Djurförsök på Karolinska Institutet
KI's uppdrag är att bedriva utbildning och forskning. Det gör vi genom grundläggande forskning för att förstå biologiska mekanismer och genom mer patientnära forskning som tar fram nya behandlingsformer. En stor del av forskningen utförs med exempelvis cellodlingar, men inom forskningen om många stora sjukdomsområden behövs djurförsök för att få ny kunskap. Att använda djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat.
Varför behövs djurförsök?
En stor del av den experimentella forskningen utförs i exempelvis provrör eller cellodlingar. Men ännu går det inte att ersätta all användning av försöksdjur med forskning med alternativa metoder. Forskning om många stora sjukdomsområden behöver djurförsök för att få ny kunskap om hittills okända biologiska mekanismer.
Etisk prövning
Att använda djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat och styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att få utföra ett djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket. I de djurförsöksetiska nämnderna sitter forskarrepresentanter och lekmän, inklusive representanter från djurskyddsorganisationer. Nämndens uppgift är att väga påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.
Utbildningskrav
Alla personer som arbetar eller forskar med djurförsök vid Karolinska Institutet - forskare, studenter och djurvårdare - måste genomgå utbildningar i försöksdjurskunskap. Utbildningen inbegriper bland annat begreppet 3R: Replace, Refine, Reduce. Kompetensen ska bibehållas och vara uppdaterad.
Begreppet 3R
- Ersätt (Replace) djur med alternativa metoder när så är möjligt.
- Förfina (Refine) metoder och utförande så att smärta och obehag undviks.
- Minska (Reduce) antalet djur.
Vilka försöksdjur används vid KI?
Möss, råttor och zebrafiskar är de djurarter som används allra mest inom den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet.
Många möss avlas fram med specifika förändringar i sina arvsanlag, för att studera hur dessa anlag påverkar vilka proteiner som bildas och deras funktion för uppkomsten av sjukdom. Inom forskning om inflammationer används ofta råttor. Zebrafiskar, som är genomskinliga under sin uppväxt, ger möjlighet att rent optiskt följa cellers och organs utveckling. I viss utsträckning görs försök även med salamandrar och rundmunnar.
Ett mindre antal grisar används inom Karolinska Institutets forskning och då främst om hjärtkärlsjukdomar.
Apor används endast i djurförsök när andra metoder eller djurarter inte kan användas. De används främst i studier om hjärnans sjukdomar, samt i försök som syftar till att utveckla vaccin eller behandlingar mot svåra infektionssjukdomar.
Alternativa metoder
Viss medicinsk forskning behöver göras i biologiska system som liknar människokroppen så mycket som möjligt. Men även för komplicerade studier kan djurförsök i vissa fall ersättas med exempelvis försök i cellkulturer eller med datormodeller. Utveckling och prövning av alternativa metoder pågår vid flera universitet och högskolor.
Vetenskapsrådet ger också ekonomiskt stöd till projekt som syftar till att utveckla alternativa metoder som förfinar, minskar och/eller ersätter djurförsök. Vid Karolinska Institutet har flera forskargrupper fått del av dessa speciella anslag för att använda och utveckla alternativa metoder i sin forskning.
Möt tre forskare som söker alternativ
Djurförsök under historien
Djur har sedan länge använts i forskning och har varit avgörande för den kunskap vi har idag om kroppens utveckling och genetik och för framtagande av exempelvis vaccin och antibiotika. Tidslinjen: Djurförsök
Kontakt
För mer information, använd vårt kontaktformulär.