Multimodal intensiv rehabilitering av afasi och talapraxi efter stroke

MIRAA-studien (Multimodal Intensiv Rehabilitering av Afasi och talApraxi) syftar till att studera ett nationellt införande av en ny behandlingsmodell för förvärvade svårigheter med språk (afasi) och tal (talapraxi) vid stroke.

Människor runt ett  bord
Foto: Marika Schütz

Kommunikationssvårigheter påverkar livskvaliteten

Årligen drabbas runt 26 000 personer av stroke, vilket gör stroke till en våra stora folksjukdomar. Cirka hälften av de som drabbats av stroke får kommunikationssvårigheter, svårigheter som i många fall är långvariga eller bestående. Svårigheter med språk och tal efter stroke är ett allvarligt tillstånd som ofta påverkar individens livskvalitet negativt och leder till nedsatt kommunikativ delaktighet och socialt liv.

Hjärnan är plastisk

Det senaste decenniet har neurologisk forskning visat att även den vuxna och åldrande hjärnan är plastisk och att förbättringar av språk och tal kan ske många år efter en skada genom intensiv rehabilitering.

Resursbrister i logopedisk rehabilitering efter stroke

Dagens logopediska rehabilitering av tal och språk efter stroke har stora geografiska variationer och stor brist på logopeder inom öppenvården har konstaterats. Logopeder rapporterar att de har svårt att följa Socialstyrelsens nya riktlinjer vid stroke (2018) som förordar intensiv rehabilitering vid afasi. Trots evidensläge och de uppdaterade nationella strokeriktlinjerna erbjuds alltså alltför sällan intensiv rehabilitering för språk och tal inom svensk sjukvård.

MIRAA-studien vill främja införandet av intensiv rehabilitering

Det primära syftet med studien är att identifiera hindrande och faciliterande faktorer vid införande av intensiv logopedisk rehabilitering efter stroke inom svensk sjukvård. Sekundärt syfte är att undersöka kortsiktiga och/eller långsiktiga effekter på språk, tal, kommunikation och livskvalitet efter intensiv rehabilitering enligt MIRAA och undersöka eventuella samband mellan behandlingseffekter och ålder, kön, fatigue, motivation, typ och grad av svårighet.

Intensiv rehabilitering under sex veckor

Logopeder över landet har bjudits in att delta i studien. Medverkande logopeder rekryterar forskningspersoner i sin verksamhet. De deltagande forskningspersonerna med tal-/språkstörning får intensiv logopedisk rehabilitering under en period på sex veckor vilket sällan erbjuds inom gängse vård. Deltagande logopeder genomgår fortbildning inom intensiv logopedisk rehabilitering när studien inleds i januari 2021.

Forskningspersoner blockrandomiseras till kontrollgrupp som får inleda med en vänteperiod, alternativt interventionsgrupp som får 60 h rehab under 6 veckor enligt en helhetsmodell som omfattar förslag på träning individuellt, i grupp samt med dator. Målsättningen är att rekrytera ca 70 forskningspersoner under en tvåårsperiod. Datainsamling sker dels genom enkätundersökning till logopeder och forskningspersoner, semistrukturerad intervju av forskningspersoner och logopeder samt fältobservation och fokusgrupp som görs av doktorand i projektet. Datainsamling omfattar också bedömning med standardiserade test som bedömer språk, tal, kommunikation, kognition och livskvalitet. Testdata samlas in före och efter intensivträning med uppföljning efter fyra månader.

A - Intervention, 6 veckor - Ingen eller mindre intensiv rehabilitering, 16 (+-2) veckor

B - Vänteperiod, 6 veckor (kontroll) - Intervention, 6 veckor - Ingen eller mindre intensiv rehabilitering, 16 (+-2) veckor

Kliniker över hela landet deltar i studien

Följande kliniker medverkar i studien:

  • Aleris Rehab Station, Stockholm
  • Dalen, Capio Rehab, Stockholm
  • Farsta logopedmottagning, SLSO, Stockholm
  • Fysrehab, Lidköping
  • Logopedmottagningen Helsingborg och Ängelholm
  • Logopedienheten, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås
  • Logopedkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
  • Logopedbyrån Dynamica AB, Stockholm, Gustavsberg och Södertälje
  • Neurologimottagningen, Skånes universitetssjukhus, Lund
  • Neurorehab, Vrinnevisjukhuset, Norrköping
  • Närhälsan Gamlestadstorgets rehab, Göteborg
  • Närhälsan Gibraltar rehabmottagning, Göteborg
  • Närhälsan Angered, Rehabmottagning, Göteborg
  • Rehabiliteringscentrum, region Jönköping
  • Rehabenheten, Sjukhusen i väster, Göteborg och Kungälv
  • VO Neurologi, Skånes universitetssjukhus, Lund
  • Sävedalen rehabmottagning, Partille
  • Vällingby logopedmottagning, SLSO Västra, Stockholm
  • Specialistrehabiliteringsenheten, Uppsala
  • Rehabenheten, Kliniken för medicin och geriatrik, Karlskoga 

Kontakt

Önskar du mer information om studien eller önskar medverka, kontakta  

Marika Schütz marika.schutz@ki.se eller Ellika Schalling ellika.schalling@ki.se

Referenser (i urval)

Babbitt, E. M., Worrall, L. E., & Cherney, L. R. (2015). Structure, processes, and retrospective outcomes from an intensive comprehensive aphasia program. American Journal of Speech-Language Pathology, 24(4), S854–S863.

Breitenstein, C., Grewe, T., Flöel, A., …et al. (2017). Intensive speech and language therapy in patients with chronic aphasia after stroke: a randomised, open-label, blinded-endpoint, controlled trial in a health-care setting. The Lancet, 389(10078), 1528–1538.

Palmquist, E., (2018) Svenska logopeders omhändertagande av personer med afasi och deras närstående (Swedish speech language pathologist’s care of people with aphasia and their relatives), Degree project, Uppsala: Uppsala University.

Pierce, J. E, Menahemi-Falkov, M., O’Halloran, R., Togher, L., & Rose, M. L. (2019). Constraint and multimodal approaches to therapy for chronic aphasia: A systematic review and meta-analysis. Neuropsychological Rehabilitation, 29(7), 1005–1041.

Pulvermüller, Friedemann, & Berthier, Marcelo L. (2011). Neuroscience insights improve neurorehabilitation of poststroke aphasia. Nature Reviews Neurology, 7(2), 86–97.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Nationella riktlinjer för vård vid stroke. (National guidelines for stroke care) (2018) Stockholm: Socialstyrelsen.