Vem ska man lita på? Medicinvetarna #173
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han. Avsnittet publicerades 11 juni 2025.
Litar du på de flesta? Eller tycker du man bör vara mycket försiktig när man har att göra med främmande personer? Det är en fråga som används av forskare för att studera vad som påverkar människors tillit till andra och samhället i stort. Att kunna lita om på omgivning är viktigt.
– Tillit hjälper oss att överbrygga osäkerhet och navigera lättare i en komplex värld, säger Philip Pärnamets är forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I sin forskning undersöker han bland annat hur vi lär oss om andra och hur vi tar beslut i sociala situationer, till exempel när vi bygger tillit till andra inom ramen för ekonomiska utbyten. Syftet med hans forskningen är att bättre förstå den mänskliga samarbetsförmågan och hur den relaterar till grundläggande psykologiska processer som uppmärksamhet och inlärning.
I avsnitt 173 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om faktorer som påverkar vår tillit och hur man kan forska om frågan. I en osäker miljö där man inte kan lita på andra sjunker tilliten till omgivningen.
– Då kommer även vi själva att bete oss mindre pålitligt, säger Philip Pärnamets.
I avsnittet intervjuas även KI:s rektor Annika Östman Wernerson om vikten av akademisk frihet. Akademisk frihet innebär bland annat att man ska kunna utgå från den evidens som finns när man bedriver högre utbildning.
– Det handlar också om att forskare själva ska kunna formulera sina forskningsfrågor, öppet publicera resultaten och kritiskt kunna diskutera resultaten utan att riskera repressalier. Allt detta hör till den akademiska processen. Bromsar man dessa möjligheter genom att exempelvis censurera ord eller lägga sig in vad som ska beforskas, sätter man den akademiska processen ur spel, säger hon.
Inskränkningar i den akademiska friheten riskerar leda till att vi går miste om viktig kunskap och får sämre beredskap vid pandemier eller effekter av klimatförändringarna, menar hon.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av intervjun med Philip Pärnamets.
Lyssna och läs mer
Photo: Andreas Andersson#28: Vem är oroligast?
Lite oro kan vara bra. Men när orostankar hindrar dig att leva kan det bli ett problem. I avsnitt 28 av podden Medicinvetarna berättar forskaren Erik Andersson varför nagelbitning är en logisk sysselsättning för oroliga och om strategier för att minska oron.
Photo: Illustration: Emma HanquistDen ömtåliga tilliten
Tillit är lätt att rasera men svårt att bygga upp. Forskarna vill ge oss de rätta redskapen.
Photo: Andreas AnderssonVem får ha sex?
Påverkar kroppslängd, inkomst eller käkbenets utformning om man får ligga? Forskaren Peter Ueda har bland annat studerat förekomst och konsekvenser av sexuell inaktivitet och skrivit en bok om manlig ofrivillig sexlöshet, att vilja ha sex men inte ha tillgång till det.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Lyssnarfrågan #37: Vad är CADASIL?
CADASIL är en ovanlig och ärftlig form av demens som orsakas av förändringar i de små blodkärlen i hjärnan. Drabbade personer får inte sällan migrän med aura i tonåren, men de mer uppenbara kognitiva försämringarna debuterar oftast långt senare.
Själva ordet är en förkortning för cerebral autosomal dominant arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati. CADASIL beskrevs första gången 1955 och har hittats i ett 20-tal släkter i Sverige.
Helena Karlström är lektor och docent i neurobiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. I sin forskning har hon intresserat sig för olika aspekter av neurologiska sjukdomar i hjärnan, som alzheimers och CADASIL.