På väg mot en bättre värld

En annan enande strategi som Tobias Alfvén föreslår är att tänka på hur vi kan göra livet så bra som möjligt för våra barn, från mammas mage, via förlossningen och hela vägen till en vuxen individ.

– En vettig uppväxtmiljö och en god hälsa för det växande barnet – jag tror vi kan enas ganska bra om vad det är. Lyckas vi med det så har vi ett samhälle som är bra för nästan alla, säger han.

Tobias Alfvén och hans kollegor publicerade nyligen en artikel som analyserar hur barnhälsan skulle kunna gynnas av förbättringar i ett antal sektorer i samhället förutom medicinen, som exempelvis utbildning, handel, jordbruk, social trygghet och transporter.

Omvänt hör barnen till dem som drabbas hårdast i dåligt fungerande samhällen. Delmålet som handlar om barnhälsa säger att dödligheten bland barn under fem år ska reduceras till under 25 per 1000 levande födda.

– I dag ligger den siffran, som jag tycker är den kanske viktigaste hälsoindikatorn på jorden, på 43. Det innebär att det nästan krävs en halvering, så det är väldigt ambitiöst.

Tobias Alfvén tycker dock att det är ett rimligt mål. Han påminner om att världen har lyckats halvera barnadödligheten en gång tidigare, nämligen under 1990-2015 då världen arbetade mot millenniemålen.

– Den stora minskningen av barnadödligheten de sista 25 åren är en helt makalös förbättring, säger han.

Stora positiva samhällsförändringar, som att den extrema fattigdomen minskade och att tillgången till rent vatten och utbildning ökade, i kombination med riktade insatser som vaccinationer, behandling med vätskeersättning vid diarréer och förbättrad prevention och behandling av malaria var avgörande för den minskade barnadödligheten.

Men även i samhällen där de grundläggande mänskliga behoven är uppfyllda kommer barn födas för tidigt – det måste också finnas ett bra sjukvårdssystem. Det är svårt att åstadkomma på kort tid i länder där förutsättningarna saknas. Men enligt Tobias Alfvén är det viktigt att se att små förändringar i de system som finns kan göra stor skillnad för sjukvårdens effektivitet.

Symtom på malaria

Han och hans kollegor har precis blivit klar med en studie i Etiopien som omprövar hur barn med feber ska tas om hand. Feber kan bero på en ofarlig infektion eller vara ett symtom på malaria, lunginflammation eller diarré – de tre vanligaste dödsorsakerna hos barn under fem år. Lokala byhälsovårdare kan upptäcka dessa sjukdomar, men ibland kan inte orsaken fastställas direkt.

I forskarnas studie fick hälften av dessa barn rådet att komma tillbaka efter tre dagar, enligt Världshälsoorganisationens nuvarande riktlinje. Den andra hälften fick rådet att endast komma tillbaka om febern inte går över eller förvärras.

– Det visade sig att det inte gjorde någon skillnad alls för hur det går för barnen. Vi hoppas att detta kan påverka de globala råden för hur dessa barn handläggs, säger Tobias Alfvén.

Syftet är att frigöra resurser till de verkliga behoven.

– Globala riktlinjer påverkar miljontals vårdbesök varje år, men de är långt ifrån alltid evidensbaserade. Vårdbesök som är onödiga kan förvärra hälsan genom att ta resurser från annat, dels från sjukvården men också från familjerna som hade kunnat arbeta i stället för att resa långväga till sjukhuset, säger han.

Ett annat projekt förfinar snabbtester, så att det ska bli lättare att skilja mellan bakterieorsakad och virusorsakad lunginflammation.

Ytterligare ett forskningsprojekt riktar in sig på den näst vanligaste dödsorsaken under första levnadsmånaden, nämligen syrebrist i samband med förlossningen. Standardbehandlingen i dag är andningshjälp med så kallad mask och blåsa. Rätt utförd är det en effektiv metod, men den kräver erfarenhet. Om barnets nacke hålls i fel vinkel så kommer ingen luft in.

Därför prövas en alternativ mask, så kallad larynxmask, i en randomiserad studie i Uganda. Larynxmasken är lättare att använda av personer med begränsad erfarenhet. Frågan som nu behöver besvaras är om det leder till att fler barn räddas.

För att möjliggöra utvärdering av mål och delmål har FN kommit överens om 232 mätbara indikatorer. Av dessa handlar 50 stycken om hälsa. Det internationella forskningssamarbetet Global Burden of Disease study (GBD) följer det globala hälsoläget och har analyserat 37 av dessa för 188 länder under åren 1990-2016.

Enligt GBD är Singapore, Island och Sverige de länder som bäst uppfyller utvecklingsmålen, medan Afghanistan, Centralafrikanska republiken och Somalia har längst väg att vandra.

Men Emilie Agardh, docent i epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap och som har varit drivande i GBD-samarbetet från Sveriges håll sedan 2012, påpekar att det finns stora ojämlikheter även inom länder. Sverige är inget undantag och även här finns mycket att göra.

– Även om Sveriges sjukvårdssystem har rankats som ett av de bästa i världen så finns det, som i många andra höginkomstländer, betydande skillnader i hälsa mellan landets landsting och regioner och även i sociala grupper. Orsakerna till skillnaderna är inte helt klarlagda och vi saknar fortfarande en bra och jämförbar helhetsbild, säger hon och menar att GBD har potential att erbjuda just detta.

Ingen får lämnas bakom

En hörnsten i Agenda 2030 är att de globala målen gäller alla delar av befolkningen. Ingen får lämnas bakom. Många länder försöker nu synliggöra sina inre ojämlikheter i hälsa för att göra detta möjligt. Emilie Agardh bidrar genom att arbeta för att kommande analyser inom ramen för GBD ska innehålla mer detaljerad information om Sverige, utifrån olika landsting och socioekonomiska grupper.

– Informationen behövs för framtida insatser för att minska ojämlikheter i hälsa, men även för att kunna utvärdera FN:s utvecklingsmål på subnationell nivå i Sverige, och jämföra med andra länder på mer lokal nivå, säger hon.

Enligt Emilie Agardh kan Sverige, som är ett av de länder som bäst uppfyller utvecklingsmålen då också bidra med kunskaper om var och varför det går bra eller mindre bra genom att lyfta upp framgångsrika satsningar och sprida detta både nationellt och internationellt.

De största orsakerna till sjukdomsbörda globalt sett är icke-smittsamma sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, cancer, psykiska sjukdomar/beroendetillstånd, rörelseapparatens sjukdomar och diabetes. De är kopplade till fysisk aktivitet, kosthållning och andra livsstilsfaktorer som skiljer sig mellan olika grupper och länder.

Enligt de globala målen ska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar minskas med en tredjedel till 2030. Men typ 2-diabetes är ett växande problem i många samhällen (läs mer på sidorna 28-39).