Skip to main content

Djurförsök på Karolinska Institutet

Karolinska Institutets vision är att verka för en bättre hälsa för alla. Det gör vi både genom grundläggande forskning för att förstå biologiska mekanismer och genom mer patientnära forskning som tar fram nya behandlingsformer.

Foto: Komparativ Medicin/Karolinska Institutet.

Varför behövs djurförsök?

En stor del av den experimentella forskningen utförs i exempelvis provrör eller cellodlingar. Men ännu går det inte att ersätta all användning av försöksdjur med forskning med alternativa metoder. Forskning om många stora sjukdomsområden behöver djurförsök för att få ny kunskap om hittills okända biologiska mekanismer.

Etisk prövning

Att använda djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat och styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att få utföra ett djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket. I de djurförsöksetiska nämnderna sitter forskarrepresentanter och lekmän, inklusive representanter från djurskyddsorganisationer. Nämndens uppgift är att väga påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.

Utbildningskrav

Alla personer som utför djurförsök vid Karolinska Institutet - forskare, studenter och djurvårdare - ska ha genomgått en utbildning i försöksdjurskunskap. Utbildningen inbegriper bland annat begreppet 3R, som i Replace, Refine, and Reduce.

    Begreppet 3R

    • Ersätt (Replace) djur med alternativa metoder när så är möjligt.
    • Förfina (Refine) metoder och utförande så att smärta och obehag undviks.
    • Minska (Reduce) antalet djur.

    Principen om 3R för dig som är medarbetare på KI

    Vilka försöksdjur används vid KI?

    Möss, råttor och zebrafiskar är de djurarter som används allra mest inom den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet.

    Många möss avlas fram med specifika förändringar i sina arvsanlag, för att studera hur dessa anlag påverkar vilka proteiner som bildas och deras funktion för uppkomsten av sjukdom. Inom forskning om inflammationer används ofta råttor. Zebrafiskar, som är genomskinliga under sin uppväxt, ger möjlighet att rent optiskt följa cellers och organs utveckling. I viss utsträckning görs försök även med salamandrar och rundmunnar.

    Ett mindre antal grisar används inom Karolinska Institutets forskning och då främst om hjärtkärlsjukdomar.

    Apor används endast i de få tillfällen när andra djurarter inte kan användas. De används främst i forskning om hjärnans sjukdomar, uppbyggnad och funktion samt i forskningen för att få fram vaccin, till exempel mot hiv/aids och malaria.

    Forskning med apor

    Apors boendemiljö och sociala miljö

    Alternativa metoder

    Viss medicinsk forskning behöver göras i biologiska system som liknar människokroppen så mycket som möjligt. Men även för komplicerade studier kan djurförsök i vissa fall ersättas med exempelvis försök i cellkulturer eller med datormodeller. Utveckling och prövning av alternativa metoder pågår vid flera universitet och högskolor. 

    Vetenskapsrådet ger också ekonomiskt stöd till projekt som syftar till att utveckla alternativa metoder som förfinar, minskar och/eller ersätter djurförsök. Vid Karolinska Institutet har flera forskargrupper fått del av dessa speciella anslag för att använda och utveckla alternativa metoder i sin forskning.

    Möt tre forskare som söker alternativ

    Djurförsök under historien

    Djur har sedan länge använts i forskning och har varit avgörande för den kunskap vi har idag om kroppens utveckling och genetik och för framtagande av exempelvis vaccin och antibiotika.

    Tidslinjen: Djurförsök

    Kontakt

    För mer information, använd vårt kontaktformulär.