Skip to main content

Ögonblicket: ”Dold stamning kan skapa mycket ångest”

Stamning kan tysta människor. Det verkar gälla unga tjejer i högre utsträckning, menar Ineke Samson som studerar könsskillnader vid stamning.

Namn: Ineke Samson
Titel: Logoped vid Logopedkliniken, Danderyds sjukhus och forskar­studerande vid enheten för logopedi, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
Forskar om: Könsskillnader i stamning hos unga kvinnor och män.

Missing ALT text.
Ineke Samson. Foto: Joel Nilsson

”När patienten, vi kan kalla henne Lena, kom till mig hade hon ingen hörbar stamning men hon var plågad och hade ständig ångest över sitt tal. När jag föreslog att det nog var stamning som var grundorsaken bröt hon ihop.  Efter två år i terapi avslutade vi behandlingen och Lena var lättad. Nu lät hon stamningen höras. 

Tillståndet hon plågats av kallas dold stamning. Omgivningen märker inte av någon stamning eftersom personen utvecklat strategier för att dölja den, till exempel att prata mindre, byta ut ord eller spela oförstående. Behandlingen utgörs av teknikövningar men också samtalsstöd då man hjälper den drabbade att våga tala fullt ut och därmed exponera sin stamning.

Ungefär lika många pojkar som flickor börjar stamma som barn. För många växer det bort när hjärnan utvecklas men cirka en procent av den vuxna befolkningen stammar. Vi har sett i studier att tjejer i tonåren tycker det är mer besvärande att stamma än killar i samma ålder. De verkar oftare dölja stamningen och ha ett större behov av att känna sig ’vanliga’. De känner sig också ofta helt ensamma med sitt problem. Nu gör jag djupintervjuer med unga kvinnor och män som har valt att dölja stamningen för att undersöka varför de väljer just denna strategi. Syftet är att få höra personliga erfarenheter av stamning.

Att forska om dold stamning är en utmaning eftersom det inte varit tydligt definierat. Men det behövs för att kunna ge rätt vård till varje person. Dold stamning kan skapa mycket ångest och begränsa en människas liv fundamentalt. Bara att säga sitt eget namn kan vara väldigt laddat. Det ordet går ju inte att byta ut.”

Berättat för Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4/2019.