Ja. Man kan dunka folk runt omkring och säga “Tjenare, du har lite halitosis”. Nej, faktum är att det där är inte alldeles enkelt. Jag som tandläkare idag så har jag kommit så långt så att jag nog inte drar mig för att säga det om jag träffar på en sådan individ eller patient. Men det är en väldigt, väldigt känslig sak att tala om för en individ att de luktar illa ur munnen.

CECILIA

Varför är det så känsligt?

BJÖRN

Ja, det är en bra fråga. Det har väl att göra med att tala om för någon att du luktar ruttet. Och sen då kopplat till den skam och skuld som man prackar på den, som man ger denna information. Det är intressant varför det är så laddat.

CECILIA

Det är som att det nästan är ännu mer laddat just till munnen.

BJÖRN

Ja, det är det faktiskt. Man kan säga att någon luktar armsvett eller du luktar lite svettigt, har du varit och tränat eller något sånt där. Men däremot så är det inte så lätt att säga att den luktar illa ur munnen. Sen ska man också vara klar över att i den här hälsohaussen som vi har så finns det också ganska många, inte minst ungdomar, som är väldigt oroade av att ha dålig andedräkt utan att de alls har det.

CECILIA

Pseudohalitos.

BJÖRN

Precis. Och då för att förhindra det här som inte finns så ger man sig på olika munsköljvätskor och så, munsköljmedel. Det är egentligen bara att hålla upp handen framför munnen och andas ut i handen, blåsa ut i handen och andas in sen så känner man om det luktar illa.

CECILIA

Enkelt knep.

BJÖRN

Det är ett enkelt knep. Och sen ska man också veta att har man en identifierad dålig andedräkt, halitosis, då finns det särskilda munsköljmedel som är specifikt inriktade på det här. Så förbättrad munhygien i kombination med dessa speciella munsköljmedel så kan man läka ut sin illaluktande andedräkt. Och då är ju apotekspersonal väldigt kunniga och hjälpsamma oftast när det gäller att välja rätt produkt för just det här tillståndet.

CECILIA

För att jag läste i er bok att det också faktiskt finns en skala på det här som tandläkaren då kan använda.

BJÖRN

För graderingen när man undersöker en sådan här patient. Det finns lite olika skalor, 0-3 eller 1-5. Och då kan man säga att når man upp till 5 där då ryggar även tandläkaren tillbaka när det gäller det här. Sen kan man mäta med hjälp av mätapparatur också specifikt hur det är med andedräkten. Men det är lite mer ovanligt.

CECILIA

Men får man sämre andedräkt när man blir äldre?

BJÖRN

Inte för att man blir äldre. Man luktar mer erfaret när man blir äldre. Nej, men faktum är att den frågan kommer ganska ofta om det är kopplat till ålder. Och det är det inte i sig. Det är då kanske erfarenheter från när man träffar på äldre som är vårdberoende och så. Och där inte munhygienen sköts på ett riktigt tillfredsställande sätt. Det tycker jag finns ett fantastiskt utvecklingsområde att hela vården lär sig och inser värdet av munhygien för livskvalitet. Inte bara för kopplingen till alla andra sjukdomar utan också för den munhälsorelaterade livskvaliteten.