Forskargrupp Integrativ Vård

This page in English

Forskargruppens ledare

Forskare

B Torkel Falkenberg

Telefon: 83868
Enhet: Sektionen för omvårdnad- Omvårdnad 2
E-post: Torkel.Falkenberg@ki.se

Forskningsområde

Världshälsorganisationen rekommenderar en form av integration som är lyhörd för patientens valfrihet liksom för säkerhets- och effektivitetsfrågor. Denna definition av begreppet förutsätter att hälsa och välbefinnande omfattar hela individen, inklusive biologiska, psykologiska, sociala och – där så efterfrågas – andliga aspekter. Syftet med forskarkonstellationen Integrativ Vård är att öka den akademiska kunskapen om den integrativa vårdens möjligheter och begränsningar ur olika aktörsperspektiv. Vi undersöker också dess relevans för olika hälsoprofessioner, inklusive omvårdnad.

Långsiktigt vill vi bidra till omdaningen av hälsosektorn på ett sätt som inbegriper integrerad vård och de bästa förebilderna (Best Practice) utifrån resultat av breda, tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Projekten bör kombinera kvalitativa och kvantitativa forskningsfynd för att påverka informerat beslutsfattande. Vår forskningsgrupp samarbetar med en rad forskare från skilda fackområden som omvårdnad, förlossningskonst, medicin, medicinsk antropologi, inklusive vetenskaps-filosofi/-teknologi, liksom (i relevanta fall) hälsoplanerare, hälsoekonomer och beslutsfattare.

Forskningsutmaningar inom TM/KAM och integrativ vård omfattar å ena sidan i vissa fall begränsad evidens för effektivitet, oro för patientsäkerheten och potentiella negativa biverkningar. I den andra vågskålen ligger patienttillfredsställelse, växande efterfrågan och gryende evidens för förstärkt genomintegritet (telomerer), holistisk omvårdnad och kostnadseffektivitet. Några av våra disputerade forskare och doktorander genomför just nu randomiserade kliniska prövningar inom tillämpad hälsosystemforskning och omvårdnadsforskning, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras för att undersöka:

  • integrativa vårdformer
  • kostnadseffektivitet och existentiell omvårdnad inom antroposofisk integrerad sjukhusvård
  • utveckling och utvärdering av mindfulnessinterventioner i behandling av depression
  • kostnadseffektivitet, vårdgivarperspektiv och samarbete inom integrativ vård och
  • akademiska studier av placebo och ”the meaning response”
  • ett flertal behandlingsmetoder inom KAM.

Vår forskarkonstellation har varit aktiv inom internationella och nationella forskarsamarbeten, vilka resulterat i flera doktorsavhandlingar, över 100 refereebedömda vetenskapliga arbeten, bidrag till internationella riktlinjer och insatser vad gäller inriktningen av den strategiska KAM-forskningen genom forskarnätverket CAMbrella (EU) och Världshälsoorganisationen WHO. Vi leder också utbildningar i KAM och integrativ vård på kandidatnivå för studenter på Karolinska Institutets läkar- och sjuksköterskeprogram. Vi anlitas också som konsulter åt hälsoplanerare och beslutsfattare, inklusive WHO. Inom WHO har vi deltagit i den inre planeringsgruppen bakom den nya WHO-strategin för TM/KAM 2014-2023. Vi deltar i omfattande vetenskapliga nätverk, inklusive International Society for Complementary Medicine Research, och vi är medlemmar av organisationskommittén för de ledande internationella forskningskongresserna på området: iccmr2013, ircimh.org (2014) och Korea 2015. Några av oss är också knutna till forskningsstiftelsen I C – The Integrative Care Science Center.

Aktuella projekt

Existentiell Genomik - Effekter av integrativ vård på patienter med långvarig smärta med avseende på livskvalitet, patienters upplevelser och genomstabilitet.

Ledare: Torkel Falkenberg & Johanna Hök 

Projektstart: 2013

Långvarig smärta orsakar stort lidande för individen såväl som samhället. I en studie av 840 000 patienter med långvarig smärta beräknade Gustavsson och medarbetare (2012) att den totala kostnaden för denna patientgrupp i Sverige motsvarar 32 miljarder SEK (10% av BNP). Mot bakgrund av detta har SBU identifierat behandling av långvarig smärta som ett forskningsområde av hög prioritet (Ahlberg et al, 2010). Integrativ vård har visats ge mycket hög patienttillfredsställelse och våra forskningsresultat pekar på att den kan minska vårdkostnader (Sundberg et al 2012) samt påverka vår biologi och livslängd (Ornish et al 2013). Påverkan på livslängd indikeras bl.a. av nobelpristagaren Elisabeth Blackburns resultat där typiskt integrativa inslag har lett till ökad DNA stabilitet hos patienter.  Det övergripande målet med denna studie är att utvärdera två olika komplexa vårdinterventioner inklusive integrativ vård för patienter med långvarig smärta. Patienter kommer att rekryteras från två sjukhus via remiss från primärvården. Den integrativa vårdinterventionen exemplifieras av smärtrehabiliteringsprogrammet vid sjukhuset Vidarkliniken där man har mer än 30 års erfarenhet av denna vård som innebär att legitimerad vårdpersonal arbetar tillsammans med terapeuter kring integrativa terapier. Den mer sedvanliga vårdinterventionen representeras av Smärtkliniken, Södertälje sjukhus. Vi planerar att analysera effekter av integrativ vård på genomisk stabilitet och om möjligt koppla dessa till andra viktiga utfall som hälso- och sjukvårdskonsumtion, livskvalitet samt patienters och vårdgivares egna upplevelser av vården.

Anthroposophic Integrative Care in Sweden – Comparative Effectiveness Research of Ideas-driven Non-Profit Health Care Service

Ledare: Tobias Sundberg & Torkel Falkenberg

Projektstart: 2011

Det finns ett behov av riktade forskningsinsatser som objektivt kan belysa konceptet med ”integrativ medicin” inför ställningstagande till möjliga tillämpningar i framtidens hälso- och sjukvård i Sverige och i andra länder. Vår målsättning är att bidra till evidensinformerad utveckling av vården med hänsyn till den ökade betydelsen av patientsäkerhet och valfrihet i vården inkluderande en integrering av komplementära terapier med begynnande evidensbas. Projektet jämföra registerdata över kostnader och effekter för patienter med kronisk smärta eller stress som fått idédriven ideell vård jämfört med matchade kontrollpatienter som fått konventionell sjukvård. Jämförande retrospektiv analys av högkvalitativa registerdata för åren 2005-2010. Vidarklinikens sjukhus har kommer att utgöra en modell för den idédrivna ideella sjukvården vilken kommer att jämföras med konventionell hälso-och sjukvård, för att utforska skillnader avseende hälso-och sjukvård och läkemedelsanvändning, sjukskrivning, dödlighet och hälsorelaterad livskvalitet för patienter med kronisk smärta och stress.

CAMbrella - A pan-European research network for Complementary and Alternative Medicine (CAM)

Ledare: Torkel Falkenberg och Johanna Hök

Projektstart: 2010

Inom Europa kännetecknas den komplementära och alternativa medicinen (KAM) av en enorm variation, såväl vad gäller terminologi som vilka metoder som används, samt användande och nationell juridisk status och rådande bestämmelser. Den stora spridning av åsikter och attityder kring KAM också inom det akademiska forskningsfältet om KAM gör det komplext att samordna Europeisk KAM forskning. CAMbrella syftar till att samordna KAM inom Europa genom att etablera ett paraplynätverk för KAM-forskning inom EU. Huvudsyftet med projektet är att ta fram en färdplan för framtida Europeisk forskning inom KAM. Denna ska vara anpassad efter Europas behov av vård och hälsa och kunna antas av såväl Europeiska medborgare som av nationella forskningsinstitut och vårdgivare. Projekt inkluderar 16 ledande KAM forskningsenheter i Europa och löper över 36 månader med en budget på 1.6 miljoner Euro. Projektets resultat har presenterats i Europaparlamentet i nov 2012, men vetenskaplig rapportering av resultaten pågår fortfarande.

Existentiellt vårdande i klinisk praxis – applikationsforskning i antroposofisk vårdmiljö. 

Ledare: Maria Arman 

Projektstart: 2010

Läs mer på vår engelska sida

Vårdande, botande och helande inom biomedicinsk, komplementär och integrativ vård i Sverige och USA - en tvärkulturell etnografisk studie

Ledare: Anette Forss 

Projektstart: 2011

Komplementär och alternativmedicinen (KAM) har medfört ett ´triangeldrama´ kring gränser och mötespunkter mellan vårdande (förknippat med sjuksköterskans och undersköterskans kunskapsdomän), botande (ses vanligen som biomedicinens område) och helande (komplementärmedicinens domän). Vårdande, botande och helande beskrivs i vitt skilda termer, som synonyma, kompletterande och oförenliga. Detta avspeglar bl.a. olika antaganden om var det som Leonard Glick kallar ”the loci of power” finns och inte finns. Studien har en teknikfilosofisk ansats och syftet är att analysera och beskriva innebörder av vårdande, botande och helande, och hur det uttrycks i daglig praktik inom cancerrelaterad biomedicinsk, komplementär och integrativ vårdregim i Sverige och USA - länder med väsentligt olika hälso- och sjukvårdssystem. Fältarbete har genomförst i Sverige och i USA där jag även deltagit i kurser, seminarier och konferenser om integrativ vård. Post doc studien bedrivs i samarbete med Dept of Philosophy, Stony Brook University, USA och med finansiering från Centrum för Vårdvetenskap, Karolinska Institutet.

Studie av Rosenmetoden

Ledare: Riitta Hoffrén-Larsson

Projektstart: 2008

Riitta Hoffrén-Larsson har genomfört ett projekt kring en hittills relativt outforskad komplementärmedisk behandlingsmetod, Rosenmetoden. Denna terapiform marknadsförs av rosenterapeuter som friskvård eller som en behaglig avspänningsmetod som kan leda till ökad självinsikt.  Rosenmetoden utvecklades av tyskfödd fysioterapeut Marion Rosen (1914-2012). Behandlingen utgår från tanken att muskelspänningar kan ha sitt ursprung i olösta traumatiska upplevelser, för stora sociala krav eller tidigare obearbetade stressituationer. Behandlingen omfattar lätt beröring med varm hand på spända muskler med syfte att göra klienten medveten om muskelspänningar. Under behandlingen kan bakomliggande emotioner och minnen som ev. kan kopplas till muskelspänningen blir medvetna, och kan därefter bearbetas. Rosenmetoden praktiseras i dag i minst 14 länder på tre olika kontinenten enligt The Rosen Institute i USA (www.rosenmethod.org). Enligt informella rapporter i media och Internet vittnar många klienter om att de har fått hjälp av metoden.

Projektet har en kvalitativ, explorativ och beskrivande design. Utgångspunkten är klienternas självrapporterade erfarenheter från Rosenmetoden. Frågeställningarna i studie I fokuserar på orsaker varför klienterna söker upp Rosenmetoden samt vilket typ av hjälp klienterna upplever sig har fått av terapin. Studiens data samlades in från 53 svenska Rosenmetoden klienter med hjälp av ett studiespecifikt frågeformulär. Resultaten identifierar tre huvudkategorier av orsaker varför klienterna vänder sig till Rosenmetoden samt fem kategorier av hjälp/nytta som klienterna uppfattade sig ha fått av behandlingarna. I studie II undersöktes om aspekter av god omsorg (caring) ingår i den mellanpersonliga interaktionen mellan klient – terapeut. Studiens data samlades in med semistrukturerade intervjuer från 11 klienter med både positiva och negativa erfarenheter från Rosenmetoden. Studie II är innovativ i sin målsättning genom att den studerar en komplementärmedicinsk behandlingsmetod från ett omvårdnadsteoretiskt perspektiv. Resultaten från denna studie visar att den mellanmänskliga interaktionen i lyckade behandlingar innefattar stödjande omsorg. Den bidrar till att klienten blir stärkt som person och initierar självständigt olika hälsofrämjande åtgärder. De klienter som var missnöjda med behandlingen eller avslutade behandlingen upplevde snarare att omsorgen hade misslyckats. Resultaten från båda studierna mynnar ut till en teoretisk fyrfältsmodell med ett antagande att den fysiska beröringen och den mellanpersonliga interaktionen där stödjande omsorg är en integrerad del är båda viktiga komponenter i framgångsrika behandlingar. Projektets resultat kan inte besvara några generaliserbara behandlingseffekter av Rosenmetoden utan bör ses som en utgångspunkt till en ny studie där antagandena i den teoretiska fyrfältsmodellen skulle kunna testas.

Publicerade studier inom projektet:

Hoffrén-Larsson, R., Gustafsson, B., and Falkenberg, T. (2009). Rosen Method Bodywork – An Explorative Study of an Uncharted Complementary Therapy. The Journal of Alternative and Complementary Medicine. 15. 9:995-1000.

Hoffrén-Larsson, R., Löwstedt, J., Mattiason, A-C., and Falkenberg, T. (2013). Caring as an essential component in Rosen Method Bodywork – Clients´ experiences of interpersonal interaction from a nursing theoretical perspective. European Journal of Integrative Medicine. Volume 5, Issue 6: 561-570.

Vårdande beröring - Studier inom akutsjukvård

Ledare: Fanny Airosa 

Projektstart: 2011

Kroppslig beröring är en av de mer djupgående upplevelser en människa kan ha och att inte bli berörd kan orsaka stress och frustration. Beröring av patientens kropp ingår naturligt i omvårdnad som sjuksköterskor och undersköterskor utövar. ”Vårdande” (eng. caring) används som begrepp för den djupare etiska och existentiella aspekten av omvårdnad som genom vårdrelationen bidrar till patientens hälsa. I omvårdnaden av en traumapatient ingår ofta livsuppehållande åtgärder; under dessa omständigheter är det viktigt att även följa patientens känslomässiga behov. Sedan 2004 finns en enhet för integrativ vård som ger komplementära behandlingar med beröring vid akutvårdsavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. I genomsnitt ges ca 350 behandlingar per år till inneliggande patienter och ca 100 behandlingar per år till personal. Klinisk prövning och kvalitativa intervjuer med avseende på integrativ vård genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt som avser att ge ökad kunskap om vårdande berörings betydelse för patienter och personal i akutsjukvård.

SVENSK TITEL Efterlyses

The use of placebos in Swedish and British primary care and its ethical perspectives among both patients and primary care physicians

Ledare: Kristofer Bjerså 

Projektstart: 2014

Läs mer på vår engelska sida

Gruppmedlemmar

För att läsa mer om respektive person, så klicka på namnet.

Namn Titel Emailadress
Torkel Falkenberg Docent , Forskargruppsledare torkel.falkenberg@ki.se
Maria Arman Universitetslektor maria.arman@ki.se
Anette Forss Universitetsadjunkt anette.forss@ki.se
Johanna Hök Universitetsadjunkt johanna.hok@ki.se
Riitta Hoffrén-Larsson Universitetsadjunkt riitta.hoffren-larsson@ki.se
Kristofer Bjerså Universitetsadjunkt kristofer.bjersa@ki.se
Fanny Airosa Doktorand fanny.airosa@ki.se
Susanne Andermo Doktorand susanne.andermo@ki.se
Astrid Grensman Doktorand (reg. vid sektionen för allmänmedicin) astrid.grensman@ki.se
Bikash Dev Acharya Doktorand (reg. vid sektionen för allmänmedicin) bikash.dev.acharya@ki.se
Tobias Sundberg Senior forskare tobias.sundberg@ki.se

Publikationer

Lista över publikationer

Nyhetsarkiv

 

Omvårdnad