Vill du veta mer om MS?

Multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet (CNS), det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Det är vanligt att sjukdomen bryter ut i tidig ålder, mellan 20 till 40 år. MS är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Idag lider uppskattningsvis mer än 15 000 personer i Sverige av MS (nästan 2 per 1 000 invånare). Över 600 personer i Sverige insjuknar varje år.

Hos personer med MS bryter immunförsvaret ner det skyddande fettskikt som omger nervtrådarna i kroppen vilket leder till att nervtrådarna skadas och nervimpulserna blockeras. Detta leder till inflammation och skador på nervsystemet. De elektriska signalerna som transporteras i nervtrådarna kan då inte längre ledas fram som de ska vilket ger upphov till symtomen av MS.

Symtomen varierar beroende på vilka delar av centrala nervsystemet som angrips vid sjukdomen. Det vanliga är att symtomen kommer och går i skov där akuta försämringar följs av förbättring eller fullständig tillbakagång av symtomen.

I vilken utsträckning symtomen går tillbaka varierar och det är svårt att förutsäga förloppet hos en enskild individ. De första symtomen är ofta synnervsinflammation eller stickningar och domningskänsla i muskler. Andra vanliga symtom vid MS är trötthet, gångsvårigheter, yrsel, urinträngningar och sexuell dysfunktion samt kognitiva förändringar som humörsvängningar och koncentrationssvårigheter.

Det finns olika typer av MS som skiljer sig i sjukdomsförloppet. En del personer har tidsbegränsade övergående episoder av funktionsnedsättning eller känselbortfall medan andra personer får ett förlopp som är gradvis tilltagande. Symptomen av sjukdomen kan försvinna helt mellan sjukdomsattackerna men permanenta neurologiska funktionsnedsättningar kan komma att kvarstå allt eftersom sjukdomen fortskrider. 

Den geografiska förekomsten av MS varierar. Sjukdomen är fem gånger vanligare i de tempererade zonerna med relativt svalt klimat, som norra Europa, Nordamerika, Kanada och de södra delarna av Australien, än i de tropiska delarna av världen.

MS är en kronisk sjukdom som det idag inte finns något botemedel för. Men behandlingen av sjukdomen har tagit stora kliv framåt under de senaste åren bland annat tack vare nya bromsmediciner. Behandling av sjukdomen bidrar till att patienten i större utsträckning återfår sina neurologiska funktioner efter ett skov, förhindrar nya skov och förebygger funktionshinder.

Orsaker

Vid MS bryter immunförsvaret ner det skyddande fettskikt som omger nervtrådarna i kroppen vilket leder till att nervtrådarna skadas och nervimpulserna blockeras. Mycket tyder på att MS är en autoimmun sjukdom. Vad som orsakar den felaktiga reaktionen är ännu inte fastställt men pågående forskningsprojekt, såsom EIMS, leder till ökad kunskap.

Det har visat sig att personer med en viss vävnadstyp (på fackspråk talar man om vävnad med celler som har molekylen HLA-DR2 på sin yta) har en ökad risk för att insjukna i MS. Den här vävnadstypen är vanligare hos befolkningar från nordliga breddgrader. En variant av dessa vävnadstyper har hittills betraktats som den viktigaste genetiska riskfaktorn för MS. Den är dubbelt så vanlig hos personer med MS som hos den övriga svenska befolkningen.

Studier på enäggstvillingar visar dock att genetiskt anlag endast förklarar en del av risken, vilket ger utrymme för att även miljöfaktorer har en stor betydelse. Forskningsresultat tyder på att det framför allt är specifika genvarianter i samverkan med miljöfaktorer som ökar risken för MS.

De mest troliga miljöfaktorer som i olika studier har visat sig öka risken för MS är bland annat körtelfeber infektion orsakat av Epstein-Barr virus (EBV), solljus exponering, vitamin D nivåer, skiftarbete och cigarett rökning.