Medicinvetarna #155: Varför får vi olika effekt av läkemedel?
Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till. Avsnittet publicerades 18 september 2024.
Visste du att en grapefrukt till frukost i vissa fall kan påverka effekten av din medicin? Läkemedelseffekter varierar beroende på en rad faktorer, exempelvis kosten, andra läkemedel du tar och om du har en sjukdom. Även dina gener kan spela roll.
– För de flesta läkemedel påverkar inte genvariationer mellan individer effekten påtagligt men för ca 10 procent av dessa har genvariationerna stor betydelse. I vår forskning har vi bland annat identifierat alla genvarianter som ger ökad läkemedelsomsättning och där denna kunskap idag används i kliniken för att individualisera läkemedelsdosen, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi och chef för sektionen för farmakogenetik vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Hans forskargrupp har också skapat små minimodeller av levern, så kallade leversfäroider, som har samma egenskaper som den mänskliga levern. De används för att förutse och förstå mekanismerna bakom läkemedels giftighet och för att validera viken effekt genvariationerna har för läkemedlens metabolism och toxicitet.
– Läkemedelsbiverkningar orsakar i EU 150 000 – 180 000 dödsfall per år samt 1,6 miljoner sjukhusvistelser per år. Det innebär omfattande vårdkostnader. Därför är det viktigt att minska biverkningarna och finjustera dosen efter varje individ, säger Magnus Ingelman Sundberg.
Hör honom i avsnitt 155 av KI:s podcast Medicinvetarna där han berättar mer om hur läkemedel utövar sin effekt (i hälften av fallen har vi inte en aning, men de fungerar!), problemet med alternativmedicin (vi vet inte vilken den aktiva substansen är vilket gör det är svårt att studera dem) och hur framtiden kan se ut (målet: en AI-analys av din genomsekvens från ditt blodprov talar om vilken läkemedelsdos du ska ta).
Lyssnarfrågan: Hur påverkas kroppen av långvarig stress som depression och ångest?
En lyssnare av KI:s podcast Medicinvetarna undrade hur långvarig stress som depression och ångest påverkar kroppen rent fysiskt.
– När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta samt direkt biologisk påverkan av psykiskt stress, till exempel på immunförsvaret, kan bidra till att personer som drabbas av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för övriga sjukdomar, säger Unnur Valdimarsdottir, professor i epidemiologi vid Medicinska Fakulteten vid Islands Universitet i Reykjavik och gästforskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Hennes forskning ligger i gränsområdet mellan psykiatri och övriga sjukdomar och har som övergripande målsättning att öka förståelsen för hur psykisk stress vid svåra livshändelser (till exempel förlust av anhöriga eller vid cancerdiagnos) samt psykiatrisk sjukdom bidrar till sjukdomsförekomst och överlevnad. Hör hennes svar i lyssnarfrågan nr 18 i KI:s podcast Medicinvetarna.
Mer om liknande ämnen
Photo: Jens MagnussonLänge leve levern!
Många svenskar lever med fettlever – och det behöver inte vara farligt. Men för vissa startas ett förlopp där ihärdig inflammation leder till skrumplever. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som värnar om levern – bukens bjässe som har en smått magisk återhämtningsförmåga och enorm överkapacitet.
Photo: Andreas AnderssonGenanalys kan ge bättre behandling mot depression
Att SSRI-preparat ibland inte fungerar mot depression kan bero på genvariationer hos patienterna, visar Magnus Ingelman-Sundbergs forskning.
Photo: Andreas AnderssonUtmattningssyndrom: Vad vet vi idag?
Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen.