Psykosociala konsekvenser och långsiktig hälsa hos barn med obesitas

Bakgrund

Barnobesitas är en sjukdom som leder till ökad sjuklighet och psykosocial missanpassning i vuxenåldern och en kraftigt ökad risk för förtidig död. Den ökade dödligheten beror bland annat på ökad insjuknande i cancer men framförallt är det hjärt-kärlsjukdomar associerade till det metabola syndromet som dominerar. Samsjuklighet som insulinresistens och högt blodtryck är tidiga konsekvenser av obesitas som kan ses redan hos yngre barn. Hur stor andel av barn och ungdomar med obesitas som har sjuklighet relaterad till sin obesitas är dock oklart.

Huruvida det finns riskfaktorer eller framgångsfaktorer som påverkar framtida psykosocial och fysiologisk hälsa bland barn med obesitas är inte klarlagt. De studier som finns publicerade är ofta baserade på små material med begränsad representativitet. Vi har ett kvalitetsregister, som gör det möjligt att med data från ett stort antal barn kunna besvara ett flertal viktiga frågeställningar.

Barnobesitasregistret i Sverige - BORIS - är det nationella kvalitetsregistret för de barn som behandlas för sin övervikt eller obesitas.

Metod

Data från individer i BORIS och ett antal olika nationella register analyseras och jämförs med en matchad kontrollgrupp från allmänheten. Utöver detta har information om föräldrarna inhämtas. Detta för att kunna utvärdera den socioekonomiska situationen och eventuell ärftlig benägenhet för sjukdomar. Följande register har individer från BORIS, dess kontroller, samt deras föräldrar länkats till:

• Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) där bland annat info om sjukskrivning och arbetslöshetsförsäkring finns.
• Medicinska Födelseregistret
• Patientregistret innehåller slutenvårdstillfällen men även öppenvård sedan 2002.
• Läkemedelsregistret innehåller alla uthämtade läkemedel från 2005.
• Dödsorsaksregistret innehåller datum och orsak för död.

Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka kort- och långsiktiga konsekvenser hos unga vuxna som genomgått obesitasobesitasbehandling som barn jämfört med en grupp från allmänheten. Mer specifikt så ämnar vi undersöka risken för framtida sjuklighet och vilka risk- och framgångsfaktorer som finns. Vi kommer även att utvärdera de långsiktiga effekterna på hälso-sjukvården (konsumtion och kostnad).

Originalitet

Den första generationen efter barnobesitasepidemins början är nu unga vuxna. Man har därför inte tidigare kunnat utvärdera de longitudinella riskerna för barn med obesitasobesitas. Det gör denna epidemiologiska forskning helt unik. Tidigare longitudinella studier som följt barn till vuxen ålder har kunnat utvärdera effekten av BMI eller blodtryck i en normalpopulation, men ingen har tidigare kunnat följa en pediatrisk population med obesitasobesitas och jämfört dessa med normalpopulationen. Ingen har heller tidigare kunnat urskilja vad som är en effekt av socioekonomiska förutsättningar och vad som är en effekt av obesitasobesitas i sig. Tack vare kvalitetsregistret BORIS och de unika möjligheterna vi har i Sverige med registerlänkning, kan vi utvärdera och analysera subgrupper inom populationen barn och ungdomar med obesitas och jämföra dessa med en matchad kontrollgrupp från normalpopulationen.

Finansiering

• Centrum för innovativ medicin (CIMED)
• Åke Wibergs stiftelse
• Ollie & Elof Ericssons stiftelseMagnus Bergvalls stiftelse
• HKH Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård
• Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm
• Wera Ekströms stiftelse för pediatrisk forskning

Publikationer

Putri RR, Danielsson P, Marcus C, Hagman E. Height and Growth Velocity in Children and Adolescents Undergoing Obesity Treatment: A Prospective Cohort Study. The Journal of clinical endocrinology and metabolism. 2023;109(1):e314-e320.

Prinz N, Putri RR, Reinehr T, Danielsson P, Weghuber D, Norman M, et al. The association between perinatal factors and cardiometabolic risk factors in children and adolescents with overweight or obesity: A retrospective two-cohort study. PLoS medicine. 2023;20(1):e1004165.

Putri RR, Casswall T, Hagman E. Risk and protective factors of non-alcoholic fatty liver disease in paediatric obesity: A nationwide nested case-control study. Clin Obes 2021: e12502.

Putri RR, Casswall T, Hagman E. Prevalence of increased transaminases and its association with sex, age, and metabolic parameters in children and adolescents with obesity - a nationwide cross-sectional cohort study. BMC Pediatr 2021; 21(1): 271.

Lindberg L, Persson M, Danielsson P, Hagman E, Marcus C. Obesity in childhood, socioeconomic status, and completion of 12 or more school years: a prospective cohort study. BMJ Open 2021; 11(3): e040432.

Lindberg L, Hagman E, Danielsson P, Marcus C, Persson M. Anxiety and depression in children and adolescents with obesity: a nationwide study in Sweden. BMC medicine. 2020;18(1):30.

Lindberg L, Danielsson P, Persson M, Marcus C, Hagman E. Association of childhood obesity with risk of early all-cause and cause-specific mortality: A Swedish prospective cohort study. PLoS medicine. 2020;17(3):e1003078.

Brissman M, Lindberg L, Beamish AJ, Marcus C, Hagman E. High estimated prevalence of bariatric surgery in young adults treated for pediatric obesity. Surgery for obesity and related diseases : official journal of the American Society for Bariatric Surgery. 2020.

Hagman E, Ek AE, Marcus C. Insulin function in obese children within the low and high ranges of impaired fasting glycemia. Pediatric diabetes. 2019;20(2):160-165.

Hagman E, Danielsson P, Elimam A, Marcus C. The effect of weight loss and weight gain on blood pressure in children and adolescents with obesity. Int J Obes (Lond). 2019;43(10)

Hagman E, Danielsson P, Brandt L, Ekbom A, Marcus C. Association between impaired fasting glycaemia in pediatric obesity and type 2 diabetes in young adulthood. Nutr Diabetes. 2016;6(8):e227.

Hagman E, Danielsson P, Brandt L, Svensson V, Ekbom A, Marcus C. Childhood Obesity, Obesity Treatment Outcome, and Achieved Education: A Prospective Cohort Study. The Journal of adolescent health. 2017;61(4):508-513.

Kontaktpersoner