Forskningsprojekt inom SCAPA

Aktuella forskningsprojekt relaterade till Scientific Center for Advanced Pediatric Audiology - SCAPA

Balans mätning
Foto: Staffan Larsson

Orsaker till medfödd hörselnedsättning

Målet med projektet är att identifiera och diagnosticera olika former av medfödda sensorineurala hörselnedsättningar. Vilka mekanismer är inblandade? Detta är nödvändigt att veta för att utveckla framtida behandlingar.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande studien av orsaker till medfödd hörselnedsättning? Kontakta erik.berninger@ki.se

Effekten av tidig behandling

I detta projekt studerar vi effekter av tidpunkt för behandling. Vår hypotes är att relevant stimulering av hörselsystemet ska ske tidigt i livet för optimal utveckling av hörsel.

Ljudlokalisation som ett diagnostiskt verktyg

Förmågan att höra varifrån ljud kommer är viktig för rumsuppfattning och kommunikation. Ljudlokalisation baserar sig på neuronala processer i hjärnstammen och utvecklas under de första 5 levnadsåren. I detta projekt utvecklar vi teknik för att genom ögonrörelser mäta ljudlokalisation från tidig ålder. Målsättningen är nya diagnostiska möjligheter.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande detta projekt är du välkommen att kontakta filip.asp@ki.se

Ensidig medfödd hörselnedsättning

Barn med medfödda ensidiga hörselskador löper risk för försenad språkutveckling och svårigheter att höra i akustiskt krävande miljöer. Två forskningsprojekt inom SCAPA undersöker nyttan av behandling av ensidig hörselnedsättning, samt hur de centrala hörselbanorna påverkas. Det ena projektet fokuserar på den vanligaste typen av medfödd hörselnedsättning, där skadan sitter i inneröra och/eller hörselnerv. Cirka 75 barn per år föds i Sverige med denna typ av hörselnedsättning.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande denna studie? Kontakta erik.berninger@ki.se

I det andra projektet studeras ensidiga hörselnedsättningar som orsakas av medfödd avsaknad av hörselgång. Cirka 20 barn per år föds i Sverige med detta tillstånd. För denna typ av hörselskada kan det vara aktuellt med benledningsimplantat, mellanöreimplantat eller rekonstruktion av hörselgången.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande denna studie? Kontakta cecilia.engmer@ki.se

Prediktorer för tidig hörsel- och talspråksutveckling

Trots tidig upptäckt och anpassning av hörapparat och/eller cochleaimplantat visar barn med hörselnedsättning förseningar i sin tal- och språkutveckling. I detta longitudinella projekt undersöker vi den tidiga hörsel- tal- och språkutvecklingen (0-3 år) samt hur denna påverkas av hörselrelaterade faktorer. Syftet är att utveckla kliniska metoder som kan predicera senare utfall vid en så tidig ålder som möjligt så att vi tillsammans med dem som omger barnet ska kunna arbeta förebyggande.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande denna studie? Kontakta anna.persson.3@ki.se

Vestibulär funktion hos barn

Det vestibulära organet, en del av innerörat, har hos människor en viktig funktion vad det gäller balans, rörelse och navigering. Hos barn är detta viktigt för den motoriska utvecklingen. År 2015 startades ett forskningsprogram med syfte att utveckla valida metoder för att testa vestibulär funktion hos barn från spädbarnsåldern. Projektet pågår nu sedan 2020 inom ramen för SCAPA. Vi har kunnat visa att det går att testa små barn med särskilt anpassade vestibulära tester. Metoderna som utvecklats används nu kliniskt i utredning av barn som ska få cochleaimplantat.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande studien av vestibulära funktioner? Kontakta luca.verrecchia@ki.se

Snabb och objektiv metod för att diagnosticera hörselnedsättning hos barn

Med så kallad hjärnstamsaudiometri – örats EKG – kan typ och grad av hörselnedsättning bestämmas. SCAPA har utvecklat en metod för att snabbt och reliabelt identifiera hjärnstamssvar. Den objektiva analystekniken kan användas för hörtröskeluppskattning, diagnostik samt som underlag för anpassning av hörapparater på små barn.

Inneröremissbildningar

Genom Nationell Högspecialiserad Vård har kliniskt aktiva forskare knutna till SCAPA kontakt med den största gruppen barn med missbildade inneröron i Sverige. Hörsel- och språkresultat kan vara mycket svåra att förutsäga i denna grupp och barnen visar ofta tecken på neurologiska avvikelser utöver hörselnedsättning. Vi studerar för närvarande hur diagnostiken av dessa barn kan förbättras, samt de långsiktiga resultaten hos dessa patienter för att förstå om de kan ha nytta av alternativa behandlingsplaner än de som för närvarande erbjuds.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande studien av inneröremissbildningar? Kontakta jeremy.wales@ki.se

Tidig cochleaimplantation – hur fungerar det när barnen blivit vuxna?

Intervention med cochleaimplantat (CI) för gravt hörselskadade barn har utförts i Sverige sedan 1991 och är klinisk rutin sedan ca 20 år. De genomsnittliga resultaten mätt med enkla hörsel- och talspråkstest är goda, men variationen mellan individerna är stor. Målet med detta tvärvetenskapliga projekt är att identifiera källorna till denna variation, få fördjupad kunskap om hur ungdomarnas hörsel och talspråk fungerar jämfört med normalhörande, samt deras livskvalité.

Vill du komma i kontakt med vår forskargrupp gällande studien? Kontakta eva.karltorp@sll.se eller ulrika.lofkvist@ki.se

Ord gör skillnad

Barn med hörselnedsättning är en heterogen population, och det är en stor variation i barnens talspråksutveckling. Hur föräldrar kommunicerar med sina barn är en faktor som skulle kunna förklara en del av variansen. Därför undersöks kvantitativa och kvalitativa aspekter av verbal kommunikation mellan föräldrar och deras barn.

Language Environment Analysis (LENA) kan liknas vid en stegräknare för ord och används i våra tre delstudier för estimering av yngre barns lyssnings- och talspråksmiljö. Forskare och kliniker från olika regioner i Sverige deltar aktivt i forskningen.