Ny i vaccingänget

Nya mRNA-vaccin är supersmarta uppfinningar men det är gamla vaccin också. Flera olika vaccintyper kommer bli viktiga i kampen mot covid-19, tror forskarna.

Illustration av virus, dna och sprutor - symboliserar de nya vaccinerna mot corona.

Text av Ola Danielsson, producerad för tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021. 

DNA-vaccin

Består av en bit cirkulärt DNA från viruset och fungerar genom att DNA:t styr tillverkning av ett protein som är unikt för viruset. Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar mot det. Vaccinet kan tillverkas genom att den aktuella genetiska sekvensen sätts in i bakterier som odlas upp.

Fördelar: Flexibelt, kan snabbt utvecklas.

Nackdelar: Krångligt att få in i cellkärnan.

Används mot: Inget ännu godkänt för människor.

RNA-vaccin

Består av mRNA-molekyler i en nanobubbla av fettmolekyler och fungerar genom att mRNA:t styr tillverkningen av protein som är unikt för viruset. Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar mot det. Tillverkningen i fabriken startar med produktion av DNA (på liknande sätt som för DNA-vaccin), som sedan omvandlas till RNA.  

Fördelar: Flexibelt, kan snabbt utvecklas.

Nackdelar: Känsligt att förvara.

Används mot: Covid-19.

Virusvektorvaccin

Innehåller liksom mRNA och DNA-vaccin genetiska instruktioner för ett protein. Men genen har satts in i ett försvagat virus. Viruset infekterar kroppens celler, där genen kan ge upphov till det önskade proteinet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar.

Fördelar: Ger ett immunsvar som även förutom antikroppar ofta inkluderar T-celler som kan döda virus.

Nackdelar: Fungerar sämre för varje vaccination eftersom immunförsvaret känner igen viruset.

Används mot: Ebola.

Illustration av virus, dna och sprutor - symboliserar de nya vaccinerna mot corona.

Levande vaccin

Består av en försvagad version av det sjukdomsframkallande viruset. Kan tillverkas genom att virus får passera upprepade gånger genom celler från en annan djurart, till exempel kycklingäggceller. För varje odlingsomgång blir viruset lite mer anpassat till kycklingcellerna och mindre anpassat till mänskliga celler, men det kan fortfarande föröka sig i vår kropp och aktivera vårt immunförsvar.

Fördel: Effektiva. Liknar den naturliga patogenen och ger ett starkt immunsvar, ofta lång immunitet.

Nackdel: Det kan finnas en risk att vaccinet ger upphov till sjukdom, även om den är mycket liten.

Används mot: Påssjuka, mässling, gula febern, polio.

Virusliknande partiklar

Består av en tom partikel som uttrycker flera proteiner på ytan så det liknar ett virus.

Fördel: Ett säkert alternativ till levande vaccin. Eftersom partikeln inte innehåller något genetiskt material kan den inte föröka sig men immunförsvaret reagerar starkt på det. Ger starka antikropssvar.  

Används mot: HPV, Hepatit B.

 Av alla vacciner är det här en av mina favoriter. De är gjorda med spännande tekniker där mycket precision kan komma att uppnås. De vaccin som är godkända fungerar mycket bra och vi kommer sannolikt få se andra vaccin, inkluderat sars-cov-2-vaccin, baserade på detta inom en snar framtid.

Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet

Inaktiverade vaccin

Består av inaktiverad, avdödad, version av viruset. En del vacciner består av inaktiverade toxiner från bakterier. Produktionen börjar med att virus dödas med värme eller kemikalier.

Fördel: Säkra.

Nackdel: Ger inte lika bra immunitet som levande vaccin. Flera doser behövs.

Används mot: Hepatit A, influensa, TBE, rabies, polio.

Subprotein-vaccin            

Består av en liten del av viruset, ofta ett protein på virusets yta, som immunförsvaret kan känna igen som främmande. Framställs med hjälp av odlade bakterier eller celler och kombineras ofta med en adjuvant, ett ämne som förstärker immuneffekten.

Fördel: Säkra och stimulerar ofta starka antikropssvar.

Nackdel: Kan vara mer utmanande att producera på rätt sätt och att framställa i stor skala. Ger inte lika bra immunitet som levande vaccin. Flera doser behövs.

Används mot: Kikhosta, Pneumokocker, bältros med flera.

Källor: Läkemedelsverket, Gavi, Matti Sällberg, Karin Loré.

Artikeln publicerades första gången på ki.se i januari 2021, bilderna är hämtade från Pixabay (public domain).

Mer läsning