Skip to main content

Matöverkänslighet – en lathund

Matöverkänslighet kan antingen bero på allergi eller intolerans. Lite extra rörigt blir det eftersom både allergi och intolerans ibland förekommer mot samma födoämnen. Här är en lathund som förklarar likheter och skillnader.

Allergier: Allergi beror på att kroppen av någon, i de flesta fall okänd, anledning har bildat antikroppar mot något protein eller någon kolhydrat i det aktuella födoämnet. Ofta handlar det om IgE-antikroppar. Symtomen rör sig ofta om nässelutslag, eksem, illamående, kräkning, magont, diarré, astma och allergisk snuva. Men alla IgE-medierade allergier har potentialen att i värsta fall resultera i en livshotande anafylaktisk reaktion och dödsfall har förekommit.

Nötter, fröer: Mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistagemandel och makadamianöt är alla nötter mot vilka det går att utveckla allergi. Sesamfrö och senapsfrö är de vanligaste allergiframkallande fröerna.

Jordnötter. Foto: CC0, Creative Commons.Baljväxter (jordnöt och soja): Jordnöten är inte en nöt utan en baljväxt och ingår därför i samma grupp som soja, ärtor, bönor, kikärter, linser och lupin. Allergi uppstår oftast redan i barnaåren och växer sällan bort. Vanligt är att man är allergisk mot flera baljväxter.

Spannmål: Vid allergi mot spannmål handlar det oftast om antikroppar mot protein i vete, men allergi förekommer också mot andra sädesslag.

Mjölk/mejeriprodukter: Mjölkproteinallergi är vanligast i småbarnsåren och växer ofta bort. Upp till en procent av barnen och 0,2 procent av den vuxna befolkningen är drabbade. Alla former av mjölk måste undvikas, även får- och getmjölk.

Ägg: Drabbar upp till två procent av små barn, men hos många växer allergin bort. Det vanliga är allergi mot protein i äggvitan men även allergi mot äggulan förekommer. Då är man ofta också allergisk mot hönskött.

Sushi, foto: CC0.Fisk och skaldjur: Fiskallergi uppträder i regel under tidig barnaålder och växer oftast inte bort, men det är ovanligt. IgEantikroppar förekommer endast hos 0,5 procent av barnen. Allergi mot skaldjur uppstår istället oftast i vuxen ålder och kan även omfatta musslor och bläckfisk.

Intoleranser: Glutenintolerans (celiaki): Är en autoimmun sjukdom där kroppen har bildat IgA-antikroppar (inte IgE-antikroppar) mot enzymet transglutaminas, tTG. I praktiken innebär det att man inte tål de proteiner som finns i vete, råg och korn. Vid långsiktigt fortsatt intag skadas tarmen vilket kan ge näringsbrist.

Laktosintolerans: Beror på brist på enzymet laktas, som behövs för att bryta ned laktos, mjölksocker, i tunntarmen. Att sakna laktas är inte en sjukdom utan det normala i många områden. I Sverige är bara 4-10 procent av de vuxna drabbade, i Finland 15-20 procent, i medelhavsområdet 30-60 procent och i Asien, Sydamerika och Afrika i princip alla. Allvarligaste symtomen är gasbildning, magont och diarré. Lösningen är att undvika mjölk och mejeriprodukter.

Satsningar på kunskapsspridning

Kunskapsläget kring matallergi och matöverkänslighet förändras snabbt, något som gör att det finns ett stort behov av kunskap hos patienter, inom vården och hos andra aktörer. Därför inrättas ett regionalt matallergiskt kunskapscentrum i Stockholm för att höja kunskapsnivån i sjukvården.

Samtidigt har Centrum för allergiforskning vid Karolinska Institutet tillsammans med Astma- och allergiförbundet och Livsmedelsföretagen fått bidrag från allmänna arvsfonden för att starta ett nationellt tvärvetenskapligt kunskapscentrum för matöverkänslighet under parollen ”Bra mat för alla”. Det ska sprida information till allmänheten, arbeta med politiskt påverkansarbete och utgöra en kontaktpunkt för samarbeten kring matöverkänslighet – över alla samhällssektorer.

Källa: SLL, Karolinska Institutet

Text: Fredrik Hedlund, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2018.