
Forskning vid Karolinska Institutet
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen. Forskningen spänner över hela det biomedicinska fältet – från grundläggande experimentell forskning till kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Här bedrivs banbrytande forskning inom till exempel cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi, omvårdnad och global hälsa.
Aktuellt
Photo: Getty ImagesVår kunskap om hur saker hänger ihop driver innovation
Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.
Photo: Andreas AnderssonKortison: Rävgift eller mirakelmedicin?
Få läkemedel har förbättrat så många människors livssituation som kortison. Det menar professor emeritus Sam Okret, vars forskning handlat om att förstå kortisonets verkningsmekanismer. Hör honom berätta mer om hur det hjälper vid allt från eksem till KOL och reumatiska sjukdomar men också om problematiska biverkningar.
Photo: Jan Eve OlssonCeller, nerver, gener – en utställning i samarbete med Nobelprismuseet
Nobelprismuseet visar upp valda delar av Karolinska Institutets kulturarvssamlingar i samarbete med Hagströmerbiblioteket. Utställningen tar avstamp i de Nobelpris i fysiologi eller medicin som delades ut åren 1931–1933. Pågår mellan 8 maj och 29 november 2026.
Photo: Erik FlygKI fortsätter strategisk satsning på rekrytering av biträdande lektorer
Den 1 juni lanserar Karolinska Institutet en stor internationell rekryteringskampanj för 21 biträdande lektorat. Utgångspunkten är förra årets mycket framgångsrika initiativ, som lockade mer än 2 700 forskare från nästan 90 länder att söka.
Möt våra forskare
Photo: Martin StenmarkElham Rostami räddar liv vid trauma på hjärnan
Som liten tvingades hon fly. I dag räddar Elham Rostami liv i akuta situationer – och forskar för att förstå varför vissa hjärnskadade patienter återhämtar sig oväntat bra.
Photo: Martin StenmarkJohan Lundström sniffar fram ny kunskap
Lukt-tv, pruttfrågor och bebisdoft. Johan Lundströms dagar rymmer allt från behandling av luktbortfall till forskning om hur luktsystemet faktiskt fungerar.
Photo: Martin StenmarkShilan Caman söker svar hos förövarna
Genom att förstå gärningsmännen bakom dödligt partnervåld hoppas Shilan Caman hitta sätt att förhindra framtida mord. Hennes forskning visar att en sak förenar dem: Kontrollbehovet.
Photo: Martin StenmarkPer Uhlén: "Mitt liv är som en film!"
När Per Uhlén var 14 år hamnade han i rullstol. Sedan dess har han blivit professor, startat tre företag och deltagit i två Paralympics.
Forskningsteman och fördjupning
Andningen – en nyckel till kroppens stressystem
Andningen sker normalt utan att vi behöver tänka på det. Samtidigt kan medvetna andningsövningar ge lugnande effekt vid ångest eller stress – men det finns också andningsmetoder som inte är riskfria.
Myter och missförstånd om testosteron
Användningen av testosteron ökar snabbt bland svenska män och på nätet framställs hormonet som ett manlighetselixir. Men myterna är vilseledande, och onödig behandling är inte ofarlig.
När spelandet tar över livet
Dataspelsberoende är på väg att bli en ny diagnos i den svenska sjukvården. Det välkomnas av forskaren och psykologen Philip Lindner, som med oro ser att pengar har fått allt större betydelse i spelen.
Digitala tvillingar ger hälsosvar
Forskaren Mikael Benson arbetar med att ta fram digitala tvillingar, en slags virtuella försökspersoner, gjorda för att efterlikna en enskild patient. Om den digitala tvillingen blir bra av en viss behandling i datorn så bör den verkliga patienten bli bra av samma behandling – det är tanken.
Blir skoldagen bättre med senare start?
Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.
Photo: TT Bild/Science Photo LibraryCell- och genterapi – från science fiction till sjukhussal
Photo: Jens MagnussonBenskörhet
Photo: GettyImages,Getty Images/iStockphotoLuftföroreningar
Photo: Arad Golan CollStrålbehandling laddas med ny energi
Sök forskningsinformation
Söktjänsten är baserad på KI RIMS, ett system som samlar information om KI:s forskare, publikationer, forskningsbidrag och forskargrupper.
Mer om KI:s forskning
Core-faciliteter
Karolinska Institutet har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder tjänster, utrustning och kompetens inom hela det livsvetenskapliga området.
Djurförsök på Karolinska Institutet
På KI bedrivs grundforskning för att förstå biologiska mekanismer, ta fram nya behandlingsformer och utveckla vaccin. Inom flera sjukdomsområden behövs fortfarande djurförsök för att få ny kunskap.
Doktorsavhandlingar
Varje år disputerar omkring 350 doktorander vid Karolinska Institutet. Här hittar du deras doktorsavhandlingar.
Forskning vid våra institutioner
KI har 21 institutioner indelade i tre institutions- eller campusgrupper. Här hittar du korta beskrivningar av forskningen vid respektive institution och länkar vidare till deras webbsidor.
Forskarutbildning
Karolinska Institutet har ungefär 2100 aktiva doktorander som utbildar sig till forskare under handledning.
Kluriga frågor och svar
Är du nyfiken? Läs forskarnas svar på de många kluriga frågor som skickats till KI:s populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap.
Nyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Tidningen Medicinsk Vetenskap
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!
Toppublikationer
Här listas aktuella vetenskapliga artiklar där våra forskare medverkat och som publicerats i ett urval av högt rankade tidskrifter.
Ändrade förutsättningar i USA för forskning och högre utbildning
Karolinska Institutet har höjt beredskapen för att följa, analysera och agera på de förändringar i USA som kan påverka forskning och högre utbildning.
